Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägstelefon - Järnvägstelegraf - Järnvägstjänstemannaföreningar - Järnvägstrafikstadgan - Järnvägstrupper - Järnvägståg - Järnvägsvagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGSVAGN
för order i övrigt rörande tågrörelsen. 1929
slopades alla bestämmelser om att telegraf måste
användas för vissa meddelanden i
säkerhetstjänsten. Därefter har telefonen successivt ersatt
telegrafen, och numera finnas praktiskt taget inga
telegrafapparater. SJ ha ett stort nät egna
telefonlinjer och växelstationer. Fem olika slag av
j. finnas: tåganmälningstelefon mellan
intilliggande stationer, bantelefon för meddelanden till
banbevakningspersonalen, krafttelefon för
meddelanden rörande den elektriska tågdriften,
sek-tionstelefon, ofta utbyggd med tågledar- och
vagnfördelartelefon, mellan sektionshuvudorterna
och stationerna samt slutl. linjetelefon med
fjärr-telefonledningar för långväga samtal, t.ex. mellan
Järnvägsstyrelsen och distrikts- och
sektionshuvudorterna. — J. har nu börjat suppleras med
radiotelefon, av SJ först tagen i bruk på
tågfärjorna. Även på störe rangeringsbangårdar
användes radio för kommunikation mellan
väx-lingsledare och lokförare. Försök pågå med
ra-diotelefoni från tåg, men det är förenat med
stora svårigheter att få störningsfri sändning och
mottagning på elektrifierade linjer. I utlandet
har man på icke elektrifierade linjer nått goda
resultat med tågradio för förbindelse dels med
det allmänna telefonnätet, dels mellan
lokpersonal och tågledarexpedition och dels i långa
godståg mellan lokpersonal och
konduktörsper-sonal. J.Sn.
Järnvägstelegraf, se Järnvägstelefon.
Jämvägstjänstemannaföreningar,
sammanslutningar bland järnvägstjänstemän med syfte att
främja resp, personalgruppers ekonomiska
intressen och skydda deras rättsliga ställning gentemot
företaget. Bland j. av större betydelse kunna
nämnas: Svenska
järnvägsmannaförbundet, en facklig organisation, bildad 1899, till
vilken fr.o.m. 1940 Svenska lokmannaf
ör-b und et har anslutits. Medlemsantalet uppgick
Vi 1950 till 67,300, omfattande så gott som
samt-lig järnvägspersonal t.o.m. lönegraderna Ca 16 å
18 vid SJ och motsv. personalgrupper vid enskilda
järnvägar. Förbundet är anslutet till
Landsorganisationen och utger fackorganet ”Signalen”.
Svenska järnvägarnas
kontorspersonal- och arbetsledareförbund bildades
1912 och hade Vi 1950 o. 2,600 medl., huvudsaki.
av kontorist- och stationsmästargrad vid Statens
el. enskilda järnvägar. Förbundets organ är
”Svenska järnvägstidningen”. Statens
järnvägars befälsförbund är
fackorganisation för tjänstemän i lönegrad Ca 19 och högre
vid SJ. Motsv. tjänstemän vid enskilda järnvägar
kunna även vinna inträde. Medlemsantalet var
Vi 1950 o. 2,300. Förbundets organ är ”Svensk
trafiktidn.”. Statsbanornas
ingenjörs-f ören in g, bildad 1913, är en facklig
sammanslutning för ingenjörer. Medlemsantalet var Vi
1950 o. 500. Föreningen utger tidskr.
”Järnvägs-teknik”. — övriga bland järnvägstjänstemän
verksamma föreningar, ett flertal finnas, ha
huvudsaki. till uppgift att lämna inbördes hjälp genom
understöd, vilohemsverksamhet,
nykterhetsorgani-sation, försäkringsverksamhet etc. J.Sn.
Järnvägstrafikstadgan, av K.m:t fastställd 12/e
1925 med därefter stadfästa ändringar och tillägg,
SU 15. — 44g —
15 — Red. avsl. ’sh 50.
reglerar rättsförhållandet mellan järnvägen och
trafikanterna. J. innehåller bl.a. bestämmelser
om järnvägens och den resande allmänhetens
skyldigheter, om fraktavtalets innebörd och om
järnvägens ansvarighet. J. har rättslig verkan,
och ansvar enl. densamma kan avkrävas inför
domstol.
Järnvägstrupper, tekniska trupper med uppgift
att i krig reparera förstörda järnvägar samt särsk.
handha järnvägskrigsbromateriel vid
återställandet av broar. J. torde först ha uppsatts i Preussen
1866, sedermera på 1870-talet i Österrike-Ungern
och Ryssland samt på 1880-talet i Frankrike.
Sedan 1936 finnes i Sverige j., vilkas utbildning är
förlagd till Göta ingenjörkår.
Järnvägståg, varmed avses även ensam
motorvagn, benämnas efter olika ändamål
expresståg*, snälltåg*, persontåg (för
personbefordran) och godståg (för godsbefordran)
samt blandat tåg (för både person- och
fraktbefordran). Se även Snabbtåg.
Järnvägsvagn är enheten i järnvägarnas
transportteknik och kan hopkopplas till större el.
mindre tågsätt. J. indelas i två huvudgrupper,
personvagnar och godsvagnar, men därjämte
förekomma specialvagnar av olika slag samt
järnvägens tjänstevagnar. J. består av underredet
med hjulanordningarna och vagnskorgen.
Underredet är uppbyggt av järnbalkar i form av en
kraftig ram och uppbäres av två el. tre
hjulsatser el. också av två boggier*. På två- och
treaxliga vagnar förses underredet med
lagergafflar för styrning av hjulaxlarnas lagerboxar.
Mellan lagerboxarna och underredets ramverk
sitta vagnsfjädrarna. Hjulaxlarna och
lagerboxarna kunna alltså röra sig i vertikalled i
lagergafflarna men tack vare befintligt spelrum
mellan lagerbox och lagergaffel även i längd- och
sidled och således ställa sig på gynnsammaste
sätt vid gång i kurva (länkaxelvagnar).
Två-axliga (treaxliga) vagnar byggas i Sverige
endast för godstrafik, alla nyare personvagnar äro
däremot av boggityp. Hjulen äro fast förbundna
med axlarna. Hjulringarnas löpyta är svagt
ko-nisk med starkare konicitet mot ytterkanten.
Lagergångarna förses numera med rullager. På
underredet monteras draginrättning och
buffertar. Den förra består av dragstång med
dragkrok och skruvkoppel. Dragstången är förbunden
med vagnsunderredet medelst kraftiga fjädrar.
Buffertarna ha till uppgift att mildra stötar i
tåget och bilda tills, med draginrättningen en
fjädrande förbindelse mellan hopkopplade vagnar.
Bufferten består av buffertstämpel, fjädrar och
hylsa. Den ena buffertstämpelns skiva är plan,
den andra välvd, och de äro så ordnade, att vid
hopkoppling plan skiva alltid möter välvd.
Därigenom uppstår ingen brytning mellan
buffertarna, då tåget passerar en kurva. Vid SJ
uppsättas numera hylsbuffertar, ofta försedda med
både snäck- och ringfjädrar. De senare
absorbera en del av hoptryckningskraften genom
friktionen mellan ringarna. Smalspåriga vagnar
ha centralbuffert direkt kombinerad med
draginrättningen. Centralbuffert förekommer även vid
normalspåriga järnvägar, bl.a. i Nordamerika.
Vagnskorgen bygges upp på underredet och till-
— 450 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
