Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järpströmmens kraftverk - Järpås (Hjärpås) - Järrel, Stig - Järrestad - Järrestads härad - Järsnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRSNÄS
61 m. Genom de stora regleringarna i de
ovan-förliggande sjöarna kan större delen av vattnet
sparas till vinterhalvåret och J. användas som
toppkraftverk. S.Es.
Järpås (Hjärpås). i) Socken i Kållands hd i
Västergötland, Skaraborgs län, och församling i
Järpås, Uvereds och Häggesleds pastorat i Barne
kontrakt av Skara stift, s.v. om Lidköping; 43,32
km2, därav 43,17 land. 1,390 inv. (1949). Av en
förkastning delas socknen i en ö. slättbygdsdel
och en v. småkuperad och skogig del; på
gränsen i ö. flyter Lidan. Åkern utgör 59% av
landarealen, skogsmarken 28 °/o. I socknen ligga J.2)
samt egendomarna Russelbacka (tillhörande Mell.
Sveriges lantbruks-ab.), Domö och Sköttorp.
Torvfabrik. Flera järnåldersgravhögar. Den nuv.
breda kyrkan av sten uppfördes 1803—06 och har
en romansk sandstensdopfunt, övertagen från den
1805 rivna romanska helgedomen. Vedums
medeltidskyrka torde ha raserats på 1500-talet, Höra
likaledes medeltida träkyrka revs 1803, när denna
förs., belägen i n.ö., uppgick i J. — Namnet, som
är övertaget från kyrkbyn, skrevs 1387 Jærpaas.
Förra leden är ant. adj. fsv. iarper, brun, el.,
troligare, subst. järpe, bildat till nämnda adj. (se
S. Friberg, ”Studier över ortnamnen i Kållands
härad”, 1938, sid. 62). P.;Er.
2) Municipalsamhälle (sedan 1919) i J.i), vid
statsbanelinjen Lidköping—Håkantorp 17 km s.v.
om Lidköping; 1,75 km2 (land); 566 inv. (1949).
Här finnas en biredskapsfabrik och tre mekaniska
verkstäder, av vilka den största tillhör ab.
Lidköpings värmeledningsindustri (aktiekapital 162,000
kr, 70 arb., årligt tillverkningsvärde av
plåtradiatorer 1,5 mkr) Taxeringsvärde å
fastighetsskatte-pliktig fastighet 1,499,500 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 1,036,860 kr (1948).
Järrel (eg. Ohlsson), Stig Karl Olof,
skådespelare (f. V2 1910). J. genomgick 1929—31
Dramatiska teaterns elevskola och var därefter 4 år
engagerad vid Gösta Ekmans teaterföretag.
Särskild uppmärksamhet väckte hans framställning
av Karenin i ”Det levande liket”. På
Blanche-teatern, där han
därefter var engagerad,
utförde han flera
livligt observerade roller.
1941—44 var J. knuten
till Nya teatern,
varvid han bl.a. spelade
Paul Gabriel i
”Natten till den 17 april”,
Jean i ”Fröken Julie”
och Herodes i
”Salo-me”. J. har även
varit engagerad vid
Va-sateatern och
Skansenteatern (Botten
Vävare i ”En midsommar-
nattsdröm”, 1945) och 1944—48 vid Dramatiska
teatern, där han utförde så skiftande roller som
Aigistos i ”Flugorna”, Christopher Mahon i
”Hjälten på den gröna ön”, baron Sinclair i ”Av
hjärtans lust” och Jack Tanner i ”Mannen och
hans överman”. 1948—49 var J. knuten till
Stockholmsteatern på Circus, där hans tolkning av
Hamlet väckte stort intresse. Samma säsong
spelade han även den frodige Karl Ludvig i
”Kvartetten som sprängdes”. På Blancheteatern
gestaltade J. 1949 kaptenen i ”Dödsdansen” och
Arnold Holt i ”Edward, min son”, varjämte han
några sommarsäsonger varit den ledande manliga
kraften i Kar de Mumma-revyerna. — J. har även
medverkat i film (sedan 1935), där hans
genombrott kom 1944 som lektorn i ”Hets”. Av andra
filmer kunna nämnas mera allvarligt betonade,
ss. ”Första divisionen”, ”Lågor i dunklet”,
”Flickan och djävulen”, ”Rötägg” och ”Sjätte budet”,
samt komedier och farser, ss. ”Som folk är mest”,
”Fram för lilla Märta” och ”Lilla Märta
kommer tillbaka”. Sin debut som filmregissör gjorde
han med ”Onda ögon” (1947). — J. är en av
våra kunnigaste och mest mångsidiga
skådespelare. Han behärskar med framstående skicklighet
sina uttrycksmedel, och särsk. ha hans
ypperliga maskerings- och imitationsförmåga och
sällsynt klara diktion väckt beundran. — J. har utg.
diktsaml. ”Det rinner så mörka floder” (1940).
— G. 1) 1937—48 m. Karin Juel; 2) 1948 med
skådespelerskan Ingrid Backlin. B.Hgn.
Järrestad, socken i Järrestads hd i s.ö. Skåne,
Kristianstads län, v.s.v. om Simrishamn; 7,56 km2,
därav 7,52 land; 617 inv. (1949). J- är skoglös,
bördig slättbygd med åkern utgörande 85 °/o av
landarealen. Vid statsbanelinjen
Malmö—Simrishamn ligger stations- och industrisamhället
Järrestad (310 inv. 1946) med skoläst-,
stanskniv-och träförädlingsfabrik, tillhörande ab. Svenska
skolästfabriken (firman grundad 1909, bolag 1937,
aktiekapital 225,000 kr, 100 arb.). Huvudsaki.
inom J. ligger villasamhället Gröstorp (246
inv., därav 113 i Gladsax), en v. förort till
Simrishamn. Egendom: Järrestadstorp (Statens).
Bland fornminnen märkas en gånggrift, hällkistor
och två dösar, den ena med hällristningar; sådana
finnas även vid Vilhelmsberg (se C. A. Althin,
”Studien zu den bronzezeitlichen Felszeichnungen
von Skåne”, 1—2, 1945). Den absidförsedda,
välvda kyrkan torde vara från noo-talet; det kraftiga,
trappgavelförsedda västtornet har dock
tillkommit senare. Den rikt skulpterade och målade
predikstolen i renässansstil är från 1635. — Namnet
skrevs 1322 in Jarllestatha (avskrift). Förra leden
är gen. plur. av jarl el. gen. av ett mansnamn
Jarle, Järle (jfr Järlåsa); senare leden är plur.
stadhir, ställe, gård, till stadh, plats. P.;Er.
Järrestads härad i s.ö. Skåne, Kristianstads
län, på Simrishamnsslätten, omfattar kommunerna
Simris-Nöbbelöv, Järrestad, ö. Tommarp,
Gladsax, ö. Vemmerlöv, Stiby, Vallby och Bolshög;
152,32 km2, därav 151,38 land; 8,684 inv. (1949).
Häradet tillhör Ingelstads och Järrestads
domsaga (tingsställe Simrishamn), Simrishamns
fögderi samt Albo och Järrestads kontrakt i Lunds
stift.
Järsnäs, socken i Tveta hd i Småland,
Jönköpings län, och församling i Barkeryds och Järsnäs
pastorat i Tveta kontrakt av Växjö stift, ö. om
Huskvarna; 90,21 km2, därav 74,49 land; 721 inv.
(1949; 10 inv. pr km2). J. är kuperat högland
(i n. intill 323 m ö.h.) kring sjöarna Nätaren och
Ylen (båda 252 m ö.h.), den senare på gränsen
i n.v. Åkern utgör 16 °/o av landarealen, ängen
9 och skogsmarken 67%. Egendomar: Torestorp,
— 457 —
— 458 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
