Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järsnäs - Järstad - Järstorp - Järta, släkt - Järta, Hans (Hierta)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRSTAD
Järstads kyrka.
Foto K. 0. Sjöström.
Sund, Holma och Sundsholm. Kyrkan från äldre
medeltiden fick 1741 en tillbyggnad av trä i n.
Vid omändringar 1906 tillkommo torn i v. och
halvrunt kor på den s., ursprungliga långsidan.
— Namnet skrevs 1336 jærpsnæs. Förleden är
gen. av fsv. ’jærp(er), fvnord. jarpr, brun, trol.
som personnamn. P.;Er.
Järstad, socken i Göstrings hd i Östergötland
och församling i Normlösa, Herrberga, Vallerstads
och Järstads pastorat i Gullbergs och Bobergs
kontrakt av Linköpings stift, ö. om Skänninge;
11,23 km2 (land); 294 inv. (1949; 26 inv. pr km2).
J. ligger på östgötaslätten och begränsas i ö.
av Svartån. Åkern utgör 62 °/o av landarealen,
skogsmarken 24%. Egendomar: Klakeborg,
Brogård och Järstad. En runsten står vid kyrkan.
Denna är av tegel i romansk stil och stammar
från tidig medeltid. Valv slogos mot slutet av
1200-talet; dessa liksom triumfbågen ha målningar
(överkalkade på 1600-talet). Sakristian och
vapenhuset tillkommo under senare medeltiden,
tornet av trä 1740. Madonnabild från 1200-talet. Ett
utsökt vackert altarskåp, tillverkat i Lübeck o.
1425, finns nu i Statens historiska museum. —
Namnet skrevs 1399 Jærpstadha kyrkia. Förleden
är trol. gen. av ett personnamn Jærp(er),
efter-leden är plur. stadhir, ställe, gård, till stadh, plats
(jfr Järsnäs). P.;Er.
Järstorp, socken i Tveta hd i Småland,
Jönköpings län, och församling i Bankeryds och
Järstorps pastorat i Tveta kontrakt av Växjö stift,
vid Vättern närmast v. och n.v. om Jönköping;
36,56 km2, därav 36,18 land; 574 inv. (1949; 16 inv.
pr km2). Socknen har västerut andel i Dumme
mosse* men är f.ö. småkuperad; åkern utgör 25 °/o
av landarealen, skogsmarken 39%. Egendomar:
Björneberg*, Klämestorp, Drösphult och Rustorp;
Kortebo tillhör Svenska alliansmissionen. Av
fornlämningar finnas bl.a. stensättningar och resta
stenar. Kyrkan, som är gammal, om- och
tillbyggdes 1831; tornet tillkom 1863. — Namnet
skrevs 1309 in iarnwixthorp m.m. Efterleden är
fsv. thorp, nybygge; förleden är av osäker
härledning. P.;Er.
Järta, släkt,’om vars ursprung se Hierta. Söner
till nedannämnde Hans J. voro historikern Carl
Thomas J. (1802—41), 1839 prof, skytteanus i
Uppsala, och dennes halvbror Carl August J. (1810—
65), efter diplomattjänst i olika huvudstäder svensk
envoyé i Berlin från 1858.
Hans J. (före 1800 Hierta), ämbetsman,
politiker och skriftställare (W2 1774—6A 1847), född i
Husby, Dalarne, son till dåv. generalmajoren
friherre Carl Hierta och hans hustru i senare giftet,
dotter till stockholmsgrossören Tomas Plomgren,
en av hattpartiets ledare; student i Uppsala 1787,
ord. tjänsteman i Kabinettet för utrikes
brevväxlingen 1792, protokollssekr. i
Justitierevisionsexpe-ditionen 1796, sekr. i Konstitutionsutskottet vid
utarbetandet av förslag till ny regeringsform maj
1809, statssekr. för handels- och finansärenden 12/6
s.å. (avsked 1811), landshövding i St. Kopparbergs
län 1812, på nytt statssekr. 1815, åter
landshövding 1816, avsked från denna befattning 1822,
utgav tidskr. ”Odalmannen” 1823—24, chef för
Riksarkivet 1837—44, led. av Svenska akad. 1819 (tog
sitt inträde först 1826). J. var g.m. 1) 1801
Charlotta Lewis (d. 1805), 2) 1806 Fredrika Christina
Hochschild (d. 1839).
J:s studier i Uppsala omfattade huvudsaki.
latin, historia och offentlig rätt samt avslutades med
kansliexamen. Studiet av svensk lagfarenhet
tände hos honom, säger hans biograf Hans Forssell,
den kärlek för urgammal svensk rätt och frihet,
som sedermera följde honom genom livet. Bland
personer, som han tog intryck av under studentåren,
må nämnas J. F. Neikter. Genom denne, som var
starkt påverkad av Montesquieu, fick han intresse
för fransk upplysningsfilosofi. Redan under
studentåren kom han i beröring med Benjamin Höijer.
Under stockholmsvistelsen besökte J. vid olika
tillfällen Uppsala och upptogs i den s.k. Juntan, där
Höijer intog en ledande ställning. Där blev han
även vän med G. A. Silverstolpe. Till Stockholm
kom han utan ekonomiska resurser och fick tidvis
utstå verkliga umbäranden. På gr. av
släktskapsförhållanden var han i början ofta gäst hos
general Pechlin, där han den ödesdigra 16/s 1792
råkade flera av deltagarna i sammansvärjningen mot
Gustav III. I de sammansvurnas planer var han
ej invigd, fast han anat, att något utomordentligt
var i görningen. I dessa kretsar närdes hans
sympatier för den franska revolutionen. Av höga
vederbörande ansågs han farlig på gr. av sina
”jakobinska” grundsatser; hans kvicka epigram och
infall, som ofta voro riktade mot överordnade,
förbättrade ej hans ställning. Höijer uppmanade
honom emellertid att ej i förtid ”dö ifrån det
allmänna”, införde honom i studiet av Kants filosofi
och uppmuntrade hans författarskap. Som politisk
visdiktare har J. ett rum i svensk litteratur; hans
kvicka ”Visa om sansculotterna” vann själva
Kellgrens bifall. Artiklar av hans hand inflöto i G.
— 459 —
— 460 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
