Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköpings län - Jönköpings läns folkhögskolor - Jönköpings läns tidning - Jönköpings mekaniska werkstads ab. - ab. Jönköpings motorfabrik - Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks ab. - Jönköpings-posten - Jönköpings regemente - Jönköpings revir - Jönköpings tändsticksfabrik - Jöns - Jöns Bengtsson - Jöns Budde el. Rä(c)k - Jönsson, Ola, i Kungshult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖNKÖPINGS LÄNS FOLKHÖGSKOLOR
samt ingår i ö. lotsdistriktet. Det är indelat i 5
lantmäteridistrikt. — Högre allm. lärov. finnas
i Jönköping och Eksjö, samrealskolor i Tranås,
Nässjö, Huskvarna, Vetlanda, Värnamo och
Gis-laved, kommunala gymnasier i Tranås och Nässjö
(fullt utbyggda 1950), kommunal mellanskola i
Smålandsstenar, kommunal flickskola, praktisk
mellanskola, central verkstadsskola och
folkskoleseminarium i Jönköping, folkhögskolor i
Jönköping (2 st), Nässjö och Värnamo samt
lantmanna- och lanthushållsskolor i Tenhult och
Ref-tele. J. utgör 3 folkskolinspektionsområden. —
Vid den allmänna länsindelningen 1634 lades J.
under landshövdingen i Småland men fick redan
1639 egen landshövding. Emellertid var länet
sedan flera gånger förenat med Kronobergs län,
från vilket det först 1687 blev definitivt skilt. P.
Jönköpings läns folkhögskolor. Utom Jära
folkhögskola* och Södra Vätterbygdens
folkhögskola* finnas inom länet två, huvudsaki. av
landstinget understödda folkhögsk. Jönköpings läns
folkhögskola på Sörängen, Nässjö, grundades
med landstingsmedel 1876. Skolan var först
belägen i Värnamo men flyttades 1887 till Tranås
och har sedan 1897 varit förlagd till Nässjö, där
den 1915 fick egna lokaler på Sörängen. Rektor
1876—1911 V. Öberg, 1911—43 J. Boèthius, sedan
1943 H. Sallnäs. Elevförbundet utger sedan 1922
årsskr. ”Sörängsboken”. Historik av J. Boèthius
i ”Jönköpings läns folkhögskola under 50 år”
(”Sörängsboken”, 1926). Jönköpings läns
folkhögskola i Värnamo startade 1887, då den
sedermera till Sörängen förlagda folkhögsk.
flyttade från Värnamo under protester från s, delen
av landstinget och en folkhögskoleförening
bildades. Skolan räknar dock sitt egentliga
grundande från 1876. Det dröjde till 1908, innan
skolan erhöll bidrag av landstinget, och 1923
inträdde detta som huvudman för skolan. Rektor
1887—1914 A. Rydbeck, 1914—31 C. Fredricsson,
sedan 1932 E. Lundahl. Elevförbundet utger
sedan 1922 årsskr. ”Från Finnveden”. E.Bng.
Jönköpings läns tidning (Länstidningen),
frisinnad morgontidning, utg. i Jönköping 1909
—35 (Vs), daglig från V12 1918.
Jönköpings mekaniska werkstads ab., Jönköping,
mekanisk verkstad med gjuteri; firman etablerad
1858, bolag 1898 (rekonstruerat 1921).
Tillverkningen omfattar ångpannor, ångturbiner,
konden-satorer och pumpar samt vid dotterföretaget ab.
Juneverken (i Bankeryd, etablerat 1917, övertaget
1929) vägmaskiner, släpvagnar och traktorer.
Varumärken ”J. M. W.”, resp. ”June”. Aktiekapital
1 mkr, omslutning c:a 12 mkr, tillverkningsvärde
c:a 10 mkr, antal industriarbetare o. 300.
ab. Jönköpings motorfabrik, Jönköping,
mekanisk verkstad, etablerad 1911, bolag 1921,
tillverkar stationära och marina råoljemotorer (diesel
och semi-diesel), motorlokomotiv och
motorvinschar, oljepumpar m.m. Varumärken ”J. M.”,
”June” och ”June-Munktell”. Aktiekapital 0,6 mkr,
omslutning c:a 3 mkr, antal arbetare o. 100.
Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks ab.,
grundades 1903 genom sammanslagning av ett
flertal tändsticksfabriksaktiebolag och blev
därigenom en av de båda tändstickskoncerner, som
1917 förenades i holdingbolaget Svenska tänd-
sticks ab. J. driver tillverkning av tändstickor,
tomaskar och tändstickssplint vid fabriker i
Jönköping, Kalmar, Lidköping, Mönsterås, Vetlanda,
Tidaholm och Västervik. Aktiekapitalet är 7,016,000
kr, antalet industriarbetare 1,930.
Jönköpings-posten, kvällstidning i Jönköping,
grundad som veckotidn. 17/i 1865 av boktryckaren
Herman Hall, utkommer sedan V10 1904 varje
söckendag. Red. ha varit: H. Hall (1865—75),
A. A. Peterson (1875—86), Per Johan Peterson
(1886—1910), Carl Josef Hamrin (1910—34) och
fil. kand. Richard Yngve Hamrin (f. 1907) sedan
1934. J- är moderat frisinnad, nykterhetsvänlig
och religiöst betonad.
Jönköpings regemente ledde sitt ursprung från
det småländska fotfolk, vars äldsta handlingar äro
från 1553. Jönköpingsdelen jämte fotfolket från
Östergötland blev ett av Gustav II Adolfs
lands-reg. Härur organiserades 1623 inom Jönköpings
län ett fältreg., som fick självständighet stadfäst
genom riksrådsbeslut 1636 betr, genomförande av
1634 års RF och.så småningom benämndes J. 1684
upprättades knektekontrakt för reg., varigenom
dess styrka fastställdes till 1,100 man indelta med
rotering inom Jönköpings län. Reg. har deltagit
i flertalet svenska krig under 1600—1800-talen, och
dess fanor upptogo segernamnen Lützen 1632,
Wittstock 1636, Malatitze 1708, Hälsingborg 1710.
1777—1913 vapenövades J. på Skillingaryd; sistn.
år inflyttade reg. i nybyggda kaserner i
Jönköping. Enl. 1925 års försvarsbeslut
samman-slogs reg. Vi 1928 med Kalmar reg. till
Jön-köpings-Kalmar reg. (se Norra Smålands
regemente). [E.O.B.JS.Bn.
Jönköpings revir, adress Jönköping, tillhör V.
distriktet och omfattar Angerdshestra, Mulseryds,
Månsarps, N. Unnaryds, Sandseryds,
Stengårds-hults och örseryds samt delar av Byarums och
ödestugu socknar i Jönköpings län och Bjurbäcks,
Habo och Gustav-Adolfs socknar i Skaraborgs
län. Areal (1948); statsskogar 11,190 ha, varav
8,210 ha produktiv skogsmark, övriga allmänna
skogar 15 ha skogsmark. Avverkning 1947 21,861
m3, motsv. 2,66 m3 pr ha produktiv skogsmark.
Medelavverkning 1941—45 4,59 m3 pr ha
skogsmark. Reviret är delat i 3
bevakningstrak-ter. F.A.Bn.
Jönköpings tändsticksfabrik i Jönköping
grundades 1845 av Joh. Edv. Lundström, ”den svenska
tändsticksindustriens fader”. I denna fabrik
tillverkades i början av 1850-talet f.f.g. de berömda
säkerhetständstickorna, som ”tända endast mot
lådans plån”. Fabriken övergick 1857 till
Jönköpings tändsticksfabriks ab., vilket 1903
samman-slogs med andra tändsticksbolag till Jönköpings
och Vulcans tändsticksfabriks ab*.
Jöns, mansnamn, se Johan.
Jöns Bengtsson, ärkebiskop, riksföreståndare, se
Oxenstierna.
Jöns Budde el. J. R ä(c)k, munk, se Budde.
Jönsson, Ola, i K u n g s h u 11,
hemmansägare, politiker (1826—1904). J. var led. av
bondeståndet vid riksdagarna 1859/60, 1862/63 och 1865/66,
av A.k. 1867—75. Trots sin radikalt liberala
uppfattning slöt sig J. icke till det s.k. liberala partiet
i bondeståndet utan medverkade vid tillkomsten
av den moderata grupp, ur vilken Lantmannaparti-
— 487 —
— 488 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
