Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönsson, Ola, i Kungshult - Jönsson, Bengt - Jönsson, Janne - Jönsson, Johan, i Revinge - Jönsson, Anders - Jönsson, Josef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖNSSON
et 1867 väsentligen framgick. J. tillhörde sedan
detta parti utom den korta tid, då Nyliberala
partiet existerade. Hans politiska bana nådde sin
höjdpunkt 1875, då han framlade ett relativt
för-svarsvänligt förslag, avsett att möjliggöra en
reform på den allmänna värnpliktens grund.
Sannolikt på gr. härav blev J. icke vidare omvald. Han
intog i en följd av år en inflytelserik ställning i
Malmöhus läns landsting. Ett brottstycke ur hans
politiska memoaranteckningar har publicerats i E.
Thermænius, ”Svensk bondepolitik” (1931). E.Ths.
Jönsson, Bengt, botanist (1849—1911), fil. dr
och doc. 1880, e.o. prof, i Lund 1899, prof, i
fysiologisk botanik där 1902, univ:s rektor 1909. J. var
föreståndare för
Malmöhus läns
frökon-trollanstalt i Lund
1879—1902 och lärare
i botanik vid Alnarps
lantbruksinst. 1880—
96. Han har
offentliggjort talrika
värdefulla avh. på skilda
områden, särsk. inom
växtanatomi och
växt-fysiologi, ss. över
pro-teacéernas bladanatomi, embryosäckens
utveckling, ökenväxternas anatomi, rödal-
gernas tjocklekstillväxt, rötternas reotropism,
ljusets inflytande vid groningen, tillväxten hos
Oro-banche-arter, mossornas respiration och
assimilation m.m. På det praktiskt botaniska området har
J. utg. ett: flertal skrifter över frökontroll,
”Gagnväxter” (1910) samt jämte L. J. Wahlstedt
exsic-kat över svenska foderväxter. G.
Jönsson, Janne, fackföreningsledare (1861—
1941). Som kolgruvearbetare i Bjuv bildade J.
1886 en fackförening. Han avskedades från sin
plats i samband med en strejk, bildade en ny
fackförening vid Ljungsgårds gruva och blev även
där avskedad. Han var 1892—95 ordf, i
Hälsingborgs arbetsmannafackförening och 1892—97 ordf,
och kassör i Skånska grovarbetareförbundet, i
vilken egenskap han fortsatte organisationsarbetet
bland kolgruvearbetarna. Med det skånska
förbundet som kärna bildades 1895 Svenska
grov-och fabriksarbetareförbundet, för vars utveckling
J. gjorde en stor insats. Han var 1897—1930 dess
förtroendeman och redigerade till 1913
förbundsorganet ”Grovarbetaren”. J. tillhörde 1906—31
Landssekretariatet och var 1926—31 styrelseled. i
Internationella grov- och
fabriksarbetarefederationen. S.Br.
Jönsson, Johan, i Revinge (Malmöhus
län), lantbrukare, politiker (1875—1938). Han
invaldes 1908 i A.k. som liberal och nådde en
bemärkt ställning, fick framskjutna placeringar i
utskotten och anlitades flitigt inom de statliga
utredningarna; bl.a. var J., som särsk. specialiserat sig
på försvarsfrågor, medl. av försvarsrevisionen 1919
—23. J. var en av de få lantmannarepresentanter,
som vid partisprängningen 1923 anslöto sig till
Liberala riksdagspartiet. Han avgick ur riksdagen
1933 och blev s.å. domänintendent i Malmöhus
län. B.
Jönsson, Anders, bildhuggare (f. 30/i2 1883).
J., som är född i Gärdslövs sn, Skåne, vistades
efter studier i München och Stockholm i Paris
1907—20, med avbrott för en vistelse i Florens
1914. 1910 hemsände han marmorgruppen
”Kyssen” och högg följ, år en ”Kvinnotorso” i vit
marmor (Malmö museum), båda starkt influerade av
Rodins stil. Redan ”Isbjörn” i marmor, som
utställdes vid Skånska
konstnärslagets
jubileum 1912, företedde
en självständigare,
bredare form, och
snart utvecklades J:s
konst mot större
stränghet och
mäktighet. Grundkaraktären däri blev en
förandligad realism
med en viss klassisk [-kompositionsstram-het-]
{+kompositionsstram-
het+} och en gedigen
materialbehandling,
ibland även någon
formtyngd.
Förändringen kunde tydligt
avläsas, då J. 1921
visade ett 40-tal av
sina skulpturer på
Liljevalchs konsthall i
Stockholm, bl.a.
”Liggande kvinnotorso” i
fransk kalksten (1919,
senare köpt till Nationalmuseum) med drag av
romersk kärvhet. Starkast yppade sig
arkaiserings-tendensen i den patetiskt spänningsfyllda
kalkstens-figuren ”L’Humanité” (1917), en ung, muskulös
man, som med en dödande svärdsstöt pressar sig
på knä; symmetrien, här inskränkt till armarna,
utsträcktes till hela uppbyggnaden i
marmorgruppen ”Adam och Eva” (1917, Malmö museum). —
Bland J:s offentligt uppställda bronsarbeten
märkas ”Duschen” (1913) på Gustav Adolfs torg,
Malmö, den effektfulla fontänen ”Elementernas
kamp” (1930) på Olskrokstorget, Göteborg, ”Två
generationer” (1937) vid Brunnsviks folkhögsk.,
monumentalbysten av Gustav V (1938) i
Stockholms Stadion och ”Danserska” (1944) i Malmö
stadsteater. Huggna i granit äro de stora bysterna
av P. H. Ling (1914, Malmö idrottsplats) och Hj.
Branting (1922, Landsorganisationen) samt
djurfiguren ”Nalle” (1931, Göteborg). J. tillhör
skåne-gruppen De tolv men har sällan utställt i
födelseprovinsen. H.Ge.
Jönsson, Josef Hugo, bankman (1885—1942),
kamrer vid Södermanlands enskilda banks kontor
i Katrineholm 1915, verkst. dir. i Oppunda härads
sparbank 1918—29, därefter verkst. dir. för
Uppsala sparbank. J. var led. av Svenska
sparbanksföreningens styrelse från 1921, blev dess v. ordf.
1936 och ordf. 1941. Han var föreståndare för
Svenska sparbanksföreningens avd. för
sparpropa-ganda, sedermera Sparfrämjandet, från 1925,
vidare led. av styrelsen för Mellersta Sveriges
sparbanksförening från 1937 och ordf, i föreningen
Svenska sparbankernas garantikassa från 1941.
Han deltog som Sveriges delegat i 2:a och 3:e
— 489 —
— 490 —
Anders Jönsson: Torso.
Marmor 1911. Malmö museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
