Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jörgensen, Carl Adolf - Jörgensen, Peter - Jörgensen, Asger - Jörlanda - Jörlin, Engelbert - Jörn - Jörns revir - Jörstad, Ivar - Jösse - Jösse domsaga - Jösse Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖRGENSEN
dens sjukdomar och spec. undersökningar över
röttickan (Fomes anno’sus). J. har också utg. en
värdefull nybearbetning av Rostrups ”Den danske
Flora” (1947). Mng.
Jörgensen, Peter, dansk språkforskare (f.
1899), univ.-lektor i tyska vid Köpenhamns univ.
1939, doc. där 1944, har i en rad arbeten behandlat
danska, lågtyska och frisiska språkliga spörsmål,
bl.a. i ”Über die Herkunft der Nordfriesen” (1946).
I ”Danmarks gamle Landskabslove”, 4 (1945) har
han utg. den lågtyska övers, av ”Jyske Lov”.
Jörgensen, A s g e r, konstnär, se Jorn, Asger.
Jörlanda, socken i Inlands Nordre hd i s.
Bohuslän och församling i Solberga, Jörlanda och
Hålta pastorat i Älvsyssels s. kontrakt av
Göteborgs stift, närmast ö. om Hakefjord; 57,53 km2,
därav 56,53 land; 1,211 inv. (1949; 21 inv. pr km2).
Huvudbygden ligger vid kusten; de kala
bergknallarna i v. övergå inåt land i högre och delvis
skogklädda platåer mellan markerade dalar. Åkern
utgör 20 % av landarealen, skogsmarken 33 °/o.
Provinsialläkare, distriktsveterinär och apotek.
Fornlämningar finnas särsk. västerut,
stenålders-boplatser, kummel och järnåldersgravar. Sedan
den medeltida, på 1720-talet ombyggda kyrkan
brunnit 1921, uppfördes den nuv. av gråsten med
trätorn. Altaruppsatsen i barock bär årtalet 1685.
— Namnet, 1388 skrivet Jorolanda k(yrka),
innehåller det gamla namnet på den förbiflytande ån,
Jorcr, landa, plur. av land, betyder trol.
strandmark (se Hj. Lindroth i ”Bohusläns härads- och
sockennamn”, 1918, sid. 68). P.;Er.
Jörli’n, Engelbert, botanist (1733—1810),
Linnés lärjunge i Uppsala, fil. mag. där 1761, doc.
i Lund 1769, e.o. univ.-adjunkt där 1781, rektor
vid trivialskolan i Göteborg 1784. J. anställde
omfattande växtodlingsförsök, var banbrytare för
ängskulturen och uppges ha givit impulsen till
odling av alsikeklövern. Han utgav ”Plantae
tinc-toriae” (1759), ”Partes fructificationis, sev
princi-pia botanices illustrata” (1771, 2 uppl. 1786),
”Samlingar til svenska åkerbruks och sädes
historien” (i ”Kongl. Svenska patriotiska
sällskapets handlingar”, 5, 1779) samt handledningar i
trädgårds- och biskötsel. — Litt.: F. Stenström,
"E. J.” (i ”Svenska Linnésällskapets årsskr.”, 16,
1933). A-Hr.
Jöm. 1) Socken i Skellefteå tingslag i n.
Västerbotten och pastorat i Västerbottens n. kontrakt
av Luleå stift, gränsande till Norrbotten och
Lappland; 1,755,90 km2, därav 1,695,30 land; 5,577
inv. (1949). J. är en småbergig skogsbygd, rik
på myrar och småsjöar; i mell. delen uppnås 516
m ö.h. Längst i s. utgör Skellefte älv delvis
gräns, Byske älv genomflyter n. J. Åker och äng
utgöra tillsammans 3 % av landarealen,
skogsmarken 68%. I socknen ligga J.2) jämte några
mindre sågverk. C:a 715 km2 huvudsaki.
skogsarealer tillhöra Staten, 310 km2 trävarubolag.
Kyrkan av trä i korsform byggdes 1854—55 och
utvidgades i samband med en restaurering 1914.
— Namnets härledning är dunkel. P.;Er.
2) Municipalsamhälle (sedan 1923) i J.i), vid
N. stambanan och utgångspunkt för
statsbane-linjen till Arvidsjaur; 2,54 km2, allt land; 1,086
inv. (1949). Provinsialläkare och apotek samt
träindustri. Taxeringsvärde å fastighetsskatteplik-
tig fastighet 2,369,700 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 2,087,090 kr (1948).
Jörns revir, adress Skellefteå, tillhör Skellefteå
distrikt och omfattar Skellefteå stad, Jörns och
Byske socknar samt delar av Skellefteå sn inom
Västerbottens läns kustland. Areal (1948):
stats-skogar 81,422 ha, varav 59,608 ha produktiv
skogsmark, övriga allmänna skogar 714, resp. 528 ha.
Avverkning 1947 92,774 m3, motsv. 1,56 m3 pr ha
produktiv skogsmark. Medelavverkning 1941—45
i,89 m3 pr ha skogsmark. Reviret är delat i 5
be-vakningstrakter.
Jörstad, Ivar, norsk botanist (f. 1887), fil. dr
i Oslo 1934, statsmykolog 1919. J. har lagt en
solid grund till norsk fytopatologi och utg.
vetenskapligt systematiska och praktiskt inriktade
arbeten över skadesvampar, ss. ”The
Erysipha-ceae of Norway” (i ”Skrifter utg. av Det norske
videnskapsakad. i Oslo”, 1, Matem.-naturvid.
klas-se, 1925), ”A study on Kamtchatka Uredinales”
(1934) och ”Skadedyr og sykdommer i frukt- og
bærhagen” (1942, 3 opl. 1946; tills, med T. H.
Schöyen). A.Hr.
Jösse. 1) Redan i fsv. mötande kortform till
Jöns. — 2) Även gammalt namn på haren (känt
redan från 1600-talet), möjl. därför att haren
betraktats som dum (jfr dummerjöns). Sannolikt urspr.
från jägarspråket, där ordet hare blivit tabu. Jfr
da. Morten om haren, sv. Mickel om räven m.fl.
Jösse domsaga i Värmlands län, under Svea
hovrätt, utgör ett tingslag och omfattar Jösse hd
och Arvika stad, den sistn. kansliort och
tingsställe: 35.586 inv. (1949).
Jösse Eriksson (d. 1436), son till riddaren Erik
Jenssen till Stadsgaard på Jylland, fogde 1413
—33 över Västerås län, omfattande Västmanland,
Dalarne och
Jämtland. J. är i svensk
historisk tradition
förknippad med [-Engelbrekts-uppro-ret,-]
{+Engelbrekts-uppro-
ret,+} till vilket han
genom sin hårda
regim säges ha
varit den direkta
orsaken. Drastiskt
beskriver
”Karlskrönikan” i ofta
citerade vändningar,
hur han lät hänga
upp tredskande
bönder i rök och
spänna havande
kvinnor framför
plogen; dramatiskt
tecknar den
Engel-brekts åtgärder för
att förmå Erik av
Pommern att
avsätta J. Då
konungen är
omed-görlig, följer
upproret. Händelsesammanhanget är
här förenklat på
ett för
krönikedik-ten typiskt sätt.
Jösse Eriksson. Relief på
kor-stolsgavel i Västerås
domkyrka, nu i Statens hist. museum.
— 499 —
— 500 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
