Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabinettsärenden - Kabir - Kabirer - Kabla - Kabom - Kabriol - Kabriolett - Kabul - Kabyler - Kabylien - Kabyliska - Kabyss - Kachera - Kachetien - Kachexi - Kachin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KACHIN
ärenden” ej behövde föredragas i rådet utan
avgjordes av konungen i hans kabinett i närvaro av
blott 2 rådsherrar. Under gustavianska tidevarvet
behandlades en mängd frågor som k.
KabiT, indisk mystiker (o. 1440—1518), levde som
vävare i trakten av Benares. K. var säkert lärjunge
till Ramananda men var också påverkad av
muhammedansk mystik (sufism). I sina dikter, skrivna
på hindi, sökte han med bortseende från
kastskillnader o.d. förena hinduism med islam. Hans
anhängare fördelades snart på 2 sekter, vilka nu
sakna betydelse. K:s dikter äro övers, till eng.
av R. Tagore (”One hundred poems of K.”, 1915).
Kabfrer (grek. kab’eiroi), forngrekiska, till sitt
egentliga väsen svårbestämbara gudomligheter av
ogrekiskt (sannol. mindreasiatiskt) ursprung, ofta
kallade ”de stora gudarna” (megal’oi theoi’),
dyrkade i sht på Lemnos, Imbros och Samothrake,
deras huvudkultplats, där berömda mysterier
firades till deras ära, i hellenistisk tid i anseende
rivaliserande med de eleusinska. På grekiska
fastlandet hade K. en ryktbar kult i Tebe. K. gjordes
i antiken till föremål för en mångfald
synkretis-tiska tydningar. Särsk. likställdes de med
diosku-rerna och anropades som räddare i sjönöd. —
Litt.: M. P:son Nilsson, ”Geschichte der
grie-chischen Religion”, 1 (1941). K.H.
Kabla, avsända kabeltelegram.
Kabom, förk. för Konfektions ab. Oscar
Molander.
Kabriol [-å’l], se Kabriolett.
Kabriolett’ (fra. cabriolet, av cabriole,
luftsprång; se Kapriol), kabriol, tvåhjuligt,
en-spänt, lätt åkdon på fjädrar och med sufflett. —
Cabriolet, se Automobil, sp. 889, samt bild
t6 å pl. vid d.o.
Kabul. 1) Flod i Afghanistan, upprinner på
sydsluttningen av Kuh-i-Baba-bergen v. om K.2) och
passerar Mohmandbergen n. om Khyberpasset i
en djup klyfta samt mynnar i Indus vid Attock.
K. har stor betydelse ur bevattningssynpunkt och
som flottningsled. K.-dalen är den rikaste och
tätast befolkade delen av Afghanistan.
2) Huvudstad i Afghanistan vid K.i); 120,000
inv. K. är landets kommunikationscentrum, och
flera goda bilvägar stråla ut härifrån till
provinshuvudstäderna. Industrien omfattar
tillverkning av vapen, tändstickor, cement, läder- och
marmor- samt yllevaror. Det utmärkta läget har
gjort K. till en viktig anhalt på infartsvägarna
till Indien; här passerade bl.a. Alexander den
store, Djingis-kan, Babur, Nadir schah och Ahmed
schah. K. blev huvudstad 1774, erövrades och
ödelädes delvis av engelsmännen 1842 och 1879,
varefter staden återuppbyggdes i moderniserat
skick. K. har univ., inrättat 1932. Kungl. palatset
ligger ett stycke utanför staden. V.Hn.
Kaby’ler (av arab, kabila, beteckning för stam
el. boplats) kallas bergsborna i Atlasländerna och
Rif, i inskränkt bemärkelse blott inv. i Kabylien i
Algeriet. K. användes som beteckning för de
bofasta bergsborna i mots. till låglandsnomaderna,
beduinerna. Rent etnografiskt kan man icke
använda en sådan indelning. K. äro emellertid
berber* och sålunda språkligt sett hamiter, om än
deras språk rönt inverkan från den semitiska
arabiskan, liksom blodblandning med araber, ävensom
Moské i Kabul. Se även bild 3 å pl. vid Afghanistan.
med sydeuropéer förekommit. — K. äro
åkerbrukare men idka också hantverk, ss. vävning,
läder-och metallbearbetning samt krukmakeri, det sistn.
utan hjälp av drejskiva. Keramiken är märklig, i
det dekoren ofta minner om forna europeiska
kulturområdens, särsk. vissa grekiska öars. Byarna
äro ofta terrassformigt anlagda, varvid
försvars-hänsyn spelat in. Husen äro fyrkantiga, av sten
el. ler och på sina håll försedda med impluvium
och rököppningar samt underjordiska rum för
förvaring av säd. Samhällsenheten bildas av den
pat-riarkaliska familjen, byarna styras av en hövding
med ett råd vid sin sida. Religionen är islam, som
dock är uppblandad med talrika äldre
föreställningar. Kvinnan åtnjuter större frihet än hos
slättborna och går vanl. obeslöjad. I Rif ätes kött av
vilda svin, och vin försmås icke. K. äro
frihets-älskande och krigiska. Särsk. i Rif ha både
sultanerna och de europeiska kolonimakterna rönt
motstånd av k. Se Abd-el-Krim och Rifberber. —
Litt.: A. Hanoteau & A. Letourneux, ”La Kabylie
et les coutumes kabyles” (3 bd, 2 éd. 1893); A.
van Gennep, ”Études d’ethnographie algérienne”
(1912); E. Westermarck, ”Sex år i Marocko”
(1918). G.Br.
Kabylien, landskap i Algeriet ung. mellan
Alger och Philippeville. K. är en del av Tell-Atlas,
och dess v. del, Stor-Kabylien (fra. Grande
Ka-bylie), omfattar bl.a. bergskedjans högsta partier.
Jfr Algeriet och Kabyler.
Kaby’liska, se Hamitiska språk.
Kabyss’ (från Ity. kabuse el. holl. kabuis, av
dunkelt ursprung), köket ombord på ett fartyg; även:
kyffe, koja o.d.
Kachera, se Kaschera.
Kachetien [-/e’-], se Georgien.
Kachexi, med., se Kakexi.
Kachin [-cin], folk av tibeto-burmansk
härstamning från Lakhimpur i ö. Assam i v. till s. Yün-nan
i ö. med huvudmassan kring övre Iravadi och i n.
Shanstaterna; söderut nå de ned till trakten av
Bhamo. K:s utbredning söderut började i det stora
hela på 1700-talet, men deras framträngande
förvarades genom burmanernas motstånd och
avstannade efter engelsmännens annexion av Burma. K:s
antal var 1931 153,000. K. el ka-khyen är den
burmanska benämningen; själva kalla de sig sing-pho.
K:s språk tillhör den tibeto-burmanska
språkgrup
su ’S- — 513 —
17 — Red. avsl. 15/a 50.
— 514 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
