Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabinettspolitik - Kabinettssekreterare - Kabinettsskåp, konstskåp - Kabinettsstycke - Kabinettsärenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KABINETTSSEKRETERARE
Kabinettsskåp med tenninläggningar. Nordiska museet.
samma tid gjorde sig mer el. mindre gällande i
de flesta europeiska stater. Genom k. hade
furstarna möjlighet att hålla ledande element inom
nationen i okunnighet om en utrikespolitisk kurs,
som dessa kanske ej skulle gilla. Av särskild
betydelse blev detta för monarker, som företrädde
stater med skiljaktiga utrikespolitiska intressen,
t.ex. August II i Sachsen och Polen och Georg
I i Hannover och England. Men k. har också
en rent utrikespolitiskt motiverad bakgrund. De
utrikespolitiska förhandlingarna hade under
1500-och 1600-talen fått fasta organ till sitt
förfogande både i form av förberedande institutioner
inom landet och i form av ständiga beskickningar
i andra länders huvudstäder. Detta medförde, att
ländernas statsledningar visste, på vilka vägar
man hade att söka kunskaper om pågående
underhandlingar mellan två länder. De fasta
organen blevo givna objekt för spioneriet. Dessa
blevo därför mindre lämpliga, så snart fråga var
om underhandlingar av mera ömtålig natur.
Sådana underhandlingar kommo att föras av andra
än av de ackrediterade sändebuden, näml, av
stats-överhuvudenas spec. utsända förtrogna, sedan de
förberetts i ”kabinettet”, icke genom medverkan
av de officiella rådgivarna. Man kunde sedan gå
ett steg längre och vilseleda andra makters
spioner genom att föra skenförhandlingar genom de
officiella organen. Sitt mest renodlade uttryck
fick k. i Ludvig XIV:s och Ludvig XV:s
Frankrike. I Sverige kan man tala om en form av k.
redan när under Karl XI :s danska krig den
utrikespolitiska ledningen kom att ligga i händerna
på Johan Gyllenstierna med förbigående av
rådet. En liknande situation inträffade under Karl
XII:s krig. Med Görtz infördes k. mera tydligt
i Sverige. Jr R-
Kabinettssekreterare, utrikesministerns närmaste
man, motsv. såväl statssekreterare som
expeditionschef i övriga departement.
Kabinettsskåp (förr även konstskåp), möbel,
som brukas till förvaringsplats för saml. av
natu-ralier och kuriosa samt dyrbarheter av alla slag.
Det bestod av ett mindre skåp, vilande på ett
bord-liknande underrede, och var rikt inrett med lådor
och fack. K. kommo i bruk vid mitten av
1500-talet och voro under hela 1600-talet mycket vanliga.
På deras utsmyckande nedlades ofta ett utsökt
arbete med skulpturer, målningar och inläggningar
av olika slag. Även materialet var dyrbart:
eben-holts och elfenben, sköldpadd och pärlemor, silver
o.a. metaller samt marmor o.a. stenarter i flera
färger. Mest bekant är Gustav II Adolfs av
staden Augsburg skänkta ”konstskåp”, tillhörigt
Uppsala domkyrka och förvarat i Uppsala univ. (J.
Bottiger, ”Philipp Hainhofer und der Kunstschrank
Gustav Adolfs in Upsala”, 1909—10). K.
undanträngdes under 1700-talet av den nya möbeltypen
byrån. [E.F.F.lSn.
Kabinettsstycke, målning i mindre format,
passande för ett mindre rum el. kabinett. Ämnet för
målningen är gärna genremässigt. K. förekomma
framför allt i 1600- och 1700-talens holländska
måleri.
Kabinettsärenden, under frihetstiden sådana
frågor, som i mots. till ”riksens allmänna vårdande
— 5H —
— 512 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
