Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kadett - Kadettpartiet - Kadettrännan - Kadettskolor - Kadett-tyg - Kadi - Kadiak - Kadievka - Kadiköy - Kadinen - Kadjarer - Kadłubek, Wincenty - Kadmeia - Kadmium, Cd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KADMIUM
för yngre söner i adliga familjer upprättades i
Frankrike av Ludvig XIV (övergingo senare till
militärskolor), och ung. samtidigt upprättades
kadettskolor el. -kårer för utbildning till
officers-aspiranter i Preussen, med tiden även i Sachsen,
Bayern, Österrike-Ungern och Ryssland. I
Sverige inrättades en kadettkår för art. och
fortifikationen 1738, följd av en i Karlskrona (1756)
och en i Finland. 1792—1874 och sedan 1895
benämnes elev vid Krigsskolan*, tidigare
Krigs-akad. på Karlberg, k. Även elever vid de jämlikt
1941 års försvarsbeslut inrättade kadettskolorna*
benämnas k. — Marinens kadettkår utgöres av
sjökadetter,
marinintendentkadet-ter, reservkadetter samt
kustartille-r i k a d e 11 e r, de senare under de tider de äro
elever vid Sjökrigsskolan*. Normal utbildningstid
är 3 V2 år, för reservkadett kortare. — Flygvapnets
kadettkår utgöres av flygkadetter, m e t e
o-r o 1 o g k a d etter och
reservintendentka-d e 11 e r. Utbildningstiden är drygt 3 år, för
reserv-intendentkadett kortare. [E.O.B.;H.SkJS
Kadettpartiet, populär benämning på ett ryskt
politiskt parti, bildad av initialerna K.D. (ry. utt.
ka de) i det officiella namnet,
Konstitutsionno-demokratitjeskaja partija (Konstitutionellt
demokratiska partiet). K. uppstod 1904 som en
”intelligensradikal” sammanslutning,
konstituerade sig i okt. 1905 som politiskt parti under
ledning av P. N. Miljukov och spelade en stor
roll under första riksduman 1906. Genom
upptagande i sitt program av radikala krav från
skilda håll sökte det få hela vänsteroppositionen
under sin kontroll men misslyckades och
försvagade sin ställning genom att efter
dumaupplös-ningen i juli s.å. medverka till
”Viborgmanifes-tet”, en av ”kadetter” och medl. av Arbetspartiet
23/r utfärdad öppen uppmaning till skatte- och
värnpliktsvägran. Först under i:a världskriget
lyckades det åter göra sig gällande som
”en-tentevännernas” speciella parti och intog efter
marsrevolutionen 1917 en ledande ställning inom
den borgerliga republiken. Redan på sommaren
s.å. utträngdes emellertid dess ministrar ur
in-terimsregeringen av Kerenskij, och partiet
upplöstes efter nov.-revolutionen. Dess huvudorgan
var 1906—08 den välredigerade och mycket
spridda tidn. ”Retj” (”Talet”). S.Bsn.
Kadettrännan, djupränna i Östersjön, se
Dars-sertröskeln.
Kadettskolor, benämning på 4:e halvårets
officersutbildning inom armén; för blivande
reservofficerare och värnpliktiga officerare den
avslutande skolutbildningen. K. genomgås ant. på en
vinterlinje el. på en sommarlinje. För varje
truppslag finns en k., vilken är förlagd:
infanteriets vid Ulriksdal (f.d. i:a
intendenturkompa-niets kaserner), kavalleriets i Skövde (Livreg:s
husarer), pansartruppernas i Enköping (Göta
pansarlivgarde), artilleriets i Östersund
(Norrlands art.-reg.), luftvärnets i Linköping (Östgöta
luftvärnsreg.), ingenjörtruppernas i Stockholm
(Svea ingenjörkår), signaltruppernas i Stockholm
(Signalreg.) och trängens i Linköping (Svea
trängreg.). — Se även Flygkadettskolan och
Sjökrigsskolan. S.E.B.
Kadett-tyg, kraftigt, randigt bomullstyg i sa-
tängbindning, användes till arbetskläder, särsk. i
sjuk- och fångvårdstjänst.
Kadi (arab. kä’di, domare) kallas i
muhammedanska länder en person, som av en härskare el. dennes
ståthållare utsetts att avgöra rättstvister, framför
allt sådana av civilrättslig och religiös natur (jfr
Chatib). Han har därvid att följa de
fatwa-sam-lingar, som verkställts inom den juristskola (jfr
Islam, sp. 713) han tillhör. I större städer, t.ex.
Kairo, äro alla 4 skolorna representerade av var
sin k.
Kadiak, ö i Alaska, se Kodiak Island.
Kadievka [-dhjefkn], stad i ö. Ukraina, s.ö. om
Charkov; 77,800 inv. (1939; 17,200 1926). K. är
en betydande gruvstad inom Donetsbäckenet med
stora stenkolsgruvor och koks-bensolfabriker.
Kadiköy [kadikioi’], förstad till Istanbul,
antikens Chalkedon*.
Kadine’n, kem., se Terpener.
Kadja’rer, persisk härskardynasti 1795—1925,
härstammande från den turkmenska kadjarstammen i
Asterabad.
Kadlubek [-lo’-], W i n c e n t y, polsk
historieskrivare (1160—1223), studerade i Bologna, biskop
i Kraköw 1208, deltog i 4:e laterankonsiliet,
till-bragte senare delen av sitt liv i ett kloster, blev
kanoniserad 1764, skrev sitt lands historia från
äldsta tid till 1206, ”Chronica polonorum” (publ. i
”Monumenta Poloniae historia”, 2, 1872). — Litt.:
H. Zeissberg, ”Vincentius K., Bischof von Krakau,
und seine Chronik Polens” (1869).
Kadmeia [-éi’a], borgen i Tebe i Grekland, se
Kadmos.
Kad’mium, Cd, grundämne, atomvikt 112,41,
atom-nr 48, smältpunkt 320% kokpunkt 767°, spec. v. 8,64,
upptäcktes 1817 samtidigt av Stromayer och
Her-mann, förekommer i små mängder (0,2—0,4 °/o) i
nästan alla zinkmalmer, särsk. i zinkblände och
gal-meja (cadmia), varav k. fått sitt namn. K. erhålles
som biprodukt vid zinkframställning och anrikas,
då det är flyktigare än zink, i det först övergående
destillatet. Det framställes i rent tillstånd genom
upprepad destillation, genom utreducering med zink
el. på elektrolytisk väg. K. är en vit, glänsande,
täml. mjuk metall, som kan skäras med kniv, är
mycket tänjbar och kan valsas till bleck och
dragas till tråd. K. är luftbeständig vid vanlig
temp. men förbrinner vid upphettning med röd
låga under bildning av brun rök av kadmiumoxid.
Förenar sig vid upphettning med halogener. Är
svårlöslig i utspädd salt- och svavelsyra,
lättlös-lig i utspädd salpetersyra. K. är i sina föreningar
tvåvärdig. Salter av starka syror äro lättlösliga i
vatten. De ha en vidrig metallsmak och äro
giftiga. Verka i utspädda lösningar adstringerande,
i koncentrerade etsande. — Kadmiumoxid,
CdO, erhålles som ett brunt pulver på ovan
angivet sätt el. genom upphettning av karbonatet eh
hydroxiden. Kadmiumhydroxid, Cd(OH)2,
är vit och erhålles genom att fälla k.-salter med
alkalihydroxid. Kadmiumsulfid, CdS, finnes
i naturen som mineralet greenockit och erhålles.
som en gul fällning vid inledande av svavelväte i
k.-saltlösningar. — K. användes bl.a. som
rostskyddande överdrag på järnföremål, ss. bildelar,
verktyg och tråd, till lättsmälta metallegeringar (se
Kadmiumlegeringar) samt i normalelement. K a d-
— 517 —
— 518 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
