Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kadmium, Cd - Kadmiumelement - Kadmiumföreningar - Kadmiumgult - Kadmiumlegeringar - Kadmiumorange - Kadmiumrött - Kadmos - Kadrilj - Kadscharer - Kaducé - Kaduk - Kaduna - Kaedmon - Kaemmel, Otto - Kaempfera - Kafé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KADMIUMELEMENT
miumamalgam och
kadmiumtennamal-g a m brukades förr till tandplomber. K:s
halo-gensalter ha användning inom fotografien och dess
sulfid som målarfärg. Lj.
Kadmiumelement, fys., se Galvaniska element,
Sp. 221.
Kadmiumföreningar, kem., se Kadmium.
Kadmiumgult, normalfärg, bestående av
kad-miumsulfid, förekommer i flera nyanser, ”extra
ljust”, ”ljust” och ”medel”.
Kadmiumlegeringar. Kadmium bildar tills, med
vismut, bly och tenn lättsmältande legeringar. Den
mest bekanta är Woods metall (smp. c:a
700), som består av 12,5 % kadmium, 25 °/o bly,
12,5 °/o tenn och 50 °/o vismut. Vidare märkas
New tons metall (smp. c:a 700), bestående
av 10 °/o kadmium, 28 % bly, 17 °/o tenn och 45 °/o
vismut, samt Lipowitz’ metall (smp. c:a
55—6o°), som är den eutektiska blandningen av
ovanstående metaller och utgöres av 10 °/o
kadmium, 27 °/o bly, 13 «/o tenn och 50 °/o vismut.
K. användes på gr. av sin lättsmälthet som
stäng-ningsanordning för automatiska
eldsläckningsap-parater, som säkringar i elektriska signalapparater,
för lödningsändamål, till upphettningsbad
(metallbad) på laboratorier m.m. Lj.
Kadmiumorange, normalfärg, bestående av
kad-miumsulfid, gul med rödaktig nyans.
Kadmiumrött, normalfärg, bestående av
kad-miumsulfid och kadmiumselenid.
Kadmos, grek, myt., son till den feniciske
kungen Agenor. Utsänd av fadern att uppsöka
systern Europa* grundade K. i Beotien staden
Tebe med borgen Kadmeia. K. utsådde tänderna
av en av honom dödad drake, av vilka
uppstodo harneskklädda män, som genast råkade i
strid med och nedgjorde varandra, så att slutl.
endast 5 återstodo. Från dessa räknade Tebes
adelssläkter sina anor. K:s maka var Harmonia,
Ares’ och Afrodites dotter, och från detta par
härstammade den i sagorna berömda tebanska
kungaätten; en av deras döttrar, Semele, blev
moder till Dionysos. K. uppfattades också som
kul-turhero. Bl.a. tillskrevs honom bokstavsskriftens
införande. [W.NJK.H.
Kadrilj’ (spa. cuadrilla, av lat. quadrus, fyrkantig;
jfr Kader). 1) I Frankrike benämning på ett slags
tornerspel, urspr. utfört endast av 4 ryttare, sista
gången i Paris 1662. Senare benämning på en
grupp av ryttare vid tornerspel och karuseller*.
2) Urspr. benämning på 4-mannagrupp i de gamla
franska baletterna samt på danser, utförda av
sådana grupper om 2 par el. multipler därav. I
senare hälften av 1700-talet blev k. benämning på
vissa av de från England till Frankrike införda
kontradanserna, i regel komponerade i 5 ”turer”
med riklig figuration och livligt tempo (quadrille
frangaise, se Fransäs). Som sällskapsdans förekom
k. i Sverige i otaliga variationer, särsk. under
början av 1800-talet. Spår av dessa finna vi i några
av våra folkdanser. V.Fi.
Kadscha’rer, se Kadjarer.
Kaducé (lat. cadu’ceus, grek, ker^keion,
härolds-stav), grek.-rom myt., stav, omslingrad av två
ormar, som vända huvudena mot varandra,
upptill prydd med ett vingpar. En äldre typ består
Hermes med kaducé.
av en stav, vars
avslutning uppåt
har formen av en
vanl. öppen, efter
hand som två
ormar gestaltad 8.
Som attribut
tillkommande gudarnas (även som
han-delsgud dyrkade)
härold Hermes el.
Mercurius har k. i
nyare tid blivit
handelns sinnebild.
— Litt.: R.
Boetz-kes, ”Das
Kery-keion” (1913). H.Sj.
Kadu’k (av lat.
cad’ere, falla), enl.
romersk rätt
borttestamenterad egendom, som på gr. av
vissa lagbestämmelser (mot barnlösa m.m.) ej
tillföll den avsedde testamentstagaren utan andra, med
barn välsignade arvingar el. hemföll åt
statskassan; senare på Europas kontinent herrelöst gods
i allm., som hemföll åt kronan. — I den svenska
kyrkliga terminologien användes kadukmedel
och k a d u k å r om avlöningsmedel åt präst, vilka
på gr. av prästämbetets vakans o.d. uppburos av
annan, äldst domkapitlet, sedan lärov:s
byggnads-kassor. Från 1909 tillfalla kadukmedlen
prästerskapet. K.
Kaduna, huvudstad i Nordprovinserna i Nigeria,
vid floden Kaduna; 12,100 inv. (1946). K. är
knutpunkt på järnvägen från Lagos.
Kaedmon, hymndiktare, se Caedmon.
Kaemmel [kämm’-], Otto, tysk historiker (1843
—1917), prof, och rektor vid Nikolaigymnasiet
i Leipzig, var en framstående universalhistoriker
i Rankes anda och jämväl en betydande kännare
av Tysklands historia, som han skildrade under
hänsynstagande till de enskilda landskapens och
stammarnas utveckling och till kulturlivets nära
sammanhang med politiken. Bland hans arbeten
märkas ”Die Anfänge deutschen Lebens in
Nieder-österreich” (1877), ”Die Entstehung des
öster-reichischen Deutschtums” (1879), ”Der
Werde-gang des deutschen Volkes” (2 bd, 1896—98),
”Deutsche Geschichte” (1889), ”Kritische Studien
zu Fürst Bismarcks Gedanken und Erinnerungen”
(1899), ”Die Besiedelung des deutschen Südostens
im 10. und 11. Jahrhundert” (1909), ”Illustrierte
Geschichte der neuesten Zeit” (1898), ”Geschichte
des Leipziger Schulwesens vom Anfang des
13. bis gegen die Mitte des 19. Jahrhunderts”
(1909). E.H.W.
Kaempfera [käm’-] (KaempfRriaj, släkte av fam.
ingefärsväxter med o. 40 arter i Sydasien och
Afrika, örter med knölrötter, breda, ofta brokiga
blad och i ax samlade blommor. K. Roscoea’na från
Burma och K. orna’ta från Borneo äro omtyckta
varmhusväxter. K. galan’ga lämnar en krydda.
Kafé (fra. caféj, serveringsställe för kaffe o.a.
förfriskningar; avd. i hotell o.d. för servering av
kaffe och spritdrycker; enklare restaurang för
mål-tidsservering.
— 519 —
— 520 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
