Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaganovitj, Lazar Moisejevitj - Kagawa, Toyohiko - Kagera - Kagg, ätt - Kagg, Lars - Kaggefjärden - Kaggeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAGGEHOLM
Kaga kyrka.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
Som generalsekr. i det ukrainska
kommunistpartiet 1925—28 omintetgjorde han de nationella och
separatistiska strävandena i Ukraina. 1930 blev
han medl. av politbyrån. Som sekr. i det
allunio-nella bolsjevikpartiet 1924—25 och 1928—39 och
ordf, i dess kontrollkommission svarade han för
bekämpandet av den Stalin-fientliga oppositionen
inom partiet och var den drivande kraften bakom
de stora utrensningarna under 1930-talet. Sedan
1935 har K. beklätt ett flertal poster inom
stats-styrelsen; han var bl.a. folkkommissarie, resp,
minister för järnvägar 1935—37 och 1942—46, v.
ordf, i folkkommissariernas råd 1938—40 och
folkkommissarie för den tunga industrien. 1942 valdes
han till led. av högsta rådet och blev 1947 v.
ordf, i ministerrådet. A.Pe.
Kagawa, T o y o h i k o, japansk författare och
socialpolitiker (f. 1888). Under sin studietid
övergick K. till kristendomen och ägnade sig
därefter i nära 15 år åt kärleksverksamhet i
Japans värsta slumkvarter. En tid deltog han i
arbetarrörelsen och organiserade fackföreningar
både bland lant- och industriarbetare. Som förf,
är han f.n. en av Japans mest kända. 1920
utgav han sin berömda roman ”över dödslinjen”,
som i Japan utgått i o. 300 uppl. och översatts
till flera europeiska språk. Romanen är tillika
en självbiogr. och bäres av ett starkt socialt
patos. K. har också skrivit ett stort antal
nationalekonomiska och religiösa verk. Hans
huvudintresse är emellertid det kristna arbetet, och
1929 startade han ”Gudsrikesrörelsen”, avsedd att
föra kristendomen ut över hela Japan. K:s
självbiogr. ”Vad väggarna viskat” utkom i sv. övers.
1935. K. besöker innevarande år (1950) Europa. —
Litt.: W. Axling, ”K.” (1932; sv. övers. 1934). G.W.L.
Kage’ra, flod i Östafrika, upprinner på
Ruanda-platån samt flyter åt n. och ö. till Victoriasjön;
längd c:a 700 km. Som största tillflöde till
Victoriasjön kan K. betraktas som Nilens huvudkälla.
Den upptäcktes av Speke 1862 och kallades av
Stanley 1876 Alexandra-Nilen.
Kagg, gammal frälseätt, stammande från
väpnaren i Uppland Mattias Kagge, nämnd 1375—1425.
Jämte 4 bröder introducerades nedannämnde Lars
K. på Riddarhuset 1625, blev 1651 friherre och 1653
greve men slöt själv sin ätt. Brodern Nils K.
(1598—1653) blev 1651 guvernör i Halland och s.å.
friherre; hans ätt utslocknade 1772. Deras
brorsons son, karolinen Leonard K. (1682—1760),
fången vid Perevolotjna 1709, hemkommen från
Sibirien 1722, har efterlämnat en intressant dagbok
(utg. av A. Lewenhaupt 1912). Den adliga ätten
utslocknade 1790. C.
Lars K., greve, krigare (1593 el. 1595—1661),
1611 page hos Gustav Adolf, 1616—19 i tjänst vid
Morits’ av Oranien livgarde, vid hemkomsten 1620
fänrik och hovjunkare, 1622 överstelöjtnant, 1628
överste, 1632 guvernör i Magdeburg, 1635
generalmajor, 1637 krigsråd, 1641 riksråd, 1643
generallöjtnant, 1648 fältmarskalk, 1660 riksmarsk. K.
följde redan 1611 Gustav Adolf i fält, deltog med
utmärkelse i fälttågen i Livland 1621-—22 och 1625
—26, i Preussen 1626—27 och sändes 1628 med sitt
reg. till Stralsunds undsättning. Under trettioåriga
kriget utmärkte sig K. särsk. i slaget vid
Olden-dorf 1633 och genom
sitt glänsande försvar
av Regensburg 1634.
Därefter återvände han
till Sverige, inlade här
stora förtjänster om
det inhemska
krigsväsendets organisation
och var en följd av år
det nyinrättade
Krigskollegiets mest
drivande medl. Vid
angreppet mot Skåne 1644
var K. i början Horns
närmaste man och
opererade sedan mot
Bohuslän. Under Karl X Gustavs krig förde K.
befälet vid norska gränsen. P.S.
Kaggefjärden, se Mörköfjärden.
Kaggeholm, gods i Ekerö sn i Uppland,
beläget på Lillön i S. Björkfjärden av Mälaren,
omfattar 344 ha, därav 85 åker, med ett
taxeringsvärde av 252,000 kr. Slottet av sten i två
Kaggeholm.
— 533 —
— 534 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
