Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kafka, Gustav - Kaflås (Kavlås) - Kaftan (rock) - Kaftan (botanik) - Kaftan, Julius - Kaga - Kagalen - Kagan - Kaganovitj, Lazar Moisejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAFLÅS
Kaflås.
Kaftan.
och däri författat ”Die Vorsokratiker” (1921),
”Sokrates, Platon und der sokratische Kreis”
(s.å.), ”Aristoteles” (1922) samt ”Der Ausklang
der antiken Philosophie und das Erwachen einer
neuen Zeit” (1928; tills, med H. Eibl). K. har
även arbetat inom djurpsykologien (”Einführung
in die Tierpsychologie”, 1913) och utg.
”Hand-buch der vergleichenden Psychologie” (3 bd, 1922).
Bland övriga arbeten märkes ”Naturgesetz,
Frei-heit und Wunder” (1940). E.An.
Kaflås (K avi ås), gods i Hömbs sn i
Västergötland, 7 km n.v. om Tidaholm, utgör med
underlydande i Hömbs, Acklinga, Kungslena och
Ljunghems socknar c:a 2,500 ha, därav 1,000 åker,
med ett taxeringsvärde av 1,692,500 kr. Till
huvudgården höra 357 ha åker. Slottet av sten i
tre våningar är uppfört 1750—70 samt omges
av vidsträckt park. Stort bibi.,
handskrift-och tavelsamling. K. är känt sedan o. 1400 och
tillhörde från 1500-talets början till 1665 ätten
Natt och Dag, därefter bl.a. ätten Brahe och
sedan o. 1730 v. Essen. Ägare sedan 1924 är
kabi-nettskammarherre C. v. Essen. — Namnet skrevs
1394 i Kafflaas.
Gården ligger på en
höjdsträckning, varav
namnets senare led. Förra
leden visar, att det vid
den förbiflytande ösan
med dess sanka
stränder funnits en
kavel-bro; kanske har virket
tagits på åsen. Ev. kan
åsen själv ha liknats
vid en kavel, stock,
grov käpp. P.;Er.
Kafta’n (av turk,
urspr., besl. med sv.
kofta), lång och urspr.
mycket primitivt
tillskuren rock med långa,
vanl. även vida, isydda
ärmar, antagl. av
ost-asiatiskt ursprung och
med urgammal
kulturhistoria. Namnet
avser vanl. den k.,
som bäres av
främre-orientaliska folk,
ehu
ru typen förekommer hos så gott som alla Asiens
stammar utom polarfolken. K. knäppes sällan,
gördlas ofta och bäres än helt öppen, än med
fram-styckena mer el. mindre täckande varandra. Jfr
Ki-mono. — K. kallades förr i Sverige även en
prästrock, skuren ung. som en k. — Litt: H. Miitzel,
”Vom Lendenschurz zur Modetracht” (1925). I.
Kafta’n, bot., se Johannesbrödträd.
Kaf’tan, Julius, tysk teolog (1848—1926), prof,
i Berlin 1883—1921. K. var en av den ritschlska
skolans mera framträdande teologer och har i sin
”Dogmatik” (1897, 8 Aufl. 1920) sökt giva en
dogmatisk framställning av lärofaderns teologi. —
Självbiogr. i ”Die Religionswissenschaft der
Ge-genwart in Selbstdarstellungen”, 4 (1928).
Kaga, socken i Hanekinds hd i Östergötland
och församling i Kärna, Kaga och Ledbergs
pastorat i Domprosteriet av Linköpings stift, vid
Roxen v.n.v. om Linköping; 18,39 km2, därav 15,03
land; 543 inv. (1949; 36 inv. pr km2). K. är
slättbygd och begränsas i n. av Svartån; åkern
utgör 64% av landarealen, ängen 19% och
skogsmarken 6%. Från Bränninge på järnvägen
Linköping—Vadstena—ödeshög utgår linje till
Skän-ninge. Stacka vattenfall tillhör Linköpings
elektriska kraft- och belysnings-ab. Egendomar:
Gers-torp, Gillberga och Alguvid. Flera
järnåldersgrav-fält finnas samt två runstenar. Kyrkan är en av
Östergötlands bäst bevarade av typiskt romansk
prägel (med absid samt torn i v.), över de
gotiska valven finnas romanska väggmålningar
(1100-talets senare del); senmedeltida målningar i
kyrkan ha restaurerats. Bland inventarier märkas
en biskopsbild i sten från äldre medeltiden och ett
altarskåp från 1400-talet. — Namnet skrevs 1256
de kafuøgum, 1272 de kafhøgom och utgöres till
sin senare del av plur. av subst. hög. Förleden
synes innehålla fsv. kaf, översvämning o.d.,
syftande på de gamla sankmarkerna s. om Svartåns
mynning. P.;E.W.;Er.
Kaga’len (eg. av hebr. kähäl, församling),
hemlig politisk organisation i Finland, bildad 1901
på gr. av den ryska förtryckspolitiken. K:s
styrelse hade att följa med händelsernas gång, ta
reda på ryssarnas planer och överlägga om
motåtgärder. Enl. K:s åsikt borde motståndet städse
bedrivas på laglig grund. Genom dess försorg
författades och spredos politiska flygskrifter och
insamlades medel för motståndspolitiken. Ett
resultat av K:s verksamhet var uppbådsstrejken
1902—04. Efter bildandet av den konstitutionella
senaten i dec. 1905 upphörde K. med sin
verksamhet. — Litt.: A. Cederholm, ”K:s uppkomst och
andra episoder” (1920); J. N. Reuter, ”K.” (2 bd,
1928—30). E.Ed.
Kagan, ort i Uzbekistan, se Buchara.
Kaganovitj [-å’vic], Lazar Moisejevitj,
rysk politiker (f. 1893), urspr. skomakare. K.
anslöt sig 1911 till bolsjevikpartiet, organiserade
illegala bolsjevikiska fackföreningar i Ukraina och
kämpade sig efter den bolsjevikiska statskuppen
i nov. 1917 fram till en framskjuten ställning
inom partiet. 1918 var han led. av kommittén för
organisering av röda armén, anslöt sig tidigt till
Stalin och blev 1924 led. av partiets
centralkommitté. Han innehade snart flera nyckelpositioner
inom partiet och blev en av dess mäktigaste män.
— 531 —
— 532 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
