- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 15. Johansfors - Kimon /
537-538

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Kahr, Gustav - Kahûn - Kahwa - Kaibarpasset - Kaieteurfallet - Kaifas (Josef Kajafas) - Kai-feng - Kaijo - Kaik - Kaila, 1. Erkki (Johansson) - Kaila, 2. Eino - Kai-lan - Kailas (bergstopp) - Kailas, Uuno - Kialasa - Kaimaner - Kaimanfisk - Kain - Kainéer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAINÉER

var 1920—21 bayersk ministerpresident i en
borgerlig koalitionsregering men måste avgå, då han
med bayerska lantdagens stöd motverkade den
upplösning av skyddskårerna, som
segrarmakterna krävt och tyska riksregeringen medgivit.
Under det kritiska läge, som rådde i Tyskland
och särsk. Bayern i okt. 1923, utsågs K., som var
monarkist och närmast sympatiserade med
Bay-rische Volkspartei, till statskommissarie. Om de
förbindelser han då hade med Hitler och
Luden-dorff och om den roll han spelade vid dessas
försök att i nov. 1923 proklamera den ”nationella
diktaturen” se ölkällarkuppen.
Nationalsocialisterna sågo med rätta i K. den man, som genom
sitt ingripande kom att kväva kuppförsöket i dess
linda, och han utpekades som förrädare. Han var
1924—30 president i Bayerns högsta
förvaltningsdomstol och mördades av nationalsocialister i
samband med den blodiga uppgörelsen 3% 1934. B.

Kahün, ruinfält vid ingången till Faijum-oasen
i mell. Egypten. K. är resterna av en stad från
farao Sesostris II :s tid (1900-talet f.Kr.) och
utgör det viktigaste arkitektoniska monumentet från
mellersta riket, av särskilt intresse på gr. av den
inblick dessa ruiner ge i de egyptiska
bostadsförhållandena. Anläggningen, som torde ha varit
av tillfällig art och avsedd för tjänstemän och
arbetare, är geometriskt regelbunden med
rätvinkliga kvarter, smala gator och små hus av en
anmärkningsvärd trångboddhet. K.H.

Kahwa (arab, kahwa), ett ord av oviss härkomst,
som i gammal poesi betyder vin men från o. 1400
i Arabien använts som beteckning för kaffe* och
i denna betydelse blivit vanligt lånord. — K. har
på arabiska även betydelsen mottagningsrum, det
rum, där besökande undfägnas med kaffe.

Kaibarpasset [käi’-], se Khyberpasset.

Kaieteurfallet [kéiito’a-], vattenfall i Potaro, en
biflod till Essequibo i Brittiska Guayana. K. är ett
av jordens högsta vattenfall, 226 m.

Kaifas [käi’-], eg. Josef Kajafas,
överstepräst i Jerusalem o. 18—36 e.Kr., enl. evang. den,
som ledde rättegången mot Jesus (Matt. 26:57 ff.,
Joh. 11:49, 18:13 ff-i jfr Apg. 4:6).

Kai-feng, huvudstad i prov. Ho-nan, Kina, vid
Huang-ho, vars översvämningar flera gånger
skadat staden; 223,000 inv. Talrika
praktbyggnader finnas, vilka härröra från K:s storhetstid
som huvudstad under en del av 5æ dynastien
och under Sung-dynastien. Under de första årh.
e.Kr. fanns i K. en judisk koloni.

Kaijo, stad i Korea, 55 km n.v. om Söul, nära
kusten och vid järnvägen till Mukden; 68,565 inv.
(1946).

Kaik [-äi-], lätt, österländsk roddbåt, vanlig vid
Bosporen.

Kaila [käi’-]. 1) Erkki K. (urspr.
Johansson), finländsk teolog (1867—1944), teol. dr 1896,
doc. i teol. prenotioner vid univ. i Helsingfors 1911,
biskop i Viborg 1925, ärkebiskop i Åbo 1935,
hedersdr i Uppsala 1941, ordf, i Finska kyrkans
prästförbund, flera gånger led. av kyrkomötet
och 1917—27 av riksdagen (Finska nationella
samlingspartiet). Som teologisk forskare var K.,
som under studietiden rönt inflytande från bl.a.
A. Ritschl, betydande.

2) Eino Sakari K., den föreg:s son, filosof

(f. 1890), prof, i filosofi vid Åbo finska univ.
1921, i teoretisk filosofi vid Helsingfors univ.
1930; led. av Finlands akademi 1948. K. har i
huvudsaki. på finska utg. allmänt psykologiska
arbeten anslutit sig till gestaltpsykologien. Han
har offentliggjort experimentella psykologiska
undersökningar, t.ex. ”Die Reaktionen des Säuglings
auf das menschliche Gesicht” (1932), och i arbetet
”Personlighetens psykologi” (på sv. 1935, 4 uppl.
1946) givit en samlad framställning av sin
uppfattning om själslivet. I andra skrifter, ss. ”Den
mänskliga kunskapen”
(i939), ”Der
logisti-sche Neupositivismus”
(1930), ӆber das
System der
Wirklich-keitsbegriffe” (1936)
och ӆber den
physi-kalischen Realitätsbe-griff” (1942), har han
i anslutning till den
s.k. logiska
empirismen behandlat
kunskapsteoretiska frågor.

I ”Tankens oro” (1944)
diskuteras
världsåskåd-ningsproblem. K. har

som föreläsare upprepade gånger besökt Sverige
och är led. av Vetenskapsakad. [A.Gr.lN.

Kai-lan, kolgruva i Kina i distr. Kai-ping
n. om Tientsin. Gruvan drives med
engelskt-kinesiskt kapital och producerar årl. c:a 6 mill.
t stenkol av god kvalitet, lämpad för
framställning av koks.

Kaila’s, bergstopp i Transhimalaya, n.v. om
Ma-nasarovarsjön, 6,715 m ö.h. K. anses som Qivas
hemvist, och trakten besökes av tibetanska pilgrimer.

Kailas [käi’-], Frans U u n o, finländsk
författare (1901—33), student 1920, har i ett antal
diktsaml., bl.a. ”Paljain jaloin” (”Barfota”, 1928),
urvalet ”Runoja” ("Dikter”, 1932) och i finska
tolkningar av utländsk lyrik, framträtt som en äkta
skald och tolkare av drömmens och dödstankens
makt över människan. I sv. övers, utkom 1941
”Rökskuggan”, efterlämnade noveller.

Kaila’sa, bramanskt tempel i Ellora*.
Kaimaner, krokodilsläkte, se Kajmaner.
Kaima’nfisk, art av underordn. bengäddor*.
Kain, enl. 1 Mos. 4:1—17 Adams son, som slog
ihjäl sin broder Abel, därför att Jahve föredrog
dennes offer framför K:s. Till straff dömdes K.
att föra ett kringflackande liv. K. torde urspr. ha
varit beduinstammen keniternas föregivne
stamfader, och i legenderna kring honom återspeglas
försök att förklara orsaken till deras nomadliv.
Kains-märket* (1 Mos. 4:15) åsyftar trol. ett stammärke,
som anger bärarens delaktighet i stamgudens (här
Jahves) skydd. I 1 Mos. 4:17 uppges, att K.
byggde en stad, och i v. 22 nämnes en Tubal-K., som
var smed. I efterbiblisk litt. utbildades ytterligare
legenderna kring K., som blir symbol för det onda
(jfr Abel). — K. framställes i konsten som
representant för mänsklighetens mörka tankar (i mots.
till ljusgestalten Abel), ofta med förvridna el.
karikerat judiska drag. — Litt.: E. Böklen, ”Adam
und Qain” (1907). [G.Bsm]S.N.

Kainéer, se Keniter.

— 537 —

— 538 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 13 11:50:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-15/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free