Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kajmaner, kaimaner - Kajmanfisk - Kajor - Kajottabark - Kajsa - Kajuputolja - Kajuta - KAK - Kaka - Kakaduor - Kakalorum - Kakao, kakaobönor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAJMANFISK
något större, 3,5 m långa j a k a r é n el. s c
haka r é n, C. latiros’tris. C. palpebro’ sus från
Gua-yana och Brasilien är med en längd av 1,5 m den
minsta arten. H.Bn.
Kajma’nfisk, art av underordn. bengäddor*.
Kajor, Col6è’us, släkte av fam. kråkfåglar, skilja
sig från övriga hithörande former genom kortare
näbb och nackens uppsplitsade fjädrar. Kajan,
C. mone’dula, är 37 cm lång, svart, på nacken,
huvudets sidor och halsen grå, på undersidan mörkgrå.
Den förekommer i Sverige, där den under senare
år snabbt tilltagit i antal, upp till Jämtland. Kajan
är en livaktig fågel, som kolonivis häckar i murar
och ihåliga träd. Födan utgöres av insekter, frön
och bär. Flyttfågel; många övervintra dock i
närheten av samhällena. — I ö. Asien ersättes kajan
av sibiriska kajan, C. dau’ricus. H.Bn.
Kajottabark, se Cajotabark.
Kajsa, kvinnonamn, se Katarina.
Kajuputolja, dets. som cajeputolja*.
Kajuta [kaj’- el. -ju’-] (från mlty. kajüte, av
omstritt ursprung), numera benämning dels på
fartygschefens å örlogsfartyg el. befälhavarens å
handelsfartyg arbetsrum och dels på det bästa rummet
ombord å mindre fartyg och jakter.
KAK, förk. för Kungliga automobilklubben.
Kaka, art av underfam. nestorpapegojor*.
Kakadu’or, CacatuVnae, underfam. av fam.
egentliga papegojor, omfattar former av ung. en kråkas
storlek med kraftig näbb (undernäbben bredare än
övernäbben) och fjäderdräkten oftast vit med starkt
färgad fjäderhätta på huvudet el. också svart. De
häcka i stora kolonier och leva av frukter och
frön. Underfam. omfattar 6 släkten med 30 arter,
vilka alla tillhöra den australiensiska regionen. K.
räknas till de intelligentaste papegojorna och bli
mycket snart tillgivna sina vårdare. De kunna
också lära sig efterhärma ord. Deras läte är ett
genomträngande skrik. Bland de vanligaste
arterna bör nämnas gultofskakadua, Cacatu’a
Kaja.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
Ararakakadua.
galeri’ta, vit med
svavelgul huva. M
o-luckkakadua, C.
molucce’nsis, vit med
mönjeröd huva,
förekommer på ön
Ce-ram. Den är på gr.
av sitt milda lynne
och förnöjsamhet en
omtyckt burfågel.
Inkakakadua, C.
leadbeate’ri, svagt
ro-saröd, huvan
scharlakansröd med gult
band och vit spets,
bebor Sydaustralien.
I mots. till dessa
ljust färgade former
står
ararakaka-d u a n, Microgloss’us
aterrimus, från
Nord-australien och Nya
Guinea. Den är
skiffersvart, de nakna
kinderna köttfärgade.
Näbben är oerhört
kraftig. — Ang. dvärgkakaduor se
Hackspettpapegojor. Y.Ln.
Kakalorum, se Kackalorum.
Kakao (spa. cacäo, av mexikanska kakahuatl),
kakaobönor, fröna av Theobro’ma-a.rter (fam.
Sterculia’cea.e), av vilka den viktigaste är
Theo-broma caca’o. K:s hemland torde vara det
regnrika skogsområdet kring Orinoco- och
Amazonfloderna. K. var trol. tidigt odlad i det tropiska
Amerika, där den av fröna beredda drycken
dracks kall, tillsatt med honung, peppar och
vanilj. Den blev spridd över världen först efter
spanjorernas erövringståg i Sydamerika och
Mexico.
Kakaoträdet fordrar hög årlig medeltemp.
(minst 240, aldrig understigande io°), riklig och
jämnt fördelad nederbörd (c:a 2,000 mm). I en
del fall har konstbevattning tillgripits, vilket blir
allt vanligare, mycket till följd av att k.-trädet
därigenom blir mera fredat mot växtsjukdomar,
t.ex. MaraYmius pernicio’sus, ett slags
häxkvast-sjuka, i Latinamerika kallad escoba de Bruja, i
engelsktalande länder Witchbroom disease. Då
k.-trädet ej heller får vara utsatt för hårda vindar,
odlas det oftast i regnrika, väl avvattnade
lågländer (upp till 600
—700 m ö.h.) och i
för vinden skyddade
dalgångar på ömse
sidor om ekvatorn i
Amerika, Afrika och
Asien till c:a 15—
20° lat. K.-trädet är
”stamblommande”,
d.v.s.
blomställningarna och de
utbildade frukterna sitta på
själva stammen el.
de äldre grenarna.
Frukten är ett 10—
15 cm långt och 4—7
Frukter av Theobroma cacao.
— 551 —
— 552 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
