Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kakao, kakaobönor - Kakao-bönor, -fett - Kakaopulver - Kakao-rött, -smör, -träd - Kakapo - Kaka söker maka - Kakel - Kakelfabriks-ab. i Karlskrona - Kakelugn - Kakemono
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAKEMONO
cm brett, 5-kantigt och vårtigt, gulrött bär, som
närmast påminner om en gurka, fast med kraftigare
skal. I den köttiga, rosafärgade och ätbara
fruktmassan ligga 30—50 frön, radade på varandra. Det
är dessa frön, kakaobönorna, som lämna
produkten k. — Då k.-bönorna av naturen ha
en bitter smak, måste de jäsas el. rötas (härom
samt om tillverkning av kakaomassa och
kakaopulver se Choklad), då de erhålla en
mildare, oljeartad smak, samtidigt som
kakao-rött och en flyktig olja bildas, vilken senare
ger k. dess speciella smak. Kemiskt sett består
fermenterad el. jäst k. bl.a. av fett, det s.k. k
a-kaosmöret (c:a 50%), äggviteämnen (c:a
14%), stärkelse (c:a 9%) samt en alkaloid,
theobromin (1,5%), närbesläktat med
koffein i kaffe och te. —
Världsproduktio-nen av k. (1937—39 i medeltal 747 mill. kg)
fördelade sig med 35 °/o på Guldkusten
(exporthamn Accra), 18 °/o på Brasilien (exporthamnar
Rio de Janeiro och Bahia), 14% på Nigeria
(exporthamn Lagos) samt c:a 3% på vardera
Dominikanska republiken, Trinidad och Tobago,
Ecuador (exporthamn Guayaquil) och Venezuela
(exporthamnar Puerto Cabello och La Guaira).
Handelsbenämningar på k. hänföra sig oftast
till namnet på produktionslandet el.
utförselhamnen. Produktionen och konsumtionen av k. i
världen äro stadda i ständig ökning. Särsk.
omtyckt är k. i England, Holland och Danmark.
Sverige importerade 1937—39 i genomsnitt 7,0
mill. kg (för 4,8 mkr). — Litt.: A. Sprecher v.
Bernegg, ”Tropische und subtropische
Weltwirt-schaftspflanzen. 3. Genusspflanzen: 1. K. und
Kola” (1934); I. Erneholm, ”Cacao production of
South America (1948). O.Jsn.
Kakao-bönor, -fett, se Kakao.
Kakaopulver, se Kakao och Choklad.
Kakao-rött, -smör, -träd, se Kakao.
Ka’kapo, art av underfam. ugglepapegojor*.
Kaka söker maka, ordspråk av omtvistat
ursprung, möjl. urspr. syftande på en sed att förvara
brödkakor upphängda parvis sammanbundna: var
och en söker sig till el. brukar finna någon
likasinnad. Ofta med nedsättande biton.
Kakel, plattor av på yttersidan glaserat lergods,
av vilka under nyare tiden eldstäder uppförts (se
Eldstad, sp. 301 ff.) men vilka även använts till
golv- och väggbeklädnad. Eldstadskakel äro flata
el. rundade med en på baksidan fastbränd fot
för uppmurandet. Dessa kallas bladkakel.
Då ugnarna utformades rikare, uppstodo även
andra former. Hörnen avskuros, och därigenom
bildades hörnkakel. Nedtill finns en sockel,
uppbyggnaden avbrytes av friser, och upptill finns
en gesims samt ofta även ett rikare utbildat krön.
I svenska kakelugnar från 1700-talet fanns ofta
även en nisch, som fordrade sina särsk.
utformade k. — K. voro till en början små men blevo
under 1500-talet allt större och pryddes med rika
figurscener i relief. Senare målades dekor ant.
omfattande hela fasaden med ett motiv, som
upprepades på varje k. Under 1800-talet voro k. i
allm. släta och helt vita. Mot årh:s mitt
började reliefdekor åter uppträda, vilken under 1880
—90-talen fick en ny blomstring genom ett
återupplivande av renässansens dekorationsmotiv i
Kakao skördas.
konstindustrien. Genom nya
uppvärmningsmeto-der har k. som eldstadsmaterial alltmera förlorat
sin betydelse. — Golv- och väggkakel, vilka
under 1600—1700-talen huvudsaki. tillverkades i
Holland, voro mindre och kvadratiska samt
dekorerade med ett landskap, figurer e.d. inom en
cirkel med små hörnornament el. med stora
kompositioner, där ett flertal k. bildade en större
enhet. — Som beklädnad för väggar och golv i
nutida bostäders sanitära anläggningar ha dessa
k. fått stor användning. Den dekorativa
utstyrseln har emellertid slopats, och man använder
endast en färg. — Bild se sp. 555. E.F.F.
Kakelfabriks-ab. i Karlskrona grundades 1884
och har ett aktiekapital av 441,500 kr, 120 arb. och
ett årligt tillverkningsvärde av 2 mkr (kakelugnar
och spisar, spiskakel och beklädnadsplattor).
Kakelugn, se Eldstad, sp. 301 ff.
Kak’emono, japansk målning i höjdformat (jfr
Makimono) på siden el. papper, inramad av brokad,
upptill och nedtill fäst vid trästavar. K, som vanl.
förvaras hoprullad och endast tillfälligt upphänges,
— 553 —
— 554 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
