Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalciferol, calciferol - Kalcinera - Kalcit - Kalcium, Ca - Kalciumacetat, ättiksyrad kalk - Kalciumarsenat - Kalciumcyanamid - Kalciumfosfat - Kalciumföreningar - Kalciumhydrat, kalciumhydroxid - Kalciumhydrid - Kalciumhypoklorit - Kalciumkarbid - Kalcium-karbonat, -klorid - Kalciummanganit - Kalcium-nitrat, -oxalat - Kalciumoxid - Kalciumsilikat - Kalciumstjärnor - Kalciumsulfat - Kalcium-sulfid, -sulfit - von Kalckreuth, 1. Friedrich Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALCKREUTH
Kalciferol [-å’l], calciferol, beteckning för
det ur ergosterin genom bestrålning med
ultraviolett ljus erhållna D-vitaminet i kristalliserat
tillstånd (vitamin D2), med smältpunkt 115—1160.
KalcineTa, torka, inaska, genom glödgning
avlägsna vatten el. kolsyra ur en kemisk förening
el. genom upphettning vid lufttillträde förbränna
organisk substans i en blandning. I teknisk skala
utföres t.ex. kalcinering av soda och avdrivning
av kolsyra vid kalkbränning. Jfr Hydratisering.
Kalci’t, miner., se Kalkspat.
KaFcium, Ca, grundämne, tillhörande de 2-värda
alkaliska jordmetallerna, atomvikt 40,07, atom-nr
20, smältpunkt 845°, kokpunkt 1,240°, spec. v. 1,55,
förekommer allmänt som karbonat i kalksten, krita,
marmor och kalkspat, som sulfat i gips och
an-hydrit, som fosfat i fosforit och tills, med
kalcium-fluorid i apatit, som silikat i wollastonit, som fluorid
i flusspat samt i ett flertal andra mineral.
Metalliskt k. upptäcktes 1808 av Davy och framställes
genom elektrolys av en blandning av smält
kalcium-klorid och kalciumfluorid. K., som är en silvervit
metall, sönderdelar vatten under vätgasutveckling.
Är vid vanlig temp. beständigt mot syre. Vid
upphettning i luft förenar sig k. samtidigt med syre
och kväve. Löses lätt i utspädda syror men
an-gripes icke av koncentrerad salpetersyra.
Blylegeringar med 0,6 °/o k., lika mycket natrium och 0,04
e/o litium användas som lagermetall. — Jfr
Kalciumföreningar. Lj.
Kalciumacetat, ättiksyrad kalk, erhålles
vid torrdestillation av trä genom neutralisering
av den bildade träättikan med kalk. Tekniskt k.
säljes dels som gråkalk med c:a 80%, dels
som brunkalk med c:a 60 °/o halt av k., vanl.
i säckar om 70—75 kg nettovikt. Det användes
för tillverkning av ättiksyra och aceton. Rent k.,
Ca(C2H3O,)2 + 2H2O, bildar färglösa
kristallnålar, som äro lättlösliga i vatten.
Kalciumarsenat, kem., se Kalciumföreningar.
Kalciumcyanamid, kem., se Kalkkväve.
Kalciumfosfat, kem., se Kalciumföreningar.
Kalciumföreningar. Kalciumoxid och
kalciumhydroxid, se Kalk. — Kalciumhy
d-r i d, CaH2, framställes genom att inleda vätgas i
smält kalcium. En vit kristallinisk massa, som
sönderdelas av vatten under vätgasutveckling. Härav
använder man sig vid fyllning av mindre
luftballonger. — Kalci um kl o r i d, CaCl2, k 1 o r k a
1-c i u m, erhålles genom att lösa kalciumkarbonat i
saltsyra. Kristalliserar med sex molekyler
kristallvatten. Vid upphettning förlorar kalciumklorid sitt
kristallvatten och övergår i s.k. poröst klorkalcium,
som smälter vid 720° under bildning av smält
klorkalcium. Poröst, resp, smält klorkalcium användes
för torkning av fuktiga gaser, resp, vätskor. —
Sönderflyter i luft och användes som dammbindande
medel. — Kalciumfluorid, CaF2,
fluorkalcium, se Flusspat. — Kalciumsulfat, CaSO4,
se Gips. — Kalciumnitrat, Ca(NO3)2+4H2O,
framställes i Norge genom att neutralisera
salpetersyra, erhållen genom oxidation av luftens kväve
i elektrisk ugn, med kalciumkarbonat (se
Kväveindustri). Går under beteckningen
norgesal-peter och användes som gödningsämne (se
Kalksalpeter). — Kalciumfosfat, Ca3(PO4)2,
finnes i naturen som apatit och fosforit. För att
kunna användas som gödningsämne överföres det
till surt kalciumfosfat, Ca(H2PO4)2, genom
behandling med svavelsyra. Den därvid erhållna
blandningen av surt kalciumfosfat och kalciumsulfat går
under namnet superfosfat. Ett annat kalciumfosfat,
Ca4P2O9, erhålles som slagg vid färskning av järn
enl. Thomas-förfarandet. Den finmalna produkten,
thomasfosfat, kan direkt användas som
gödningsämne. — Kalciumarsenat, Ca3(ÄsO4)2, 3H2O,
är ett vitt pulver, föga lösligt i vatten, lättare i
syror, mycket giftigt; användes främst som
växtskyddsmedel (se Insekticid). —
Kalciumkarbonat, CaCO3, finnes i naturen som
kalksten, marmor, krita och kalkspat. Användes
bl.a. för framställning av kalk. —
Kalcium-s i 1 i k a t e r, t.ex. wollastonit, CaSiO3,
användas vid glasframställning. Den vid bränningen av
kalksten och lera erhållna cementen består av en
blandning av kalciumoxid och
aluminiumpolysili-kat, som vid bindande med vatten i huvudsak
bilda olika kalciumsilikater och kalciumaluminat. —
Surt kalciumsulfit, Ca(HSO3)2, användes
vid framställning av pappersmassa. — Kal ciu
m-h y p o k 1 o r i t, se Klorkalk. — K a 1 ci u m s
ul-f i d, CaS, svavelkalcium, erhålles som biprodukt
vid Leblanc-sodaprocessen. Framställes genom
att glödga kalciumsulfat med kol.
Fosforesce-rar i mörker. Användes vid garvning för
borttagande av hår. Genom kokning av kalkmjölk med
svavel framställes svavelkalkvätska, innehållande
kalciumpolysulfider, som användes för besprutning
av fruktträd. — Kalciumkarbid, se do. —
Kalciumacetat, se d.o. —
Kalciumox-a 1 a t, CaC2O4 + H2O, är svårlösligt i vatten
och användes som reagens på såväl oxalat- som
kalciumjoner (se även Drus och Rafider). —
Kalciumcyanamid, se Kalkkväve. —
Flyktiga k. färga en icke lysande låga gulröd. [Lj.]El.
Kalciumhydrat, kalciumhydroxid, kem.,
se Kalk.
Kalciumhydrid, kem., se Kalciumföreningar.
Kalciumhydroxid, kem., se Kalk.
Kalciumhypoklorit, kem., se Klor och Klorkalk.
Kalciumkarbid, CaC2, framställes tekniskt genom
att i elektrisk ugn sammansmälta kalciumoxid och
kol. Processen är starkt endotermisk: CaO + 3C =
= CaC2 + CO—108 kcal. Reaktionen sker vid c:a
2,000°. Den stelnade smältan är en grå massa med
kristalliniskt brott. Ren k. bildar vita, glänsande
kristallnålar. Sönderdelas häftigt av vatten under
bildning av acetylen och kalciumhydroxid.
Användes för framställning av acetylen och kalkkväve
och utgör utgångsmaterialet för en helt ny
organisk industri (se schema å följ. sida). El.
Kalcium-karbonat, -klorid, kem., se
Kalciumföreningar.
Kalciummanganit, kem., se Mangan.
Kalcium-nitrat, -oxalat, kem., se
Kalciumföreningar.
Kalciumoxid, kem., se Kalk.
Kalciumsilikat, kem., se Kalciumföreningar.
Kalciumstjärnor, astr., se Spektralklass.
Kalciumsulfat, kem., se Gips.
Kalcium-sulfid, -sulfit, kem., se
Kalciumföreningar.
von Kal’ckreuth [-råit]. 1) Friedrich Adolf
von K., från 1786 greve, preussisk militär (1737—
— 561 —-
— 562 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
