Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalevipoeg - Kaleviska bildningar - Kalf, Willem - Kalfaktor - Kalfatra - Kalff, Gerrit - Kalgan - Kalgoorlie - Kalgoorlit - Kalhu - Kalhuggning - Kalhyttan - Kali (mytologi) - Kali (ört) - Kalialun - Kaliaturträ - Kaliban - Kaliber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALIBER
dragit till att fördjupa den estniska
nationalkänslan vid dess pånyttfödelse och kamp för
friheten. K. är övers, till tyska, finska, lettiska,
franska, engelska, ryska, ungerska och judiska
språken. — Litt.: U. Karttunen, ”Kalevipoegin
kokoonpano” (1905); A. Anni[stj, ”F. R.
Kreutz-waldi K.”, 1—2 (i ”Acta et commentationes
univer-sitatis Tartuensis”, Ser. B, 32—33, 1934—36). H.Su.
Kale’viska bildningar (till fi. Kaleva),
betecknade urspr., enl. de finska geologerna Ramsay
och Frosterus, en veckad sedimentär lagerserie,
äldre än de jatuliska bildningarna, vilka senare
till skillnad mot de förra icke skulle vara
gra-nitgenomsatta. En del ha ansett de båda serierna
vara samhöriga, stundom sammanfattade som
karelska bildningar. K. finnas huvudsaki. i ö.
Finland från Ladoga upp i Finnmarken och även
i n. Sverige; de tillhöra urberget. Se
Fennoskan-dia, sp. 374, och Karelska formationen. A.Hbm.
Kalf, W i 11e m, holländsk målare (o. 1622—93),
utbildades till en ypperlig stillebenmålare, till en
början slutande sig till Pieter Claesz, i mera jämn
och kall belysning, senare till Rembrandts
skimrande ljusdunkel och lysande kolorit. K. har
mestadels målat existensbilder, ”döda föremål” el.
stilla interiörer av kök o.d.
Kalfak’tor (av mlat. calefac’ere, göra varm; eg.:
som har att göra upp eld, eldare, jfr Chaufför),
soldat, som tjänstgör som uppassare åt officer.
Kalfatra [-fa’t- el. kal’-] (ytterst av österländskt
ursprung), sjöv., driva och becka nåten i ett fartyg;
i överförd bemärkelse: skarpt nagelfara el.
kritisera, gå illa åt.
Kalff, G e r r i t, holländsk litteraturhistoriker
(1856—1923), prof, i Utrecht 1896, i Leiden 1902.
K:s viktigaste skrifter äro ”Het lied in de
middel-eeuwen” (1883), ”Vondels leven” (1896),
”Geschiede-nis der nederlandsche letterkunde” (7 bd, 1906—12),
”Westeuropeesche letterkunde” (2 bd, 1922—24).
Kalgan, kin. Chang-kia, nu Wan-chuan,
huvudstad i prov. Chahar i Kina, 180 km n. om Peking
innanför Kinesiska muren; 130,000 inv. K. är
station på järnvägen Peking—Sui-yüan och
utgångspunkt för karavan- och bilvägar till
Ulan-Bator-Choto och Sin-kiang. över K. gick förr en stor
del av tehandeln med Ryssland; nu företrädesvis
handel med nötkreatur och hudar. Under
Ming-och Tsing-dynastierna hade staden stor merkantil
och strategisk betydelse; erövrades av japanerna
i sept. 1937 men intogs av kinesiska
kommuniststyrkor i dec. 1948. V.Hn.
Kalgoorlie [kälgoGli], stad i Västaustralien, 540
km ö. om Perth vid järnvägen till Adelaide;
11,904 inv. (1947). K. växte hastigt efter
upptäckten av guld här 1893 och blev snart centrum
för Coolgardie-guldfälten. En andra stad, B o u
1-der (6,463 inv.), har uppstått i K:s omedelbara
närhet. 1897 fick K. järnvägsförbindelse med
Perth, 1917 med Port Augusta i Sydaustralien.
På gr. av det torra klimatet finns här ej
tillräckligt med vatten, utan en vattenledning,
färdig 1903, har måst dragas ända från Darling Range
n. om Perth. K. hade sin glanstid o. 1900 med
c:a 30,000 inv. Trakten erbjuder en tröstlös
anblick, då den lågskog av Eucaly’ptus, som urspr.
fanns här, skövlats för att fylla bränsle- och
kraftbehovet vid gruvorna. J.C.
W. Kalf: Stilleben med kinesisk terrin. 1660-talet.
Kaiser-Friedrich-Museum, Berlin.
KalgoorliT, miner., se Tellurguld.
Kalhu, forntida stad i Assyrien, se Kalchu.
Kalhuggning, se Skogshushållning.
Kalhyttan, sedan 1934 turiststation, belägen
omedelbart v. om Filipstad. Genom
modernisering och tillbyggnad av en gammal herrgård har
K. blivit en av Skid- och friluftsfrämjandets
största turistanläggningar med tillgång till
ypperlig skidterräng (bl.a. slalombackar).
Kali (”den svarta”), ind. myt., se Durga.
Kali, artnamn på sodaört, SaVsola Kali, syftande
på att växtens aska innehåller utom soda även
pottaska.
Kalialun, kem., se Alun.
Kaliatu’rträ, se Sandelträ.
Kaliban, se Caliban.
Kali’ber (fra. calibre, av arab, kälab el. kälib,
gjutform), ett eldrörs inre diam., vid refflade
eldvapen mätt mellan bommarna (ej mellan
reff-lornas botten). — I äldre tider och ända långt
fram på 1800-talet angavs eldrörs grovlek genom
”pundigtalet” el. vikten av en till eldröret
passande järnkula (så hade t.ex. en ”24-pundig
kanon” en inre diam, av c:a 15 cm). — Senare
mättes k. i tum (så ännu i England och USA).
Numera anges k. eljest i mm el. cm (se
Artilleripjäs och Handeldvapen). — Hagelgevärs
k. betecknas med en siffra, angivande det antal
blykulor av loppets diam., som går på ett
engelskt skålpund (se Jaktgevär). — I överförd
bemärkelse: halt, värde, beskaffenhet. ■— Ett
vapen säges vara fin-, resp, grovkalibrigare, ju
mindre, resp, större dess k. är. Med finkalibriga
vapen avses ibland vapen med mindre k. än
armégevärets, ibland handeldvapen över huvud
ta
— 573 —
— 574 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
