Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kállay, Miklós de Nagykálló - Kallbad - Kallbearbetning - Kallblodiga djur - Kallblodiga hästraser - Kallbrand - Kallbräcka - Kallbänk - Kalldrag - Kalle - Kallelse - Kallenberg, Anders - Kallenberg, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALLBAD
för livstid 1937. Efter att ha varit
jordbruksminister i Bårdossys regering 1941—42 blev K.
i mars sistn. år konseljpresident och
utrikesminister. Han stod nära riksföreståndaren Horthy,
företog i samförstånd med denne fredstrevare
1943 samt beredde judarna lättnader. I juli s.å.
entledigades han på egen begäran från
utrikesministerposten men fortsatte som
konseljpresident sin politik. Då K. vid den tyska
ockupationen i mars 1944 efterträddes av Sztojay, fann
han en tid fristad i turkiska legationen, men
senare s.å. greps han av tyskarna och fördes till
koncentrationslägret Dachau, där han befriades
av de allierade 1945. S.Br.
Kallbad, se Kallvattenbehandling och Bad, sp.
1070.
Kallbearbetning, metall., formgivning av metall
vid vanlig temp. genom valsning, dragning,
pressning, smidning, bockning el. något annat
förfarande. Vid k. inträder en kraftig hårdhetsökning
hos materialet genom s.k. mekanisk härdning
(se Härdning, sp. 1230), varvid också
sträck-och brottgränserna höjas, under det att
förlängning och kontraktion minska. Den ökade
hårdheten omöjliggör småningom vidare k. av
metallen, och man måste då genom glödgning över
rekristallisationstemp. avlägsna k.-effekten. K.
kommer till användning, då man önskar höja
hållfasthetsvärdena hos metallen, vidare då man
önskar stor måttnoggrannhet och vacker yta hos
produkten samt slutl. i vissa fall, då man genom
varmbearbetning ej kan framställa så klena
dimensioner, som önskas. Man kan ej varmvalsa
tråd till mindre diam, än c:a 5 mm, varför finare
tråd framställes genom dragning. För plåt och
band ligger gränsen för varmvalsverken vid några
tiondels mm tjocklek, under det att
kallvalsverken kunna gå ned till någon tusendels mm,
beroende på vilken metall det är frågan om. Betr,
förfaranden för utförande av k. se Valsning,
Dragning, Tråddragning, Smidning och
Pressning. L.Vr.
Kallblodiga djur, se Växelvarma djur.
Kallblodiga hästraser, se Hästar.
Kallbrand, med., se Brand.
Kallbräcka, sprödhet hos järn och stål vid
vanlig temp., beroende på dess förorening
genom fosfor. Denna inverkan av fosfor är
märkbar redan vid några hundradels procent fosfor
och ökar med stigande kolhalt. Den är vanl.
förenad med grovkornig struktur hos metallen.
Fosforhalten i järn och stål måste därför vara
låg, särsk. om materialet i användningen
utsät-tes för slag och stötar. Kallbräckt stål är
däremot icke skört i glödvarmt tillstånd. Jfr
Röd-skörhet. I.S.
Kallbänk, trädg., se Drivbänk.
Kalldrag, se Drag och Golvdrag.
Kalle, smeknamn för Karl.
Kallelse. 1) K. i kristen mening är inbjudan till
Guds rike (Fil. 3:14). a) Den Helige ande kallar
människan genom Ordet el. händelser i hennes liv
till tro på Gud. Denna k. är första momentet i
”nådens ordning”*, b) K. betecknar även de
anvisningar på tillfällen att tjäna nästan, som den
kristne genom sin ställning i livet mottager av
Gud (1 Kor. 7:17—24). Denna kallelsetanke härrör
väsentligen från Luther. När människan genom
förlåtelsen upptages i Guds gemenskap och
betvingas av hans kärlek, frigöres hon från själviskt
sneglande efter det egna jagets bärgning. Om hon
förut låtsades tjäna Gud och nästan, medan hon
innerst sökte se sig själv till godo, blir hon nu
uppriktig och saklig i sitt handlande. Denna k.
framgår ur vardagslivets konkreta situationer, vilka,
sedda med trons öga, vädja till Guds kärlek, som
vill bli verksam genom människan i fråga. Den
för effektivitetens skull nödvändiga begränsningen
av uppgifterna blir en Guds varning för att splittra
krafterna. K. är alltså ej detsamma som yrke, en
missuppfattning, som föranletts genom Luthers
betonande av arbetet som en gudstjänst, gentemot
det förment förtjänstfulla munklivet. M.L.
2) Vissa ämbeten kunna tillsättas efter k., vilket
innebär förslag till utnämning utan ansökan därom
från den föreslagnes sida. Vid univ. kan sålunda
kallelseförfarandet tillämpas vid tillsättandet av
professor*; om k. till 4:e provpredikant se Frågodag
och Prästval. K. underställes K.m:ts avgörande.
3) K. å okända borgenärer, se Proklama.
Kallenbérg, Anders Hansson, målare (1834
-—1902). K. var 1861—66 elev vid Konstakad.;
från 1867 arbetade han under A. Achenbach i
Düsseldorf; därifrån företogos studieresor bl.a. till
Paris och Holland. 1874 bosatte han sig i Berlin, 1877
i Stockholm. K:s tidigare konstnärsskap
kännetecknas av den då dominerahde romantiska inriktningen.
Snart, särsk. efter den första betydelsefulla
vistelsen i Paris, gjorde han sig emellertid känd som en
framstående djurmålare (kor, får, hästar). Under
senare åren ägnade sig K. med framgång åt
landskapsmålning. K. har utfört teckningar till planschverket
”Halländska herrgårdar” (text av P. v. Möller). Han
är representerad bl.a. i Nationalmuseum, Stockholm
(”Skånsk bondgård”, 1875), samt i Malmö museum
(flera djur- och landskapsbilder). — Litt.: Monogr.
av A. Anderberg (1928). A.Ag.
Kallenberg, Ernst Anton, rättslärd (1866—
1947), jur. dr 1895 (”Om återfall i brott”), prof,
i Lund i processrätt 1897—1931 och mycket
uppskattad för sin akademiska undervisning, vilken
satt djupa spår i svensk ämbetsmannautbildning.
K. anlitades även i kommittéarbeten, bl.a. som
ordf. 1908—11 i konkurslagstiftningskommittén. Sin
tids främste processrättslärare i Norden ägnade
Anders Kallenberg: Vita kon, 1880. Malmö museum.
— 603 —
— 604 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
