Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkväxter - Kalkyl - Kalkyleringsmaskin - Kalkyngel - Kall - Kalla (fönster- el. rumskalla) - Kallait - Kallaktjåkko - Kallas, Aino - Kallasfalt - Kallavesi - Kalla väggens lag - Kállay, Miklós de Nagykálló
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALLAY
komma s.k. vikarierande arter, bundna vid
kalk-haltig, resp, kalkfattig grund.
Kalky’l (fra. calcul, räkning, av calculer, räkna,
ytterst av lat. caVculus, räkning, eg.: liten sten,
använd vid räkneoperationer [jfr Abacus], dim. av
calx, sten, kalk) användes dels om beräkning,
överslag, dels i sammansättningar, t.ex.
differentialkalkyl, integralkalkyl, om vissa grenar inom
matematiken, där formell räkning dominerar. — K a
1-k y 1 e’r a, räkna, beräkna. — Industriell
kalkyl a t i o’n, se Kostnadsberäkning. Jfr
Företags-budget.
Kalkyleringsmaskin, se Räknemaskin.
Kalkyngel, se Bisjukdomar.
Kall, socken i Jämtlands v. domsagas tingslag
och pastorat i Undersåkers kontrakt av
Härnösands stift, gränsande till Norge; 2,655,90 km2,
därav 2,225,15 land; 1,516 inv. (1949). Socknen
ligger kring Kallsjön, Anjan, Juvuln, Torrön o.a.
sjöar i Jämtlands (se karta vid d.o.) fjällområde,
innefattande bl.a. Sösjö- och Skäckerfjällen. Med
en folktäthet av knappt 0,7 pr km2 är K. en av
landskapets allra glesast bebodda socknar, med
bygden främst samlad kring Kallsjön. Åkern
utgör blott 0,5 °/o av landarealen, skogsmarken
32%. Egendom: Huså bruk. Vid Åreskutans fot
ligga Huså-Fröå gruvor*. C:a 255 km2 huvudsaki.
skogsmark tillhöra ab. Tegefors verk.
Turisttrafik (Kolåsen, Anjan, Kallgården). På klipphällar
vid Hästskotjärn finnas stenåldershällmålningar.
Mellan Kallsjön och Juvuln finnas lämningar av
en skans, Kallströms skans, från 1659. Kyrkan
av sten vid Kallsjöns s.ö. del byggdes 1867—68.
Kolåsens kapell n.v. om Juvuln uppfördes av trä
på 1840-talet. — Socknen har namn efter
Kallsjön*. Det skrevs 1316 ecclesia karl (se C.
Lindberg i ”Jämten”, 1943, sid. 104). P.;Er.
Kalla (fönster- el. r u m s k a 1 1 a),
Zanie-desch’ia aethiop’ica (ofta felaktigt kallad Calla el.
RichaPdia), art av fam. missneväxter,
hemmahörande i Sydafrika och tropiska Afrikas berg. Den
har stora, triangulärt pillika blad och gröngula
blommor i tät kolv, som omgives av ett
trattfor-migt, c:a 15 cm långt, vitt hölsterblad. K. odlas
mycket som krukväxt. — Till släktet Zantedeschia
höra 10 sydafrikanska arter.
Kallai’t, miner., ädelsten, se Turkos.
KalFaktjåkko, fjäll i St. Sjöfallets nationalpark
inom Gällivare sn i Lappland, 1,845 m ö.h., flera
glaciärer.
Kallas, Aino Julia Maria, finländsk författarinna
(f. 1878), dotter till prof. Julius Krohn, genom sitt
giftermål m. den estniske politikern och
diplomaten Oskar Kallas (d. 1947) länge bosatt i Estland
och förtrogen med dess förhållanden. K. har med
sober realism skildrat estnisk miljö (bl.a. Dagö och
ösel) och estniska livsöden såväl i nutiden som
i förfluten tid. Bland hennes noveller och
romaner kunna i främsta rummet nämnas ”Meren
takaa”, 1—2 (1904—05; sv. övers. ”Bortom havet”,
1920), ”Lähtevien laivojen kaupunki” (1913; sv.
övers. ”De farande skeppens stad”, 1915),
”Barbara von Tisenhusen” (1923; sv. övers. 1924),
”Reigin pappi” (1926), ”Sudenmorssin” (1928; sv.
övers. ”Vargbruden”, tills, med ”Prästen i Reigi”
och Barbara von Tisenhusen”, 1936), och ”Pyhän
joen kosto” (”Den heliga flodens hämnd”, 1930).
Kalla.
Foto A. Fors.
I ”Tähdenlento” (”Stjärnflykten”, 1916) skildrade
hon den estniska författarinnan Lydia Koidulas
liv och i ”Katinka Rabe” (1920) sina egna
uppväxtår i Finland. De lidanden, som Estland och
förf, personligen fingo genomgå under 2:a
världskriget, ha kastat sin skugga över de betydande
diktsaml. ”Kuoleman joutsen” (”Dödens svan”,
1942), ”Kuunsilta” (”Månbryggan”, 1943) och
”Polttoroviolla” (”På bålet”, 1945)- F.Bd.
Kallasfalt, tjockflytande stenkolstjära el. tjock
lösning av asfalt i stenkolstjära; användes bl.a.
till isoleringar och till underhåll av takläggningar,
t.ex. av takpapp.
KalFavesi, sjö i Kuopio län, Finland, tillhör
Saimas insjösystem; 82 m ö.h., största längd 90
km, största djup 40 m. K. uppdelas genom udden
Kuopionniemi i två stora fjärdar, vilka förenas
genom det 4 km breda Toivalansalmi sund. Sjön
upptar som tillflöden Idensalmi och Nilsiä
sjösystem och utfaller genom Leppävirta och
Heinä-vesi sjösystem, som omsluta den stora ön Soisalo,
i sjön Haukivesi.
Kalla väggens lag, fys., äldre namn på
erfaren-hetssats, enl. vilken ånga av något ämne,
innesluten i en behållare, kondenseras på en vägg i
denna, vars temp. är lägre än ångans
kondensa-tionspunkt.
Kållay [ka’lai], Miklos de Nagykållö,
ungersk politiker (f. 1887), deputerad (Nationella
unionen) 1928, partilös fr.o.m. 1935,
jordbruksminister i Gömbös’ regering 1932—35, senator
— 601 —
— 602 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
