Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kallio, Kyösti - Kalliokoski, Viljami - Kalliope - Kallippos - Kallirrhoë - Kalliste - Kallisthenes - Kallisto - Kallistratos - Kallithea - Kallitypi - Kalljord - Kallkilning, kilning - Kallmorbergsfältet - Kallmur - Kallnålsradering - Kallon (Kalon) - Kallortstillägg - Kallositet el. kallöst - Kallprat - Kallpressning - Kallpunkt - Kallrigafjärden - Kallsjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALLSJÖN
K:s grunduppfattning om allmogens rätt till
ökat politiskt inflytande var avgörande också för
hans syn på de många andra stora politiska
frågor, som under självständighetstidens första
årtionden måste lösas. I kampen om
regeringsskic-ket var K. en av de republikanskt sinnades ledare
och lämnade i aug. 1918 sin plats i regeringen,
sedan denna beslutat att till den genom upproret
decimerade riksdagen avlåta proposition om
införande av monarki. Jämte sitt eget parti och
Framstegspartiet strävade han att snabbt utjämna
sviterna efter 1918 års händelser, men å andra
sidan ingrep han med kraft, då de kommunistiska
riksdagsrepresentanterna under 1920-talets första
hälft befunnos skyldiga till landsförrädisk
verksamhet. Under den upprörda tiden o. 1930, då
Lapporörelsen uppkom som en reaktion mot
yttersta vänsterns ökade livaktighet, framlade K.
som regeringschef bl.a. förslag om skyddslag och
skärpta tryckfrihetsbestämmelser och avgick kort
därpå för att bereda plats för en borgerlig
samlingsregering under Svinhufvud. Vid behandlingen
av frågor av vikt bl.a. för Finlands svenskar och
för tjänstemännen följde K. sitt partis snäva
paroller men handhade alltid sina personliga
åligganden med oväld och tillvann sig sedermera
under sin presidenttid en betydande popularitet. I
den utjämning av partimotsättningarna, som
under 1930-talets senare hälft bildade upptakten till
den stora nationella samlingen inför krigshotet
1939, torde K. ha haft en icke obetydlig del. Hans
insats i handläggningen av de utrikespolitiska
problemen 1939—40 undandrar sig t.v. bedömande;
här bör blott hänvisas till hans med Finlands
då-mera klart markerade skandinaviska orientering
sammanhängande besök hos konung Gustav
hösten 1938 och hans deltagande i de nordiska
statschefernas rådplägning i Stockholm i okt. 1939.
— Litt.: O. Terning, ”Bonden som blev president”
(1941); K:s tal, utg. av E. Hakkila, ”Presidentti
K. Kallion puheita” (1942). R.R.
Kall’iokoski, V i 1 j a m i, finländsk politiker (f.
1894), riksdagsman 1922—24 och sedan 1948,
riksdagens i:e v. talman 1938—40, bitr,
lantbruks-minister 1936—37 och lantbruksminister 1940—45,
medl. av kyrkostyrelsen sedan 1944 samt verkst.
dir. för det stora kooperativa företaget Pellervo.
K. har sedan länge varit en av det finska
lantmannapartiets (agrarernas) mest framträdande
män.
Kalli’ope (grek. Kalliop’e, eg. den sköntalande),
grek, myt., en av de 9 muserna*.
Kallipp’os, grekisk astronom (o. 330 f.Kr.),
förbättrade Metons cykel (se Måncykel) samt
bestämningen av årstidernas längd.
Kallirr’hoe (grek. Kallirrho’e, eg. den
skönflytande), grek, myt., namn på flera källnymfer i
grekiska sagor och myter. K. hette också en
berömd källa i det forntida Aten.
KalFiste, vitt grekiskt vin, se Grekiska viner.
Kallis’thenes (grek. Kallisthen’es), grekisk
historiker (d. 327 f.Kr.). K. var frände till Aristoteles
och deltog som officiell historiograf i Alexander
den stores fälttåg. Hans opposition mot kungens
orientaliska härskarlater medförde onåd,
fångenskap och avrättning. K:s verk om
Alexandertå-get, som av antika kritiker ansågs vara en
otill
förlitlig panegyrik, gick tidigt förlorad. Under
hans namn går en sengrekisk historisk roman
med samma ämne, vilken under romartiden var
ytterst populär. Se Alexandersagan. I.H.
Kallis’to (grek. Kallisto’, eg. den skönaste),
grek, myt., dotter till konung Lykaon i Arkadien,
födde åt Zeus sonen Arkas, arkadernas
stam-eponym, blev därefter förvandlad till en
björnin-na. I denna gestalt dödades hon av Artemis el.,
enl. en annan sagoversion, av sin son och
försattes bland stjärnorna som Stora björnen.
Sagan har behandlats bl.a. av Ovidius.
Kallis’tratos, atensk fältherre och talare. K.
spelade en ledande roll i Atens politiska liv på
370- och 360-talen f.Kr., deltog med Ifikrates i
dennes krigsoperationer, anklagades som
spartanpartiets ledare 366 tills, med Chabrias för
landsförräderi men frikändes efter ett glänsande
försvarstal, som skall ha gjort starkt intryck på
den unge Demosthenes. K. störtades 361 f.Kr.,
gick i landsflykt men dömdes frånvarande till
döden och avrättades, då han efter någon tid sökte
återvända till Aten. [W.N.]K.H.
Kallithe’a, s. förstad till Aten (se karta vid d.o.).
Kallitypi’, fotogr., dets. som argentotypi*.
Kalljord benämnes inom trädgårdsskötseln varje
odlingsplats för växter, som icke på konstlat sätt
uppvärmes.
Kallkilning, k i 1 n i n g, brytning el. styckning
av byggnadssten, kantsten o.s.v. genom successiv
neddrivning av en rad i korta borrhål anbragta,
skodda järnkilar.
Kallmorbergsfältet, se Norbergs malmfält.
Kallmur, mur* el. valv av sten med
kännetecknet, att murbruk el. annat binde- och
ut-fyllnadsmedel icke kommit till användning.
Kallnålsradering, konsttekn., se Torrnålsradering.
Kallon (Ka lon), grekisk bildhuggare och
bronsgjutare från Egina, verksam o. 500 f.Kr.,
omtalas som en av de förnämsta på sitt område.
Kallortstillägg utgår i enlighet med Statens
allmänna avlöningsregel. (SFS 436/48) till
statstjänsteman med reglerad lön, vilken är stationerad på
ort inom de n. delarna av landet, där vistelsen
på gr. av klimatiska förhållanden m.m. kan anses
medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt
hänseende. De orter, för vilka k. utgår, bestämmas
av K.m:t och äro indelade i 6 klasser med k. från
96 till 720 kr pr år. — Tjänstemän vid
tullstaten, Statens järnvägar och Statens
vatten-fallsverk äga i vissa fall uppbära k a 11 o r t
s-traktamente. Vh.
Kallosite’t Qfr Kallus) el. k a 11 ö s t område,
med., ett begränsat, förhårdnat vävnadsparti.
Kallprat, prat om likgiltiga el. betydelselösa ting.
— Verb: k a 11 p r a t a.
Kallpressning, tekn., se Pressning.
Kallpunkt, fysiol., dets. som köldpunkt. Se
Hudsinne.
Kallredning, kok., se Avredning.
Kallrigafjärden, i n. Stockholms län, en 6 km lång
vik av öregrundsgrepen. I K. mynnar Olandsån.
Kallsjön, i v. Jämtlands fjälltrakter, inom
över-skjutningszonen, Kalls sn; 155 km2; 42 km lång;
största djup 132 m (i n. delen). Ät s.ö. sträcker
sig en 30 km lång, 1—5 km bred fjordliknande
vik till utloppet. K. avrinner till Indalsälven
SU 15.
20 — Red. avsl. 21/s 50.
— 609 —
— 6l0 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
