Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamtjatka (Kamtchatka, Kamchatka, Kamtschatka) - Kamtjatkabjörn - Kamtjatkabäver - Kamtschatka - Kamull - Kamwood - Kamäxingsläktet - Kan, khan, han - Kan. - Kana - Kanaan - Kanaaneisk - Kanachos - Kanada - Kanadabalsam - Kanadablåhägg - Kanadabäver - Kanadagås - Kanadahjort - Kanadensare - Kanadensisk, kanadisk - Kanadensiska (kanadiska) skölden el. Laurentiska urbergsplatån (-området) - Kanadensiskt beck - Kanadisk, kanadensisk - Kanadiska sjöarna - Kanadiska skölden - Kanaker - Kanakos - Kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMTJATKABJÖRN
der vintern på snöfår, vildren, räv och hare.
Jordbruk förekommer huvudsaki. i Kamtjatkaflodens
dalgång. De viktigaste kulturväxterna äro
potatis och rovor. På sista tiden ha även
skogs-och bergsbruk fått ökad betydelse, huvudsaki.
genom den arbetskraft, som levereras av
tvångs-förflyttade, vilka även byggt landsvägar på K.
Stenkol brytes på västkusten (över i mill. t 1937),
olja utvinnes på östkusten. K. har flygförbindelser
med övriga Sovjetunionen och ångbåtsförbindelser
med Vladivostok och Nikolajevsk.
K:s egentlige upptäckare är Vladimir Atlasov,
som 1697 från Anadyrbukten trängde ända ned till
Kap Lopatka, K:s sydspets. Under Peter den store
ägde befästandet av det ryska väldet rum. Först
1803 blev K. provins. — Litt.: S. Bergman,
”Kamt-chatka” (2 uppl. 1928). Edg.K.;J.F.;W.;Y.Ln;C.F.
Kamtjatkabjörn, Ur sus aret os beringia’nus, en
ovanligt stor underart av brun björn, som
förekommer i Asien från nedre Amur till Kamtjatka.
Kamtjatkabäver, benämning på skinnet av
havs-utter*.
Kamtschatka, se Kamtjatka.
Kamull, se Kamgarn.
Kamwood [käm’Qod], se Baphia.
Kamäxingsläktet, Cynosurus, av fam. gräs,
omfattar 5 arter i Gamla världens
tempererade områden. I s.
Sverige till Uppland förekommer
på betesmarker och vägkanter
k a m ä x i n g, C. crista’tus, ett o.
3 dm högt, flerårigt gräs, med
hopdragen, axlik vippa, i vilken
fertila småax omväxla med
sterila, kamlika sådana. Den odlas
ofta men är ej inhemsk i
Sverige.
Kan, k h a n, han [-[/an],"turkisk-] {+[/an],"tur-
kisk+} titel, ofta med biformen
kaghan (hagan), uppträder redan
i Orkhoninskrifterna (700-talet
e.Kr.). Under muhammedansk
tid förekommer ordet först på
900-talet på ilek-kanernas mynt.
Titeln har bland mongoliska och
centralasiatiska turkfolk varit
härskarens titel (jfr t.ex. Djingis-
kan), medan den i Främre Orienten ersatts av
sultan el. schah. — Kan a’t, område, behärskat av
en k., särsk. om k:s av den Gyllene horden riken.
Kan., förk. för Kansas.
Kana, stad i Galiléen på Jesu tid. Dess ruiner
torde återfinnas i Chirbet Känä, 14 km n. om
Na-saret el. enl. andra uppgifter i byn Kefr Kennä. Enl.
Joh. 2 gjorde Jesus här sitt första under, då han
förvandlade vatten till vin. Enl. katolsk
uppfattning betraktas detta under som en förebild till
vinets förvandling till Jesu blod i
nattvardselemen-ten. Berättelser om vinunder förekomma även i
andra religioner. — Litt.: H. Schmidt, ”Die
Er-zählung von der Hochzeit zu K.” (1931); C. Kopp,
”Das K. des Evangeliums” (1940). S.N.
Ka’naan, före GT:s tid namn på den
palestinen-sisk-syriska kuststräckan, i GT (jfr Ham) vanl.
endast omfattande v. Jordanlandet. Kananéer
kallas de före Israel i landet boende inv., vilka
voro semiter* och som sedermera genom handel och
Kamäxing.
äktenskapsförbindelser sammansmälte med Israel.
Som framgår av Amarnabreven, voro de i årh.
närmast före den israelitiska invasionen organiserade
i ett otal stater under egyptisk överhöghet,
bestående av stad och närmaste landsbygd. Under det
israelitiska väldet låg handeln fortfarande i
kana-néernas händer, så att kanané långt efter
babyloniska fångenskapen betydde dets. som köpman. —
Litt.: H. Vincent, ”Canaan” (1907); F. Böhl,
”Ka-naanäer und Hebräer” (1911); F. Schmidtke, ”Die
Einwanderung Israels in K.” (1933). G.Bsm.
Kanaaneisk .. ., se Kananeisk ...
Ka’nachos [-k-], grekisk bildhuggare och
brons-gjutare från Sikyon, verksam o. 500 f.Kr. K:s
mest berömda verk var en kolossalstaty i brons
av Apollon Filesios i Didyma, känd genom
mi-lesiska myntbilder och en i Miletos funnen
senromersk relief (nu i Berlin). Den s.k. Apollon
Payne Knight i British Museum antas vara en
förminskad kopia av detta verk.
Kan’ada, se Canada.
Kanadabalsam, bal’samum canade’nse, erhålles
från Ab’ies balsam’ea och A. Fra’seri, inhemska i
s.ö. Canada och n.ö. USA. K. finnes färdigbildad
i sekretgångar i trädets bark och utvinnes på så
sätt, att den till en skarp spets utdragna pipen på
en kanna stickes in i barken, varvid balsamen
spontant rinner ut i kärlet. Den är som ny blekgul, som
äldre tjockflytande, gröngul, klar och
genomskinlig, ofta något opaliserande, har aromatisk lukt och
bitter smak, är fullst. löslig i bensol, eter,
kloroform, terpentinolja, toluol och xylol, till 80% i
sprit. K. består av de fria hartssyrorna
kanadin-syra och kanadinolsyra (60—65 °/o), flyktig olja
(20—25 %), kanadoresen (5 °/o), bärnstenssyra och
bitterämne. Den användes som inbäddningsmedel
för mikroskopiska preparat och som linskitt i
optiska apparater, enär den i tunnare lager intorkar
till en amorf, genomskinlig hinna med samma
Ijus-brytningsförmåga som glas. J.H.
Kanadablåhägg, art av blåhäggsläktet*.
Kanadabäver, se Bäver.
Kanadagås, art av tavlacksläktet*.
Kanadahjort, art av kronhjortsläktet*.
Kanaden’sare. 1) Invånare i Canada. ■— 2) Typ
av kanot*.
Kanaden’sisk, kan a’d i s k, adj. till Canada.
Kanadensiska (kanadiska) skölden el. L a u r e
n-tiska urbergsplatån (-0 m r å d e t) se
Canada, sp. 762, och Nordamerika.
Kanadensiskt beck, den hartsartade
avsöndringen av den nordamerikanska hemlocksgranen.
Kana’disk, kanadensisk, adj. till Canada.
Kanadiska sjöarna, se Stora sjöarna.
Kanadiska skölden, se Kanadensiska skölden.
Kana’ker (polynesiska, ”människor”), bland de
vita vanlig benämning på Söderhavsöarnas
infödingar (särsk. på polynesier men även på
melane-sier och mikronesier). De på Hawaii-gruppen kalla
sig själva k.
Kanakos, bildhuggare, se Kanachos.
Kana’l (av lat. cana’lis, ränna, vattengrav). 1)
Tekn., uppmuddrad el. helt konstgjord vattenled,
spec. för bevattning, framledning el. dränering
av vatten el. anordnad för båttrafik. Rörande b
e-vattningskanal och kraftverkskanal
se Konstbevattning, resp. Vattenkraftanläggning;
— 679 —
— 680 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
