Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANAL
Svenska kanaler.
Namn och anläggningsår Längd km Minsta Slusslängd m Vattendjup på
slusströskel m Största
djup m bottenbredd m
[-djupgående-]
{+djup- gående+} m fartyg t dw
1. Trollhätte kanal 1800 års led 35,0 1,93
1844 ,, „ 81,5 86,4 — 7,1 32,0 2,97 2,82 300
1916 ,, ,, — 24,0 90,0 5,50 4,60 2,000
2. Göta kanal, 1832 190,0 — 14,31) 32,0 2,97 2,82 300
3. Södertälje kanal 1819 års led } 5,. 3,56 TT.B 38,. 3,85 —
1924 ,, 6,50 24,0 135,0 8,02) 5,50 3,700
4. Stockholms sluss 1850 års led 3,50 — 45,0 3,31 — —
1932 .. ,, 5. Hammarbyleden, 1930 3,00 — 75,o 3,40 3,30 —
6,5 6,15 70,5 H5,o 6,25 5,70 —
6. Hjälmare kanal, 1829 64,1 2,08 7,4 32,0 2,08 1,95 150
7. Eskiltuna nedre, 1860 10,6 2,52 7,7 31,0 2,52 — —
8. Carl Gustafs stads slusskanal, Eskilstuna, 1882 32 2,52
9. Strömsholms kanal, 1860 107,0 2,00 6,2 21,7 1,49 — 70
10. Dalslands kanal, 1869 254,» 1,93 — 29,2 1,78 1,75’) 70
n. Snäcke kanal, 1874 17,4 2,08 — 29,7 2,60 — 70
12. Kinda kanal, 1871 89,0 — — 25,5 1,34 — 60
13. Säffle kanal och Byälvens led, 1873 90,9 3,30 9,0 37,5 3,30 3,00 300
*) Bredd i sprängd sektion 7,1 m.
2) Djup på saltsjösidan efter 100 års landhöjning med 35 cm.
•) Största längd 22,» m; största bredd 4,1 m.
dan tidigare haft k.-förbindelse med Leningrad.
Själva k.-byggnaden har en längd av 226 km;
förbindelsen öppnades för trafik 1933. — Det
mest omfattande men sannolikt ännu till endast
ringa del genomförda k.-projektet i europeiska
Ryssland avser Volga-bäckenet. Det innefattar
uppdämning av Volga till en serie stora
”innanhav” med hjälp av 9 kombinerade slussverk och
kraftstationer. Av dessa kommer den vid
Kuj-bysjev att i sinom tid leverera c:a 3,2 mill. kW.
Volga-projektet med tillhörande k. kommer att
ge Moskva fullgoda vattenförbindelser med
Östersjön, Ishavet, Kaspiska havet, Azovska sjön
och Svarta havet, varvid förbindelsen söderut
blir åtm. 5 m djup. Redan nu torde Volga—
Don-förbindelsen vara klar, likaså en
direktförbindelse mellan Svarta och Kaspiska haven via
Mantysj-flodernas k.-system. Ett bisyfte med
Volga-projektet är att från Don samt via
Kama-floden erhålla ökat tillflöde till Kaspiska havet för
att hindra den fortgående sänkningen av dess nivå.
I Tyskland var k.-byggnadsaktiviteten före
2:a världskriget mycket livlig. Bland fullbordade
projekt märkas Mittellandkanalen, förbindande
Rhen, Weser och Elbe, samt den nya Rhen—
Main—Donau-kanalen, som har ersatt den
föråldrade och delvis illa planerade Ludwigskanalen.
Bland påbörjade men genom kriget avbrutna
projekt märkas Donau—Elbe-kanalen samt Donau—
Oder-kanalen med dess fortsättning till Weichsel.
Dessa byggnadsverk komplettera eljest på ett
följdriktigt sätt det förutv. k.-system som bildas
av Kielkanalen*, Elbe—Trave-, Oder—Spree- och
Dortmund—Ems-kanalen* m.fl. — Jfr Lyftverk.
En särställning inta de berömda
mellan-ha vska n al e r na, Suezkanalen* (invigd 1869)
och Panamåkanalen* (öppnad 1914). Av snarlik
betydelse som en mellanhavskanal torde även
den föreslagna djup vattensleden genom S:t
Lawrence River bli, om och när projektet
förverkligas. Det innebär bl.a. en breddning av nuv.
farled och dess fördjupande till 27 fot och
inne
fattar ett flertal damm- och slussbyggnader i S:t
Lawrence River jämte partiell ombyggnad av
Wellandkanalen. I samband härmed skulle en
kraftstation om i,65 mill. kW byggas vid
International Rapids. Kostnaderna ha av projektets
förespråkare uppskattats till c:a 450 mill. $ och
av dess motståndare (främst järnvägarna) till c:a
1,300, bägge beloppen räknade i 1930-talets
penningvärde. Förslaget har 1934, 1941, 1943 och
1947 varit under behandling i USA:s kongress
men har icke kunnat samla erforderlig, i detta
fall kvalificerad, majoritet. En av svårigheterna
betr, finansieringen består i att alla vattenvägar
i USA enl. 1787 års konstitution äro fria, vilken
bestämmelse tillämpas så, att k.-avgifter ej
upptagas på sådana farleder, vilka tillkommit el.
iståndsatts genom federala arbeten.
I Finland finns sedan gammalt ett väl
utvecklat k.-nät, förbindande landets olika
sjösystem, av vilka Saima-systemet är det från
ekonomisk synpunkt viktigaste. Redan på 1500-talet
påbörjades genom konungens befallningshavande
arbeten på en k.-förbindelse mellan Saima* och
Finska viken, Saima kanal; de dåv. ekonomiska
och tekniska resurserna förslogo dock ej till att
få arbetet fullbordat. Först 1856 kunde den 59
km långa leden öppnas för trafik. Andra
k.-förbindelser finnas mellan sjön Pielisjärvi och
Saima-vattnen (öppnad 1879) samt Konnus,
Tai-pale, Lembois och Vestijärvi k. Sammanlagt ha
i Finland 16 k. av betydenhet blivit anlagda.
K.-trafiken med Finska viken har dock i och med
gränsdragningen 1944 mot Sovjetunionen blivit
helt avbruten, enär den nya gränslinjen avskär
Saima kanal. Denna hade 1927—39 varit föremål
för grundlig ehuru ej fullt avslutad ombyggnad
och var ämnad att bli en av Europas modernaste.
Planer föreligga numera att bygga en ny
k.-förbindelse i Kymmene älv; projektet försvåras dock
genom den ansenliga flottningen i denna flod
och genom den vid Kotka starkt utvecklade
industrien.
- 683 -
— 684 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
