Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanal - Kanalbåt - Kanalen - Kanalflottan - Kanalisera - Kanalje - Kanalsimning - Kanalstrålar - Kanalvåg - Kanalöarna, Normandiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANALÖARNA
Det svenska k.-nätets nuv. omfattning
redovisas i tab. å föreg. sida, varvid dock en del
smärre förbindelser uteslutits. Det framgår av
djupsiffrorna i tab., att k.-leden vid Södertälje är
avsedd att fördjupas och härmed anpassas efter
slusströskeldjupet; samma är förhållandet med
Trollhätte kanal. Det har även varit ifrågasatt
att ombygga Göta kanal till 4 m djup och med
slussar om 67 m längd (se härom SOU, 1924:6).
— Av Sveriges k. äger Staten Trollhätte,
Södertälje och Säffle kanaler, den sistn. sedan 1948.
övriga äro i kommunal och enskild ägo. — Litt.:
”Meddelanden från Föreningen för inre
vattenvägar”, 1931 ff.; G. Edlund, ”En generalplan för
rikets farleder och hamnar” (i SOU, 1949:33). A.Lg.
2) Elektrotekn., benämning på medelst
bärfrekvensanläggningar på befintliga kabel- el.
blankledningar skapade nya telefon- och
telegrafförbindelser. Se Bärfrekvensförbindelser.
Kanalbåt, maskindrivet fartyg för trafik på
kanaler, ss. Göta, Strömsholms m.fl. K:s storlek blir
härigenom begränsad, och maskineriet placeras vanl.
längst akterut för erhållande av största möjliga
lastrum. — K. betecknar även de snabba
passa-gerarångare, som förmedla trafiken tvärs över
Engelska kanalen och liknande farvatten.
Kanalen, eng. The Channel, vanliga
benämningen på Engelska kanalen.
Kanalflottan, eng. Channel Fleet, det strategiska
förband, som under 1 :a världskriget var bildat
för operationer i Engelska kanalen och dess
angränsande vatten. Under 2:a världskriget
omfattade K. 2 slagskepp jämte lätta fartyg samt
lokala sjöstridskrafter för övervakning och
kon-vojtjänst. Jfr Home Fleet.
Kanalise’ra, gräva en kanal genom; förse med
kanaler; göra (en flod) segelbar.
KanaFje (fra. canaille, pack, skurk, av lat. can’is,
hund; eg.: skara av hundar), fähund, skurk, slyngel,
skälm. — K a n a 1 j e r i’, skurkstreck.
Kanalsimning, simning över Engelska kanalen.
Engelsmannen M. Webb sam 1875 från Dover till
Calais (38 km) på 21 tim 45 min; 1911 tillryggalade
T. W. Burgess sträckan Dover—Cap Gris Nez (o.
31 km) på 22 tim 35 min samt 1923 bl.a. E.
Tira-bocchi, Argentina, samma sträcka fastän i motsatt
riktning på 16 tim 30 min (försedd med
gummihandskar med gummihud mellan fingrarna).
Ger-trude Ederle, USA, var den första kvinnliga
kanal-simmerskan (1926. Cap Gris Nez—Dover, 14 tim
31 min). S.å. satte V. Spacek, Tjeckoslovakien,
rekord på denna sträcka med 10 tim 45 min.
Channel Swimming Association har dock icke godkänt
denna bristfälligt kontrollerade k. Svenskan Sally
Bauer tillryggalade 27/s 1939 under ogynnsamma
väderleksförhållanden sträckan på 15 tim 23 min.
Inalles ha före 2:a världskriget c:a 240 registrerade
försök gjorts, av vilka endast 23 kunnat
fullföljas. O.Kgh.
Kanalstrålar, fys., en av E. Goldstein 1886
upptäckt korpuskulär strålning, som uppstår i
urladd-ningsrör vid genomgång av en elektrisk
glimurladd-ning. För att iakttaga k. använder man lämpligen
ett med gas av lågt tryck fyllt urladdningsrör, som
av katoden delas i två delar; i den ena befinner
sig anoden, och här äger urladdningen rum, i den
andra inträder genom i katoden i rörets
längdrikt
ning borrade hål, ”kanaler”, — därav namnet k. —,
ett mer el. mindre starkt lysande strålknippe, som
utgöres av k. Dessa uppkomma därigenom, att
positivt laddade gasjoner i det starka
spänningsfallet omedelbart framför katoden, det s.k.
katod-fallet, accelereras upp till betydande hastigheter i
riktning mot katoden och på gr. av sin tröghet
flyga rätlinjigt fram genom kanalerna i katoden.
Är anoden i röret en glödande kropp, alstras
jonerna av denna. Dylika k. kallas ano d st r
å-1 a r*. I mots. till katodstrålarna* ha k. ingen
homogen sammansättning utan bestå dels av positivt
laddade, enkelt, dubbelt, o.s.v. joniserade atomer
el. molekyler, dels även av neutrala atomer el.
molekyler, som uppkommit därigenom, att de
positiva jonerna neutraliserats vid sammanstötning
med elektroner el. med neutrala atomer och
molekyler. Även hastigheten hos de enskilda
partiklarna i ett kanalstrålknippe är starkt varierande,
beroende dels på joniseringsgraden, dels på huru
stor del av katodfallet partikeln som jon
genomlu-pit. Hastigheten beror dessutom av den mellan anod
och katod anlagda spänningen och av atomernas
el. molekylernas massa. Den största uppnådda
hastigheten torde uppgå till 3 å 4 • 108 cm/sek
(väte-kanalstrålar). K. ha mycket liten
genomträngnings-förmåga och absorberas fullst. redan av mycket
tunna folier. De ha egenskapen att svärta den
fotografiska plåten och förmå frambringa fluorescens
och fosforescens, då de träffa vissa ämnen.
Förhållandet mellan kanalstrålpartiklarnas laddning och
massa, den s.k. specifika laddningen, har bestämts
av W. Wien genom kombination av mätningar av
k:s avlänkning i elektriska och magnetiska fält.
Den är av samma storlek som jonernas vid
elektro-lys. Med kännedom om laddningen kan man härav
bestämma jonernas massa. En för detta ändamål
lämpad apparat, en s.k. mass-spektrograf,
har konstruerats av J. J. Thomson och fullkomnats
av F. W. Aston o.a., som därpå grundat den för
den moderna fysiken viktiga isotopforskningen.
— Genom sammanstötning mellan k. och de
vilande gasmolekylerna kunna såväl de förra som de
senare bringas till ljusemission. Studiet av dessa
fenomen har väsentligen befordrat kännedomen av
ljusemissionens natur och av sambandet mellan
materia och strålning. Re.
Kanalvåg, se Avvägning, sp. 977.
Kanalöarna, Normandiska ö ar n a, eng.
Channel Islands, fra. Iles Normandes el. Iles de la
Manche, ögrupp i Engelska kanalen, i S:t
Malo-bukten nära franska kusten, tillhöra (med
undantag av de små franska Chausevöarna)
Storbritannien; 195 km2, 97,578 inv. (1948),
övervägande reformerta. K. räkna 4 större öar, Jersey
(116 km2, 56,637 inv.) med huvudstad S:t-Hélier,
Guernsey (63 km2) med huvudstad S:t Peter
Port, Alderney (8 km2) och Sark (Sercq;
5 km2), som är den mest pittoreska; dessutom
finnas flera mindre öar och talrika klippor. K.
uppbyggas huvudsaki. av gnejs, granit och
dio-rit. Stränderna äro mestadels branta. Högsta
punkten ligger på Jersey, 148 m ö.h. K. äro
kända för sitt milda klimat, aug. 17^7, nov.—febr.
7°i och äro betydligt soligare än Englands
sydkust. Jorden är i mycket god kultur,
trädgårdsskötseln högt uppdriven (tidig potatis, tomater,
— 685 —
— 686 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
