Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanot - Kanotakter, kanothäck - Kanotförbundet - Kanothäck, kanotakter - Kanotkryssare - Kanotpaddling - Kanotsegling - Kansallinen edistyspuolue - Kansallinnen kokoomuspuolue - Kansallis-osake-pankki - Kansas, Kan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANSAS
Bland naturfolken har den enkla urholkade
trädstammen, använd som farkost, mycket stor
utbredning. Vanl. sker tillverkningen med hjälp
av eld. Bland negrerna är denna farkost praktiskt
taget allenarådande. Även på Söderhavsöarna, i
Asien och i Amerika är den vanlig. I Amerika
användes emellertid också barkkanot, i Canada sydda
och av mycket elegant typ (björknäver), inom
Amazonflodens område ärtskidliknande,
tillverkade av ett barkstycke, längst i s. sydda, men högst
primitiva. Hos vissa indianer försågs den
urholkade trädstams-k. med brädkant upptill (piragua el.
pir o g). Eskimåerna (se d.o., sp. 976) använda som
farkost kajak och umiak. På Söderhavsöarna har
den urholkade trädstammen utvecklats på särskilt
sätt, i det man för stabilitetens skull medelst
tvärstänger förenat två farkoster till en
dubbelbåt el. ersatt en av dessa båtar med s.k.
utriggare. T.Hrn;G.Br.
Kanotakter, kanothäck, sjöv., se Segling.
Kanotförbundet, se Svenska kanotförbundet.
Kanothäck, kanotakter, sjöv., se Segling.
Kanotkryssare, se Kanot.
Kanotpaddling. Som tävlingsidrott är k.
jämförelsevis ung. Visserligen torde den 1866 i London
stiftade Canoe Club (fr.o.m. 1872 benämnd Royal
Canoe Club) utom kanotsegling även haft k. på sitt
tävlingsprogram, och en tävling i k. ägde rum
redan 1879 i Uppsala i samband med
studenttävlingar i rodd, men k. stod länge i skuggan av
rodden och (inom kanotföreningarna) av
kanotseglingen. Sedan Svenska kanotförbundet stiftats
1904, anordnade Föreningen för kanotidrott (F.K.L,
bildad 1900) i Stockholm det första SM i paddling
1907. Det omfattade då endast tävlan med
i-mans-kanot på 1,500 m (fr.o.m. 1909 även på 10,000 m).
Först ett stycke in på 1900-talet, sedan Uppsala
kanotförening bildats 1916 och förbättrade
kanottyper m.m. kommit i bruk, ökades emellertid
intresset för k. i Sverige mera avsevärt. När fr.o.m.
1923 de internat. tävlingarna började komma i gång
(Internat. kanotförbundet, I.R.K., bildades 1924),
hade Sverige erhållit ett gott försteg, vilket hölls
några år in på 1930-talet. Sedan EM tillkommit
1933, VM 1938, NM 1939 (Nordiska kanotförbundet
bildades 1936) och k. upptagits vid Olympiska
spelen 1936, har Sverige även vid dessa hållit sig nära
täten, vid de internat. tävlingarna i hård kamp med
Tyskland, Österrike och Tjeckoslovakien. — Följ,
tävlingar förekomma f.n. enl. I.R.K:s reglemente:
tävlingar med I-, 2- och 4-manskanoter samt
1-och 2-manskanadensare på 1,000 m, med 1- och
2-manskanoter, 1- och 2-mans faltbåtar samt
2-mans-kanadensare på 10,000 m. Dessutom med 1- och
2-mans kanoter på 600 m för damer. Officiellt
noteras f.n. inga rekord i k. Tävlingar i s.k.
kanot-slalom anordnas i Tyskland och Schweiz på
floderna medströms enl. samma princip som vanl.
slalom med ”portar” m.m. — Kanoten och
faltbå-ten* framdrivas med dubbelpaddel (2-bladig),
kanadensaren med enkelpaddel (i-bladig). Vid
täv-lingspaddling med 2-bladig paddel skiljer man f.n.
på 3 stilar, den s.k. uppsalastilen, lärkvingestilen
och en sedan 1937 huvudsaki. i Sverige med gott
resultat utexperimenterad ny stil. Den förstn.
ut-märkes av låg sittställning med låg paddelföring
och genomgående drag ganska långt ut från
kanotens sida, varvid överkroppen vrides i sidled. Vid
lärkvingestilen är sittställningen högre,
paddelfö-ringen hög, draget kort (med kraftigt tillslag)
något närmare kanoten. I den nya stilen är
sittställningen medelhög; draget, som skall vara så
genomgående som möjligt, utan att kroppen vrides, sker
med nära vertikal paddel och så nära som möjligt
intill kanoten parallellt med denna, under det att
kroppen utför en fram- och tillbakagående rörelse.
Takten är vid uppsalastilen o. 60 tag i min, vid
lärkvingestilen 100—no samt vid nya stilen 80—90.
Paddlingen med kanadensaren liknar den
ovannämnda nya stilen med de förändringar, som
enkel-paddeln betingar. Paddlaren står i knähalvstående
ställning och håller paddeln vid det genomgående
draget så lodrät som möjligt. Vid i-manspaddling,
där takten är o. 40 tag i min och paddlingen sker på
kanotens ena sida, motverkas kanotens benägenhet
för kursändring genom att paddeln vrides till
styrning ett halvt varv utåt vid slutet av varje
paddel-tag. O.Kgh.
Kanotsegling, se Segelsport.
Kan’sallinen ed’istyspuolue [-poåloe], se
Nationella framstegspartiet.
Kan’sallinen kokoomuspuolue [kåkk’åmospoåloe],
se Nationella samlingspartiet.
Kan’sallis-osake-pankki [-åss’ake-], Helsingfors,
affärsbank, grundad 1889. Trots att K. under
sin tillvaro absorberat endast 3 mindre banker,
har den genomgått en snabb utveckling, som
fört den fram till främsta platsen bland Finlands
affärsbanker. Efter första verksamhetsåret
redovisade K. egna fonder med 2,5 mill. fmk och
en balansomslutning av 10,3 mill. fmk. 31/i2 1949
voro siffrorna 1,863 mill., resp. 31,840 mill. fmk.
Två krigs förödande inverkan på den finska
valutan återspeglar sig dock i siffrornas enorma
tillväxt. 1949 och 1950 ha K:s fonder ökats starkt
genom nyemisson av aktier, 1950 genom en
”jubi-leumsemission” med anledning av K:s
60-årsjubi-leum 8/2. Emissionen belöpte sig på nominellt 360
mill. fmk och utbjöds enbart till aktieägare och
insättare (till de förra till halva pari och till de
senare till pari). K., som räknade 221 avd.-kontor
vid utgången av 1949, har genom sin verksamhet
varit en viktig faktor i det finsk-nationella
näringslivets utveckling. O.L.
Kansas [kän’zas], förk. Kan., stat i Förenta
staterna (se kartor vid d.o.), en av de n.v.
Centralstaterna, belägen ung. mitt i unionen med
Missouri River som gräns i n.ö.; 212,780 km2, därav
211,786 land; 1,953,000 inv. (enl. uppskattning 1948;
1,801,028 enl. census 1940). K. är till största
delen en svagt kuperad, av paleoziska (i ö.),
kreta-ceiska och eogena (i v.) lager uppbyggd
prärie-platå, som sänker sig från o. 1,000 m ö.h. i v.
till c:a 250 i ö. ö. delen av K., till inemot ioo°
vjgd, tillhör prärieslätterna, v. därom vidtar
Great Plains. De bördiga lösa jordlagren utgöras
huvudsaki. av präriemylla (svartjord) och (i n.v.
och n.ö.) löss. N.v. hörnet av K. har varit
nedisat. Skog fanns urspr. endast längs floderna. K.
avvattnas nästan helt och hållet av Kansas River
(en biflod till Missouri) och Arkansas River.
Klimatet är utpräglat kontinentalt. Nederbörden
upp
— 717 —
- 718 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
