Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kansas, Kan. - Kansas City - Kansas-Nebraska-frågan - Kansas River - Kanshitsu - Kanske en diktare - Kansler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANSAS CITY
går längst i s.ö. till c:a 1,000 mm men är längst
i v. under 500 mm; den faller till ung. 2/s under
växtperioden (maj—okt.). Västligaste delen av K.
kan odlas endast medelst dryfarming el.
konstbevattning. Medeltemp. är för jan. i Dodge City
–2°6, för juli 25°4.
Befolkningen utgjordes 1940 av 1,734,496 vita,
65,138 (3,6%) negrer, 1,165 indianer samt 229
asiater. De utlandsföddas antal uppgick endast
till 51,412 (3,0%); därav voro 10,870 tyskar, 6,401
ryssar, 4,540 svenskar, 3,136 engelsmän, 2,115
österrikare, 1,783 tjecker, 1,654 italienare och 1,426
polacker. Lindsborg är centrum för en större
svenskbygd. 41,9 °/o av befolkningen bodde i stad.
Huvudstad är Topeka (67,883 inv.); största städer
äro Kansas City (121,458 inv.) och Wichita (114,966
inv.). De ledande kyrkosamfunden äro
metodist-(med 140,792 medl. 1936), katolska (157,232) och
Disciples of Christ-kyrkorna. K. har ett statsuniv.,
Univ. of K., i Lawrence (grundat 1865, 9,496
studerande 1948/49), en stor lantbrukshögsk.,
Agricultu-ral College (grundad 1863) i Manhattan, samt flera
colleges, däribland det svenska Bethany College
i Lindsborg. — 1945 funnos i K. 141,192 farmer
med en sammanlagd areal av 196,684 km2, varav
c:a 50% voro besådda. I v., särsk. utmed
Ar-kansas River, förekommer konstbevattning i
ganska stor utsträckning. De viktigaste sädesslagen
äro vete (50 °/o av hela den besådda arealen 1947)
och majs (25%). K. är USA:s främsta
vetepro-ducerande stat. Odlingen härav är i högsta grad
mekaniserad. 90 °/o av skörden avverkas med hjälp
av skördetröskor. Skörden uppgick 1947 till 786,7
mill. bushels, d.v.s. 21 % av USA:s hela veteskörd.
Inom den v., torra delen av K. odlas en mot torka
särsk. motståndskraftig majssort, kaffir corn. 1947
producerades 40,4 mill. bushels majs el. 1,7% av
USA:s hela majsskörd. K. har en mycket stor
husdjursstock, som 1948 bestod av 257,000 hästar,
18,000 mulåsnor, 3,396,000 nötkreatur, därav 655,000
mjölkkor, 724,000 får och 1,094,000 svin. Kansas City
har näst Chicago den största boskapsmarknaden
och är ett av centra för vetehandeln i USA.
Inom s.ö. delen av K. finnas kol- och oljeförande
lager. 1946 producerades 2,3 mill. t kol och 97,2
mill. barrels petroleum. S.v. hörnet av K. tillhör
det s.k. Tri-state-distriktet (se Förenta staterna,
sp. 1194), där det 1948 bröts 8,325 t bly och
28,907 t zink. K. har också för slakteriindustrien
betydelsefull produktion av salt (produktion 1948
815,018 t). 1940 hade K. 1,494 industriella
anläggningar med sammanlagt 31,614 arbetare och ett
produktionsvärde av 464 mill. $. De viktigaste
industrierna voro slakteriindustrier (144 mill. $),
petroleumraffinaderier (89 mill. $) samt
kvarnindustrier.
K. började koloniseras 1727, blev territorium
(omfattade även en del av Colorado) 1854 samt
upptogs som stat i unionen 1861.
Statslegislatu-ren består av en senat med 40 medl. och ett
representanternas hus med 125 medl. Till
unions-kongressen sänder K. 2 senatorer och 6
representanter. J.C.
Kansas City [kän’zas sitt’i], två städer i USA,
belägna på var sida om gränsen mellan Kansas och
Missouri och s. och s.v. om floden Missouri. De
båda städernas centrala delar skiljas åt genom
Kansas River. K. i Kansas har 121,458 inv. (statens
största stad), K. i Missouri 399,178 inv. (1940;
Missouris näst största stad). K. var en tid
ändpunkt för flodtrafiken på Missouri samt för
järnvägarna österifrån, blev senare en utgångspunkt
för järnvägarna och kolonisationen västerut och åt
s.v. K. har en betydande handel med vete och
boskap samt stor slakteri- och kvarnindustri. J.C.
Kansas-Nebraska-frågan, nordamerikanskt
politiskt spörsmål av genomgripande betydelse för den
utveckling, som ledde till inbördeskriget. K. blev
aktuell genom ett förslag, framlagt i samband med
en järnvägsfråga, av S. A. Douglas. Förslaget
innebar, att Missourikompromissen av 1820 skulle
upphävas samt att det dittills ej organiserade
Kan-sas-Nebraska-området skulle uppdelas i två
territorier, av vilka ett, Kansas, beräknades skola
upplåtas för slaveri. Förslaget medförde en storm av
ovilja i de ”fria” staterna men blev 1854 lag. Folk
från sydstater och nordstater kappades om att taga
Kansas i besittning; blodiga strider uppstodo där,
och två olika författningar antogos. Förhållandet
mellan norden och södern spändes till
bristningsgränsen. Bland nordens och nordvästerns
demokrater gjorde sig starkt missnöje mot Douglas
gällande — en grupp antinebraskademokrater
bröto sig ut —, och då Douglas 1860 ville bli
partiets kandidat, såg han sig tvungen att med
bibehållande av sin ställning i K. taga parti för Kansas’
antislaverimän. Så följde brytningen mellan
nord-och sydstatsdemokraterna, republikanen Lincolns
seger vid presidentvalet, sydstaternas secession och
inbördeskriget. Se vidare Förenta staterna, sp.
1135 ff- B.
Kansas River [kän’zøs rivv’ø], flod i Kansas,
USA, bildas genom förening av Smoky Hill och
Republican River vid Junction City. Båda
källflo-derna upprinna i östligaste Colorado. K. mynnar
i Missouri vid Kansas City; längd c:a 480 km.
Kanshitsu [-JT-], se Japan, sp. 1093.
Kanske en diktare, skådespel av Ragnar
Josephson.
Kansler har under långa tider varit och är
fortfarande beteckningen för en hög ämbetsman
med ämbetsuppgifter skiftande från land till land.
Ämbetets ursprung är emellertid blygsamt. I
förstone var k. näml, benämningen på en
underordnad betjänt, som var placerad framför det
skrank (cancelli), vilket i det senromerska rikets
ämbetslokaler skilde ämbetsmannens plats från
allmänhetens, och som hade till uppgift att
överbringa dennas hänvändelser till ämbetsmannen.
I den äldre medeltidens germanriken uppträdde
k. som konungens medhjälpare vid expeditionen
av brev och aktstycken för att sedan avancera till
chef för denna expedition, kansliet. Som sådan
fick han emellertid snart ett icke ringa inflytande
på frågornas avgörande och kom att betraktas
som en av furstens främsta rådgivare. K.-ämbetet
förbehölls gärna en av rikets främsta män, som
t.o.m. ofta som en rikets k. företrädde detta
gentemot konungen. På gr. av de särskilda
kompetenskrav, som ställdes på ämbetet, förbehölls
det gärna höga prelater, vilket i sin ordning
föranledde konungen att skaffa sig en egen k., ofta
kallad hovkansler*, med på en gång blygsammare
— 719 —
— 720 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
