Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kantemir, Antioch Dmitrijevitj - Kanthal - ab. Kanthal - Kantharidin - Kantharos - Kanthuggning - Kantian - Kantilena - Kantilever - Kantilj - Kantin - Kant-Laplaces nebularhypotes - Kantljung - Kantmaskin, kantpress - Kantnålar - Kantnålfiskar - Kanton (Schweiz) - Kanton (Kina)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANTHAL
Moldova och son till en hospodar, som 1711
gick i tsar Peters tjänst, kom K. som barn till
Ryssland, var 1731—38 rysk representant i
London, 1738—44 i Paris. K. var Rysslands förste
verkligt litteräre förf., känd främst genom nio
”satirer”, författade 1729—39 men utg. i ryskt
original först 1762, samt genom oden och fabler.
K:s samlade verk utgåvos 1867—68.
Kantha’l, legering, se ab. Kanthal.
ab. Kantha’l, Hallstahammar, grundat 1931,
driver elektrostålgjuteri, smältverk, varm- och
kallvalsverk samt tråddrageri; tillverkar elektriskt
motståndsmaterial, bimetall, termoelement-tråd,
elektrostålgjutgods samt högeldhärdiga legeringar.
Varumärke ”Kanthal”. Bolagets aktiekapital är
4,5 mkr, omslutningen c:a 20 mkr,
tillverkningsvärdet 12 å 15 mkr; antalet arbetare o. 550.
Bolaget äges av Bultfabriks ab. Hallstahammar. —
Motståndsmaterialet kanthal är en legering
med järn som huvudbeståndsdel jämte tillsatser
av krom (20—30%) och aluminium (4—7,5%) samt
små mängder kobolt (upp till 0,3 °/o).
Huvuduppfinnare till dessa legeringstyper, på vilka de första
patenten uttogos 1926, är Hans G. A. v. Kantzow;
produktnamnet utgör en sammandragning av
Kant-zow och HaZlstahammar. Legeringarna, som
kännetecknas av bl.a. utomordentligt hög temp.-resistens,
även i oxiderande atmosfär, ha fått vidsträckt
användning för elektriska motståndsapparater,
härdugnar, smältugnar, emaljverk, porslinsugnar m.m.
Specifika motståndet utgör c:a 1,4 ohm mm2/m
vid 20°. ”Kanthal A-x” kan kontinuerligt hållas vid
i,35O° temp.; materialet lämpar sig även för
gjutning och användes för blästermunstycken,
bl.a. i gengasverk. Tillverkningsrätt har
licence-rats till vissa länder; på den övriga
världsmarknaden sker en omfattande export från Sverige. A.Lg.
Kantharidin, se Kantaridin.
Kan’tharos (grek.), forngrekiskt dryckeskärl,
ett slags pokal med två lodräta, högt svängda
gre-par, ofta attribut för vinguden Dionysos med
följeslagare.
Kanthuggning, skogsbr., se Föryngringshuggning.
Kantia’n, anhängare av I. Kant. K a n t i a n i s m’,
till Kants filosofi ansluten åskådning. Jfr
Nykan-tianism.
Kantilena, mus., se Cantilena.
Kantile’ver (eng. cantilever), tekn., dets. som
konsol. Betr. k.-bro se Bro, sp. 1209.
Kantilj’, smal tvinnad guld- el. silvertråd för
broderier; även ett slags silkessnodd.
Kantfn (ital. cantina), marketenteri; flaskfoder,
fältflaska; låda med servis samt mat- och
dricksvaror för fältbruk el. resa.
Kant-Laplaces nebula’rhypote’s, se Kosmogoni.
Kantljung, art av släktet Cassi’ope*.
Kantmaskin, kantpress, mek., se Plåt.
Kantnålar, Syngna’thidae, fam. av underordn.
kantnålfiskar, långsträckta arter med kroppen
fullständigt täckt av ett hudskelett av plåtar, ordnade
så, att en viss ringa rörlighet kvarstår. Till fam.
höra släktena algfiskar, havsnålar, sjöhästar (se
dessa ord) och kantnålar, Syngna’thus, som skiljer
sig från de närstående havsnålarna genom fullt
utbildade bröst-, anal- och stjärtfenor samt
framtill 7-, baktill 4-kantig kropp. De förflytta sig
hu-vudsakl. genom rörelser av ryggfenan. Äggen
av
sättas i fickor på undersidan av hannens stjärt,
som är försedd med två längsveck, vilka efter
äggavsättningen klibba samman, utmed de fria
kanterna bildande ett skyddsrum. Äggen äro
avstängda från havsvattnet och erhålla syre från den
blodrika vävnad, vari de sitta. När ynglet är fullt
utvecklat, skiljas veckens kanter åt, och ynglet
kommer ut. K. ha stor utbredning i haven; i svenska
vatten 3 arter, stora k., S. aCus, lilla k., S.
rostella’tus, och brednäbbade k. el.
tångsnäll a n, N. (Siphonos’toma) typhle, alla till
färgen gulbruna—grönaktiga. N.Rn.
Kantnålfiskar, Syngnathifo’rmes, underordn. av
ordn. benfiskar med rörformad mun, benplåtar på
kroppsytan och tendens till tillbakabildning av
gälarna. Hit höra fam. spiggar, pipfiskar,
snäppfis-kar, knivfiskar, kantnålar och havsdrakar.
Kanton [-å’n], benämning på delstat i Schweiz,
som består av 22 k., av vilka 3 äro delade i
vardera 2 halvkantoner. — I Frankrike är
k. (canton) beteckningen för det
förvaltningsområde, som är ett mellanled mellan arrondissement
och kommun.
Kanton, port. Canton (förvrängning av kin.
Kuang-chou), huvudstad i kinesiska prov.
Kuang-tung och s. Kinas största stad; 1,122,600 inv.
(1936). K. ligger i n. kanten av en småkuperad
sänka, vilken som en med klippöar översållad vik
skär in i s.ö. Kinas bergland. I denna vik utfalla
Tung-, Pei- och Si-kiang och ha fyllt dess n.
och v. del med ett 8,000 km2 stort delta.
Staden ligger i det av talrika flodarmar genomskurna
deltats n. kant på ö. sidan av C h u- el. C h u
n-kiang (Kanton- el. Pärlfloden) vid foten
av Pakuan-shan (356 m ö.h.), 150 km från havet.
Genom sitt läge behärskar K. hela trafiken på
de tre nämnda floderna, som äro s. Kinas
förnämsta handelsvägar. Tung-kiang förbinder K.
med den s. delen av prov. Fukien. Si-kiang är
den viktigaste trafikleden i s. Kina och för ända
upp mot gränstrakterna mot Yünnan, och längs
Pei-kiang går den urgamla väg, som över
Mei-ling-passet förbinder s. Kina och
Yang-tsi-kiang-dalen. Deltat och det omgivande fastlandet äro
bördiga. Ofta tagas 3 skördar om året.
Landsbygden producerar särsk. läkemedel, ingefära och
te, som förädlas i K. och utskeppas därifrån.
Staden var ända till för kort tid sedan omgiven
av höga tegelmurar, och inom denna omkrets av
knappt 16 km levde nära 700,000 människor.
Gatorna voro smutsiga, krokiga och högst 2 m
breda, och husen skyddades mot flodernas
högvatten genom jordvallar. Staden delades i två
hälfter av en hög mur. Under senaste decenniet
har dock K. moderniserats. De gamla
stadsmurarna ha lämnat plats för raka, breda gator, som
medge bil- och spårvägstrafik. De viktigaste
af-färsgatorna ha breddats genom att flera tusen
hus rivits. Blott i de gamla affärskvarterens inre
delar, på sidan om de stora huvudgatorna har
den gamla stadsbilden ännu delvis bibehållit sig
med gator blott avsedda för fotgängare och
bärstolar. Utanför den gamla staden ligga en rad
förstäder, av vilka Ho-nam och Wa-ti på s.
sidan om Kantonfloden äro de mest betydande.
En del av K. ligger på själva floden: på en
sträcka av 7—8 km längs ö. flodstranden ligga oer-
— 735 —
— 736 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
