Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kantor - Hantor, Jacob Robert - Kantorps gruvor - Kantpress, kantmaskin - Kantra - Kantringsspant - Kantschil - Kantschuk, kantschu - Kant-Studien - Kant-såg, -verk - Kantväxter - Kantyxa - von Kantzow, Hans - Kanuri - Kanvas - da Kánya, Kálmán - Kanyl - Kao
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANTOR
mindre församlingar, där kören försvunnit,
kantor-sysslan oftast med klockarens, skollärarens och
sedermera, då orglar kommo i mera allmänt bruk,
med organistens. Den har emellertid under senare
tid återupprättats i större församlingar, och dess
innehavare måste ha avlagt den s.k.
kyrkosångar-examen (inrättad 1881). Tillsättningen sker efter
samma principer, som gälla organist och
klockare. G.M.
Kantor [kän’ta], Jacob Robert,
amerikansk psykolog (f. 1888), phil. dr i Chicago 1917,
lärare vid univ. i Indiana s.å., prof, där sedan
1923. K. har särsk. sysslat med språk- och
socialpsykologi samt psykopatologi. Han har utg. bl.a.
”Principles of psychology” (2 bd, 1924—26), ”An
outline of social psychology” (1929), ”A survey
of the Science of psychology” (1933) och ”An
objective psychology of grammar” (1936).
Kantorps gruvor, järnmalmsfält i Sköldinge sn,
Södermanlands län. Malmen har från början
huvudsaki. utgjorts av kvartsrandig blodsten,
vilken i samband med en intensiv
pegmatitgenom-dränkning blivit omvandlad till grövre, kvartsig
svartmalm och till ”pegmatitjärnmalm”,
bestående av magnetit el. järnglans med ett mer el.
mindre rikt inslag av klarröd pegmatit.
Därjämte uppträder en skarnig järnmalmstyp med
antofyllit och kvarts, i vilken anträffas rester av
den ursprungliga kvartsrandmalmen. Även skarn
av pyroxen och hornblände förekommer. Den
leptitiska sidostenen har omvandlats till
pegma-titslirig gnejs el. till antofyllit- och kordieritrik
kvartsit. — K. inmutades i mitten av 1800-talet,
varefter en kontinuerlig brytning ägt rum. 1908
—47 utgjorde den sammanlagda
malmproduktionen 410,000 t primamalm och 2,7 mill. t
anrik-ningsmalm. Primamalmen håller 50—60 % järn
och 0,020—0,025% fosfor, anrikningsmalmen 30—
37% järn och 0,022—0,033% fosfor. 1948 brötos
too,ooo t malm, varur erhöllos 49,000 t slig. 36,000
t sinter tillverkades. Ägare är Boxholms ab. —
Litt.: N. H. Magnusson, ”Berggrunden inom
Kantorps malmtrakt” (SGU, ser. C, nr 401,
1936). S.Hj.;L.Vr.
Kantpress, kantmaskin, se Plåt.
Kantra säges en farkost göra, då den vid stor
krängning ej längre innehar positiv stabilitet, d.v.s.
då den saknar förmåga att återgå till upprätt läge.
K. användes även dels för betecknande av plötsligt
inträdande större förändring i vindriktning
(vindkantring), dels för angivande av att tidvattensström
ändrar riktning (tidkantring, strömkantring). I
senare bet. (ändra riktning, ”svänga”) även
allmännare, t.ex. i opinionskantring.
Kantringsspant, skeppsb., se Spant.
Kantschi’1, släkte av fam. dvärgmyskdjur*.
Kantschuk, kantschu, (av turk, ursprung),
kort flätad ryttarpiska, vanlig bl.a. hos slaverna.
Kant-Studien f-fto’-], i Berlin utkommande
filosofisk tidskrift, grundad 1896 och till 1917 ledd
av H. Vaihinger, senare och intill 1934 utg. av
P. Menzer och A. Liebert, från 1904 även organ
för det likaledes av Vaihinger skapade
Kantgesell-schaft. Tidskr. avsåg att tjäna filosofisk
forskning i allm. utan avseende på riktning, och
sålunda icke blott en ev. ”kantianism”. Efter
tidskriftens nazifiering (under ny ledning) erhöll
den ett helt förändrat program av väsentligen
propagandistisk innebörd, upphörde med årg. 43
(1943) och har ännu (mars 1950) icke
återupptagits. En viktig serie ”Ergänzungshefte” utkom
1906—37 (1—65, N.F. 1—2). [E.v.AJN.
Kant-såg, -verk, mek., se Såg.
Kantväxter, låg- och tätvuxna växter el. sådana,
som lätt låta sig tuktas genom klippning. De
användas som inramning kring blomstergrupper e.d.
el. för att markera mönster i parterrer och liknande
anläggningar. Allmänna äro buxbom, isop, lavendel
samt många olika slags ett- och fleråriga örter.
Kantyxa, namn på en utvecklingsform av
bronsålderns bladyxa, som i serien kommer mellan
den flata bladyxan och avsatsyxan. K. är en flat
bladyxa, som på båda sidor försetts med kanter
för att förhindra skaftets glidning i sidled.
von Kantzow, Hans Gustav Albert,
industrimän (f. % 1887), utexaminerades som
bergsingenjör från Tekniska högsk. 1911 och hade sedan
anställningar i England, Tyskland och Österrike.
1914 blev K. i:e ingenjör vid Strömsnäs järnverk
i Degerfors. Han är sedan 1919 chef för
Bult-fabriks ab. i Hallstahammar. På 1920-talet
uppfann K. ett värmebeständigt motståndsmaterial,
kanthal, som under K:s ledning
utexperimente-rades och blev en världsartikel. För
exploaterandet bildades ab. Kanthal, som nu är dotterföretag
till Bultfabriks ab. Dessa företag ha under K:s
chefstid kraftigt expanderat. K. är styrelseordf.
i Ramnäs bruk, Ferna bruk, Wirsbo-Ramnäs
kraft ab., Eskilstuna fabriks ab. och Svenska
bult-konventionen, v. ordf, i Svenska järn- och
metallmanufakturföreningen och vidare led. i
styrelsen för ett flertal organisationer och
industriföretag. L.Vr.
Kanu’ri, sudannegerfolk s. och s.v. om Tsadsjön
i Bornu, där de bilda befolkningens huvudmassa,
och i Kanem. Deras antal torde utgöra 3 % mill.
De äro ej rena negrer utan uppblandade med trol.
hamitiskt blod samt åtm. till namnet
muhammedaner. Städerna äro urspr., liksom hausas, omgivna
av lermurar med försvarstorn. Rytteriet använde
fordom i strid ett slags vaddpansar. Se Bornu.
Kanvas, textil., se Kanfas.
de Kånya [ka’nia], K å 1 m å n, ungersk
diplomat och politiker (1869—1938), började sin
karriär 1892 i habsburgmonarkiens tjänst, innehade
olika poster vid konsulat och beskickningar till
1905, då han placerades i utrikesministeriet i
Wien. K. blev 1909 chef för pressavd., var 1914
—18 sändebud i Mexico och återvände efter
dubbelmonarkiens sprängning till Ungern. Han var
generalsekr. i ungerska utrikesministeriet 1921—
25, minister i Tyskland 1925—32 och
utrikesminister 1933—38. K. avgick några veckor efter
skiljedomen i Wien. S.Br.
Kany’l (fra. canule, av canne, rör), med., rör av
metall, glas el. gummi, vilket användes för att
avleda vätskor, därigenom att k. inbindes i körtlars
utförselgångar, i tarm o.s.v. K. kan även instickas
i blodkärl för uttappning av blod el. för studiet av
blodtrycket vid vivisektoriska experiment. Jfr
Troakar.
Kao, kinesisk målare (levde ung. i perioden
1275—1335), verksam i Japan. K. var Zen-präst
och den förste företrädaren i Japan för den
ki
— 739 —
— 740 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
