Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kao - Kao Ko-kung - Kaolack - Kaoliang - Kaolin, porslinslera, china clay - Kaolinit, nakrit - Kaos - Kaotisk - Kao-tschang - Kaouar, Kauar - Kap (udde) - Kap (Kapprovinsen) - Kapa - Kapabel - Kapacimeter - Kapacitans - Kapacitet - Kapacitetsbrygga - Kapacitiv belastning - Kapacitiv koppling - Kapacitivt motstånd, kapacitiv reaktans - Kaparbrev, Kapare, Kaparkrig - Kap Blanco - Kap Bojador - Kapbäckenet - Kap Cod - Kap Dezjnev, Östkap - Kapduva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPDUVA
nesiska Sung-stilens tuschmåleri och därigenom
av stor konsthistorisk betydelse. Några bilder
ha bevarats, vilka tillhöra Zen-måleriets bästa.
Kao Ko-kung, kinesisk målare (verksam under
1200-talets senare hälft). K. var i tjänst hos
Khubilai-kan men ägnade gärna sin tid åt
naturromantiska meditationer. Han är den förste av
de stora mästare, som höjde landskapsmåleriet
under Yüan-tiden. Till en början anslöt han sig
till Mi Fei och dennes atmosfäriskt tonmjuka
måleri men genomarbetade sedermera sina
arbeten mera i likhet med Li Ch’eng, Tung Yüan
och Chü-jan. Han var föregångare till dem, som
under sen Yüan-tid frigjorde måleriet från all
formalism och gjorde det till ”ett omedelbart
instrument för själens visioner och hjärtats
melodier”, ett slags idé-impressionism (se Huan
Kung-wang, Wu Chén, Ni Tsan och Wang Ming). S.A.
, Kaolack, stad i kolonien Sénégal i Afrika,
belägen i en bördig trakt vid Saloumestuariets
innersta del; c:a 30,000 inv. K. är näst Dakar
Franska Västafrikas främsta hamn, genom bibana
förenad med järnvägen Dakar—Bamako.
Kaoliang’, bot., kinesiskt namn på durra*.
Kaoli’n (till kin. kao, hög, och ling, kulle; se
King-tö-chen), porslinslera, china
c 1 a y, miner., en jordart, bestående av kaolinit. K.
uppträder som vittringsprodukt efter
aluminium-haltiga silikater, främst fältspat, stundom
omlag-rad och sekundärt anrikad i mäktiga lager. Ren k.
är vit, förorenad röd, gul, grön etc. K. är eldfast
och, utrörd med vatten, plastisk, varför den fått
stor betydelse för framställning av keramik och
eldfasta varor såväl som porslin. K. användes
även vid papperstillverkningen. K. är tidigast
känd från Kina. England (Cornwall och s. Devon)
har mycket stora kaolinfyndigheter, andra finnas
i Frankrike (Limoge-trakten), i Tyskland (bl.a. i
Meissen-området) och i USA. Ansenliga
kaolin-lager bearbetas på Bornholm, och även de i Skåne
förekommande äro av teknisk betydelse. Hdg.
Kaolini’t, n a k r i t, miner., surt
aluminiumsili-kat, H4Al2Si2O2, förekommande i vita el. färglösa,
tavelformiga små kristaller och fjälliga, jordiga el.
täta aggregat. K. bildar huvudbeståndsdelen i
kaolin.
Kaos (grek. Chaos, eg.: gap), oordnad massa; vild
oordning, virrvarr, förvirring, röra. T den
grekiska kosmogonien den oordnade materien, ur vilken
den ordnade världen, kosmos, uppstått. Jfr
Ginnungagap.
Kaotisk [-å’-] (jfr Kaos), oordnad, oredig,
förvirrad.
Kao-tschang, ruinstad, se Chotscho.
Kaouar [kaoa’rj, K a u a r, oasgrupp i Sahara,
inom kolonien Niger i Franska Västafrika c:a
500 km n. om Tchadsjön och lägst 305 mö.h.;
c:a 2,500 inv. Karavanhandel, vid Bilma
saltutvinning.
Kap (fra. cap, eng. cape, ital. capo, spa. och
port, cabo, av lat. cap’ut, huvud), en i havet
utskjutande udde. — Ang. de namn på kap, vilka
ej återfinnas som uppslagsord av typen Kap
Horn, se egennamnen Agulhas, Tjeljuskin etc.
Kap, förr särsk. benämning på Kapprovinsen.
Kapa. 1) Hugga, såga el. skära av. — 2)
Uppbringa fartyg under sjökrig, se Kaperi.
Kapduva.
Kapa’bel (fra. capable, av lat. cap’ere, taga,
fånga), i stånd (till något), duglig, skicklig.
Kapacime’ter (till kapacitet och grek, metron,
mått), apparat för mätning av elektrisk kapacitet,
vanl. utförd som en kapacitetsbrygga*.
Kapacitans’, dets. som elektrisk kapacitet*.
Kapacite’t (fra. capacité), förmåga, duglighet;
person med framstående förmåga el. duglighet;
förmåga att rymma något, att upptaga något i sig,
t.ex. kranialkapacitet, huvudskålens rymd,
lungornas vitala k., den luftmängd, som
efter djupaste inandning kan utandas, elektrisk
kapacitet*.
Psykol., individens möjligheter att inom ramen
för sina anlag utveckla maximal förmåga på
något visst område. K. är ofta större, än vad som
kommer till uttryck i prestationerna, eftersom
omständigheterna sällan tillåta maximal
utveckling av individens hela k. — Enl. H. Sjöbrings
terminologi är k. den konstitutionsradikal*, som
innefattar individens intellektuella utrustning.
Därvid är det icke fråga om en ny
intelligensdefinition utan om ”den av anlaget betingade
beskaffenhet hos nervvävnaden, som är förutsättningen
för intelligensen” (O. Kinberg). E.Bng.
Kapacitetsbrygga, instrument för mätning av
elektrisk kapacitet, konstruerat på i princip samma
sätt som en motståndsbrygga, dock med den
skillnaden, att normalmotståndet är ersatt med en
kapacitet av känd storlek. Jfr Elektrisk kapacitet.
Kapaciti’v belastning, elektrotekn., belastningen
inom en växelströmsanläggning, där strömmen
är fasförskjuten före spänningen. Jfr
Fasförskjutning.
Kapaciti’v koppling, fys., se Koppling.
Kapaciti’vt motstånd, kapacitiv r e a
k-t a n s, se Elektriskt motstånd, sp. 404.
Kaparbrev, Kapare, Kaparkrig, se Kaperi.
Kap Blanco, spa. Cabo B., udde på Afrikas
västkust, s. om Rio de Oro; 210 n.br., i6°59’ v.lgd.
Kap Bojador [-å’r], spa. Cabo B., udde på Rio
de Oros kust, Afrika, 26°6’ n.br. och I4°29’ v.lgd.
Kapbäckenet, se Atlantiska oceanen, sp. 686.
Kap Cod, udde i USA, se Cape Cod.
Kap Dezjnev [diä’znief], 0 s t k a p, Asiens
östligaste udde, på 66°io’ n.br. och i69°3’ ö.lgd. Jfr
Dezjnev.
Kapduva, Dap’tion cape’nsis, art av ordn.
stormfåglar. Färgen är på huvudet och bakhalsen
järngrå, på undersidan vit, manteln, ving- och stjärt-
— 741 —
— 742 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
