Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapprovinsen, Kapkolonien, Kaplandet - Kappsegling - Kappsejsa - Kappsläde - Kappriciös - Kaprifikation - Kaprifol - Kaprifoliacéer - Kaprinsyra - Kapriol - Kapris (krydda)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPPSEGLING
Fruktodlingar i närheten av Kapstaden, Kapprovinsen.
tugal efter Diaz’ hemkomst. 1652 anlades här den
första holländska kolonien, som under
napoleon-krigen kom i engelsmännens händer och 1910
ingick som provins i Sydafrikanska unionen.
K. omfattar sydligaste delen av Afrika och
begränsas i n., där gränsen på en lång sträcka
bildas av Oranjefloden, av Sydvästafrika,
Bechu-analand, Oranjefristaten, Basutoland och Natal.
Västkusten är låg och hamnlös, syd- och
östkusten brant med många inskärningar, dock
endast enstaka goda hamnar. Från kusten, som
begränsas av förkastningar, höjer sig landet
särsk. mot n. terrassformigt; den högsta
terrassen bildas av Roggeveld-, Nieuwveld-,
Koude-veld- och Sneeuwbergen, vilka sistn. nå 2,860
m ö.h. Härifrån mot n. utgör landet en svagt
sluttande högslätt (Hoogeveld) mot
Oranjefloden. Den breda terrassen strax s. om nämnda
förkastningslinje bär namnet Groote (Great)
Kar-roo och avvattnas av flera floder (Olifants River
m.fl.), medan själva högslätten är regnfattig,
utan större vattendrag och till stor del
avloppslös. Kustterrasserna äro uppbyggda av granit
och kristallina skiffrar, de lägre terrasserna av
sandsten och kvartsit från
devon-karbonperioder-na och det inre av avlagringar tillhörande
Kar-rooformationen*. Klimatet är varmt tempererat
och påminner om medelhavsländernas. N. delen
av västkusten har dock en relativt kylig sommar
på gr. av uppstigande bottenvatten. Nederbörden
faller som vinterregn kring Kapstaden, är mera
jämnt fördelad på året längs sydkusten (500—
1,000 mm årl.) och går i de n. och ö. delarna
över till sommarregn. I de torraste n.v.
delarna understiger årsnederbörden i allm. 250 mm.
Kapstaden har under den svalaste mån. en
me-deltemp. av 12% under den varmaste 20°z och
en årsnederbörd av 564 mm; Sutherland på
högslätten på 1,525 m höjd 4% i8°3 och 252 mm.
— Om vegetationen i sydligaste K. se Kapfloran.
I de ö. delarna, där sommarregnen uppträda,
finnas savanner; det
inre är upptaget av
buskstäpp el. halvöken.
Faunan har övervägande
stäppdjur; det mesta
storviltet är utrotat. —
Befolkningen är i
genomsnitt mycket gles, blott
5,« pr km2, och ojämnt
fördelad. Vidsträckta
områden i n. och n.v.
äro nästan
människotom-ma, medan den största
folktätheten träffas kring
de större städerna i s.
Till nära Vi lever
befolkningen alltjämt på
landsbygden. 21 % äro
européer och 58 °/o bantufolk,
återstoden i stort sett
blandraser. 1936 voro
60% kristna (19V0
holländska kyrkosamfund,
12,5 °/o metodister, 12,5 °/o
anglikanska kyrkan) och
31 °/o anhängare av
in
hemska religioner. Åkerbruket är den viktigaste
förvärvskällan. Det drives mest längs kusterna,
där nederbörden är störst. Här odlas vete särsk.
i s.v., och K. producerar härav Vi av hela
unionens skörd, majs (särsk. i n.ö.), havre,
kafferkorn, tobak och potatis. Vin- och fruktodlingen
(äpplen, päron och sydfrukter) är starkt
utvecklad på sydkusten (jfr Kapvin). I det inre lyckas
i allm. icke åkerbruket utan konstgjord
bevattning; här bedrives särsk. får- och getavel, dels
av fettsvansfår, dels av merinos och angoragetter.
Uppfödningen av hornboskap kommer på
kustens lantbruk. Strutsaveln är i stark tillbakagång.
— I Griqualand* West vid nedre Vaal i trakten
kring Kimberley finnas världens största
diamantgruvor, med c:a 4/s av unionens diamantutbyte.
Koppar finns i sht kring Springboekfontein och
Ookiep. Dessutom finnas mindre viktiga
fyndplatser för guld, tenn och kol samt ganska
betydande asbestlager i Asbestosbergen. —
Industrien är ännu relativt obetydlig (njutnings- och
livsmedel, textilier), handeln däremot omfattande.
De statsägda järnvägarnas längd uppgick 1945
till 8,460 km; bäst är järnvägsnätet utbyggt i
s.v., s. och s.ö. Största städer och tillika
förnämsta hamnar äro huvudstaden Kapstaden, Port
Elizabeth och East London. [W.Pn]P.
Kappsegling, se Segling.
Kappsejsa, se Kapsejsa.
Kappsläde, se Släde.
Kapriciö’s [vanl. -Jö^] (fra. capricieux; se
Kapris), nyckfull, ombytlig, egensinnig.
Kaprifikatio’n, se Fikonsteklar.
Kaprifo’l, bot., art av trysläktet*.
Kaprifoliacéer, Caprifolia’ceae, se Tryväxter.
Kapri’nsyra, C9Hi9COOH, fast fettsyra,
förekommer som glycerinester i smör och kokosnötolja
samt som amylester i finkelolja.
Kaprio’1 (fra. capriole, av lat. cap’er, bock),
luftsprång, ”bocksprång”; se Ridkonst.
Ka’pris, en sedan uråldriga tider mycket använd
— 763 —
— 764 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
