Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapris (krydda) - Kapris (nyck) - Kaprisväxter - Kapronsyra - Kaprubin - Kaprylsyra - Kapsejsa - Kapsel - Kapselpump - Kapsicin - Kapslat utförande - Kapson - Kapstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPSTADEN
krydda, erhålles av blomknopparna av
kaprisbusken (se Kaprisväxter), vilka skördas vid en
storlek av pepparkorn el. små ärter, torkas och
behandlas med ättika och salt. K. förekommer i
handeln i olika kvaliteter; god sådan utgöres av
små, runda, hårda olivgröna knoppar med
kvar-sittande stjälkdel.
Kapri’s (fra. caprice, egensinne, av ital. capriccio:
urspr. sms. av capo, huvud, och riccio, igelkott,
piggsvin, alltså eg.: huvud, på vilket håret reser sig
som piggarna på en igelkott o.d.), nyck, plötsligt
infall.
Kaprisväxter, Capparida’ceae, fam. av ordn.
Rhoeada’les, omfattande o. 600 arter med
utbredning i tropiska och subtropiska områden av alla
världsdelar. De flesta äro vedartade med 4-taliga
blommor i klase samt s.k. gynofor. Frukten är
en skida el. ett bär. Arter av flera släkten, ss.
Cleo’me, odlas i trädgårdar. Den i s.ö. Europa
inhemska Capp’aris spino’sa, en klättrande,
tornbärande buske med bärfrukt, kaprisbuske, vilken odlas
i stor skala i Provence, vissa delar av Spanien,
Italien och Grekland, lämnar handelns kapris*. Av
Capparis grandis (Ostindien) erhålles ett högt
skattat, hårt, av myror ej angripbart virke. Av
Cleome-arter erhålles levantisk senap. G.
Kapronsyra [-å’n-], C5HnCOOH, fettsyra,
förekommer som glycerinester i smör och
kokosnötolja, bildas jämte smörsyra vid smörsyrejäsning.
Kaprubin, miner., se Granatgruppen.
Kapry’lsyra, C7H15COOH, fettsyra, förekommer
som glycerinester i flera fettämnen och oljor samt
som etylester i vinfinkelolja.
Kapsej’sa (eng. capsize), välta omkull, kantra (om
fartyg); i överförd bemärkelse: göra konkurs.
Kapsel (lat. cap’sula, dim. av capsa, låda,
förvaringsrum, jfr Kassa), beteckning på åtskilliga
föremål, i vilka något ligger inneslutet, hölje,
fodral. Jfr Kapsyl. — Bot., se Frukt, sp. 697. — Med.
Benämning på lösligt och smakfritt gelantinhölje
kring vissa medikament för att underlätta deras
nedsväljande. I vissa fall önskar man, att dylika
gelantinkapslar skola lösa sig först sedan de
kommit ned i tunntarmen; k. för detta ändamål äro
härdade i formalin och benämnas
tunntarmskaps-lar el. geloduratkapslar.
Kapselpump, gemensam, ehuru till innebörden
något svävande benämning på sådana vätske- el.
gaspumpar av deplacementtyp, vilkas motoriska
delar rotera i ett noggrant bearbetat, cylindriskt
hus (ej nödvändigtvis cirkulärcylindriskt), den
s.k. kapseln. Ofta hänför man näml, till k., resp,
till kapselkompressorer och kapselblåsmaskiner
endast vissa under nämnda definition fallande
typer, särsk. då Root-pumpar och vingpumpar av
excentertyp, ehuru logiskt sett även
kugghjuls-pumpar och skruvpumpar höra hit. Se Luftpump,
Pump och Kompressor. A.Lg.
Kapsici’n, alkaloidliknande ämne, som
förekommer i Cap’sicum-arter (spansk peppar). Ämnets
kemiska egenskaper äro ej närmare kända.
Kapslat utförande, term, använd om elektriska
motorer, gruppcentraler, strömställare m.m.,
försedda med skyddshölje, som ej fungerar enbart
som beröringsskydd utan är praktiskt taget
damm-och regntätt, dock så, att det medger utjämning
av växlingar i lufttryck. Arten av kapsling för
sådana maskiner och apparater, som fordra
kyl-ning med luft, kan väljas på ett flertal sätt,
alltefter vad omständigheterna fordra: ventilerad
kapsling (skydd mot droppande vatten; kylning
med luft från omgivande rum), kapsling med
röranslutning (kylningen sker med luft
från annat rum), h e 1 kapsling (intet yttre
bidrag till den inre luftcirkulationen, dock ev.
man-telkylning med egen fläkt), vattentät kapsling
(motstår tillfällig översköljning med vatten) och
explosionssäker kapsling (ev.
explosionsfe-nomen i maskinen få ej meddela sig utåt). A.Lg.
Kapso’n (ytterst ital. cavezzone,
förstoringsform av cavezza, grimma,
till lat. cap’ut, huvud; ty. Kappzaun
beror på ombildning), särsk.
konstruerad grimma med järnbeslag å
främre hälften av nosremmen. På
nosremmens främre del finnes en
ring, vid vilken en lina fästes. K.
användes vid linlöpning o.a.
hästdressyr. Genom järnbeslaget kan
hästen vid behov hårt bestraffas
genom ryck på linan. — I överförd betydelse:
broms.
Kapstaden, eng. Cape Town, huvudstad i
Sydafrikanska unionen och i Kapprovinsen, näst
Johannesburg Sydafrikas största stad; 214,201 inv.
(1946) av europeisk härstamning, vartill komma
ung. lika många färgade. K. har ett
utomordentligt vackert läge på sydsidan av Table Bay,
vid n. foten av Table Mountain (Taffelberget*)
och omslutes amfiteatraliskt av bergen Signal
Hill i v. och Deviks Peak i s.ö. K. är landets
äldsta stad, grundlagd 1652 av van Riebeek, som
tog området i besittning för Holländska
ostindiska kompaniets räkning. Staden besöktes
regelbundet av alla ostindiefarare men förblev
länge obetydlig. 1806, då K. kom i brittisk
besittning, var folkmängden blott c:a 17,000. 1860—
70 utfördes omfattande hamnanläggningar;
Suez-kanalens öppnande betydde dock ett bakslag för
K:s sjöfart. 1931 var inv.-antalet 286,000. 1913
inkorporerades talrika förorter längs
bergsluttningarna, särsk. i ö.: Woodstock, Mowbray,
Ro-sebank, Rondebosch, Claremont, Newlands och
Wynberg. Här ligga den burgnare befolkningens
bostadskvarter, omgivna av parker, frukt- och
vinodlingar. K. har nästan helt prägel av
modern storstad med breda, raka gator; av den
gamla holländska kolonien med medelpunkten
kring Greenmarket Square finnas nu inga
bygg-nadsspår. Vad som särsk. gör K. tilltalande, är
den rika grönskan (ekar, pinjer) på gator och
öppna platser samt blomsterprakten i
utkanternas villakvarter. Vid K:s huvudstråk Adderley
Street och dess forts. Government Avenue ligga
de flesta offentliga byggnaderna,
huvudbangården, holländska kyrkan, urspr. den äldsta i
Sydafrika (påbörjad 1699), parlamentsbyggnaden och
generalguvernörens residens, den nya katedralen,
ett vackert ex. på modern kyrkobyggnadskonst,
samt vid botaniska trädgården bibi. Framför
stadshuset i italiensk renässans vid Darling Street
står en staty av Edvard VII; i närheten ligger
operan. Åt sjösidan ligger kastellet, färdigt o.
1680. En intressant stadsdel är det s.k. malaj-
— 765 —
— 766 —
Kapson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
