Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapten Jack - Kaptenlöjtnant - Kapten Puff - Kapteyn, Jacobus Cornelius - Kaptivation - Kapucin, kapucinmunk - Kapucinapor, rullsvansapor, rullapor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPUCINAPOR
har magsyra”), hövding för den på gränsen mellan
Oregon och Kalifornien bosatta modocstammen (o.
1840—73). K., som förfogade över o. 70 krigare,
vägrade slå sig ned på av myndigheterna
anvisat reservat. När trupper hösten 1872 sökte
arrestera K., flöt blod på ömse sidor, och
indianerna flydde till det oländiga Lava
Bed-området, som inringades av regeringstrupper. Efter
fåfänga attacker inledde general Canby
underhandlingar, men då han avvisade K:s krav på en
garanterad fristad, nedsköt K. på sina anhängares
uppmaning generalen. Efter en lång och för
trupperna förlustrik kampanj gav sig K. som den
siste av sin skara och avrättades genom hängning.
K. var en blid men fanatisk frihetskämpe, ett offer
för myndigheternas hänsynslösa politik. ErM.
Kaptenlöjtnant. 1) Se Kapten 1). — 2) Populär
benämning på dryck av lika delar konjak och
munklikör.
Kapten Puff, skämttidn., utgiven i Stockholm
1856—65 och 1872—74 av K. H. Rydberg, med
namnet hämtat från en komedi av O. Kexel
(”Ca-pitain Puff el. Storprataren”). Den vände sig särsk.
mot regeringens skandinavistiska politik.
Kapteyn [-téi’n], Jacobus Cornelius,
holländsk astronom (1851—1922), observatör vid
ob-servatoriet i Leiden 1875, prof, vid Groningens
univ. 1878. Groningen
ägde ej något
astronomiskt observatorium,
och K:s första strävan
gick ut på att få ett
sådant till stånd men
blev utan resultat. Han
måste därför inrikta
sig på att bearbeta
observationsmaterial från
andra observatorier,
och på detta område
fann K. sitt rätta
arbetsfält. Han skapade
en inst., Groningens
(numera K:s)
astro
nomiska laboratorium, från vilken under hans
ledning utgått en rad betydelsefulla arbeten. K:s
första stora verk var ”Cape Photographic
Durch-musterung” (C.P.D.; i ”Annals of the Cape
Ob-servatory”, 3—5, 1896—1900; tills, med D. Gill),
innehållande koordinater och fotografiska
magnituder för o. 455,000 stjärnor på s.
stjärnhimlen mellan —190 deklination och s.
himmelspolen. Arbetet, som är en motsvarighet
till ”Bonner Durchmusterung”, grundar sig på
uppmätning och reduktion av fotografiska
plåtar, tagna vid Kapobservatoriet under D. Gills*
ledning. Genom detta arbete leddes K. in på det
problem, som blev det centrala för honom, näml,
stjärnornas fördelning i rymden. För att lösa detta
skaffade K. först ett omfattande
observationsmaterial av parallaxer, egenrörelser och magnituder och
utarbetade nya metoder för att ur dessa data
bestämma stjärnsystemets utsträckning och form.
I sin sista avh. ”First attempt at a theory of the
arrangement and motion of the sidereal system”
(1922) samlade han sina resultat och försökte giva
en dynamisk förklaring av stjärnsystemet. 1904
publicerade K. en viktig upptäckt rörande stjär-
Kapucinapor. Mösskapucin, Cebus fatuellus, och (t.h.)
apella, Cebus apella.
nornas rörelser. Dittills hade man antagit, att det
ej existerar någon lagbundenhet hos dessa, men K.
påvisade, att stjärnorna företrädesvis rörde sig i
två diametralt motsatta riktningar, och antog, att
stjärnorna i vår omgivning bildade två
stjärn-strömmar, som rörde sig åt motsatta håll (K:s
tvåströmshypotes). — K. insåg redan tidigt, att
den största svårigheten vid utforskandet av
stjärnsystemets byggnad var bristen på
observationsmaterial, särsk. för ljussvaga stjärnor. Då det
emellertid är omöjligt att undersöka alla de
ljussvaga stjärnor, som kunna nås med moderna
instrument, föreslog K. (”Plan of selected areas”,
1906), att man skulle utvälja ett par hundra
representativa arealer, fördelade över hela himlen,
vilka genom internationellt samarbete skulle
omsorgsfullt analyseras. För stjärnorna inom dessa
arealer skulle koordinater, magnituder, egenrörelser,
parallaxer, spektra och radialhastigheter
bestämmas. Tack vare K:s entusiasm, vinnande
personlighet och stora organisationsförmåga kom denna
plan till utförande, och nu håller den på att
fullföljas. När detta arbete en gång blir färdigt,
kommer det att bli av stor betydelse för utforskningen
av stjärnsystemets byggnad. Från 1908 var K.
research associate vid Mount Wilson-observatoriet
i Kalifornien. Jfr Världsalltet. M.
Kaptivatio’n (av lat. cap’ere, gripa, fatta), psykol.,
det sömnliknande tillstånd, som brukar föregå en
hypnos.
Kapuci’n, kapucinmunk (senlat.
capuci’-nus, av capuc’ium, kapuschong; alltså eg.: munk med
kapuschong), munk, som tillhör kapucinorden*.
Kapucinapor, rullsvansapor, rullapor,
CebVnae, underfam. av fam. kapucinliknande apor,
omfattande utom dödskalleapan* släktet
egentliga k., Cebus, smäckert byggda former av
vanl. 80 cm längd, varav c:a hälften kommer på
den helt hårbeklädda och som griporgan använda
svansen. Huvudet är rundat, pannan bred,
nos-partiet föga framskjutande och benen medellånga.
Tummen är väl utvecklad, och tårna äro försedda
SU 15. — 76g —
25 — Red. avsl. Va 50.
— 770 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
