Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karaktärsneuros - Karaktärsskådespelare - Karaktärstest - Karatärstyper - Karakul, St. - Karakulfår - Kara-kum - Karakurt, malmignatt - Karalijčev, Angel - Karamell - Karamellblomma - Karamellpudding - Karamzin, 1. Nikolaj Michajlovitj - Karamzin, 2. Aurora - Karantän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARANTÄN
av personligheten. Vid k. förefaller det ofta, som
om ingen relation funnes mellan
konfliktsituationen och den neurotiska reaktionen. Detta
samband är i allm. fullt tydligt vid aktual- el.
situa-tionsneuroser.
Karaktärsskådespelare, skådespelare, som på
teatern utför karaktärsroller. Gränsen mellan
ka-raktärsfacket och närstående fack är ofta svår
att dra. Vissa slag av komiska roller kunna med
skäl göra anspråk på att höra till karaktärsfacket,
liksom även vissa hjälte- och förste älskar-roller.
Karaktärsrollerna fordra av sina framställare
djupgående psykologisk inlevelse i olika mänskliga
karaktärer. Viktig är förmågan att renodla affekter
och karaktärsdrag i en mer el. mindre komplicerad
människas natur, för att av dessa ge en helgjuten
bild av den människas karaktär och egenskaper,
som skall framställas. Berömda karaktärsroller
äro t.ex. huvudrollerna i de antika dramerna,
Hamlet, Richard III, Maria Stuart, Clavigo,
Eg-mont, Jeanne d’Arc (Schiller och Shaw) och i
svensk dramatik de flesta Strindbergs-rollerna.
— Jfr Rollfack. B.Hgn.
Karaktärstest, psykol., prov för att utröna de
viktigaste dragen i en individs karaktärsstruktur.
Med k. söker man i första hand få reda på
attityder, strävanden och reaktioner. K. användes
många gånger vid psykologiska anlagsprövningar,
men för att ge rättvisande resultat måste den
prövande frivilligt lämna sin medverkan. Med
k. har man särsk. försökt komma åt neurotiska
o.a. störningar. K. ha dock icke nått sådan
stabilitet och giltighet som de psykologiska
funk-tionsproven, t.ex. intelligenstesten. E.Bng.
Karaktärstyper, psykol., se Karakterologi, sp. 781.
Karaku’l, S t. K. (turk., Svarta sjön),
avloppslös, salthaltig sjö i n. Pamir i Tadzjikistan, på en
ökenartad högslätt, c:a 4,000 m ö.h., 190 m djup.
Karakudfår, ras av fårsläktet*.
Kara-kum (turk., ”svarta sanden”), öken i
Turkmenistan*.
Karakurt’, malmignatt, Latrodectes
trede-cimgutta’tus, art av gruppen Arachnomor’phae
inom ordn. egentliga spindlar, en av de giftigaste
europeiska spindlarna. Den förekommer i s.
Europa, s. Ryssland, Kaukasus och vissa delar av
Asien. Styng av den europeiska formen anses
ej vara livsfarliga för människan, men väl tycks
detta vara fallet med den rysk-asiatiska.
Alldeles särsk. verksamt är giftet på hästar, kameler
och nötkreatur.
Karali’jcev [-ef], A n g e 1, bulgarisk författare
(f. 1902). K. har gjort en insats i nyare
bulgarisk litteratur som skildrare av livet på
landsbygden i Bulgarien; han är en sympatiskt
inställd kännare av den bulgariske bonden, hans
enkla, särpräglade skrivsätt är färgat av
folkvisan, hans favoritgenre är novellen.
Karamell’ (ytterst spa. caramelo), uppstår av
rörsocker, om detta upphettas till begynnande
brun-färgning och sönderdelning. K. kan även bildas
vid inverkan av alkali på enkla sockerarter (Moores
prov). K. som konditorivara utgöres av smält
socker, tillblandat med olika smak- och färgämnen.
Vid upphettning av socker till smältpunkten c:a
1600 och efterföljande avsvalning erhålles en vit,
glasartad massa, ej innehållande de brunfärgade
k.-ämnena. Även sådant socker användes i
k.-industrien. Brunbränd k. användes som s.k.
sockerkulör till färgning av vätskor. Wk.
Karamellblomma, art av släktet Roch’ea*.
Karamellpudding, se Brylépudding.
Karamzin [karBmzifnJ. 1) Ni kola j
Michaj-lovitj K., rysk författare (1766—1826). 1789—
90 företog K. en resa till Tyskland, Schweiz,
Frankrike och England,
vilken han skildrade i av
samtiden högt
skattade resebrev. Med dessa
införde han en ny rysk
prosastil, anpassad i
huvudsak efter franskt
mönster. Samtidigt och
strax därefter utgav K.
noveller i tidens
gråtmilda maner, litterärt
svaga alster, som
emellertid starkt slogo
an och på sin tid
blevo föremål för en
formlig kult
(”Stac
kars Liza”, 1792). Efter 1804 övergick K. helt
till historiskt författarskap, sedan han 1803 av
Alexander I utnämnts till rikshistoriograf. Han
arbetade nu på det stort anlagda verket ”Ryska
rikets historia”, varav 1818 i tryck förelågo 11 bd;
I2:e delen (till 1612) blev aldrig helt fullbordad
och utkom först efter förf:s död. Arbetet uppvisar
en stilistiskt skicklig, ofta väl retorisk
framställning och innehåller medryckande skildringar, men
som vetenskaplig produkt saknar det större värde.
På äldre dagar blev den urspr. liberale K. alltmer
konservativ. Den tsaristiska nationalismen räknar
i honom sin förste teoretiker. Agr.
2) Eva Charlotta Aurora K., den föreg:s
sonhustru, finländsk filantrop (1808-—1902), dotter
till landshövding C. J. Stjernvall, blev 1830
hovfröken i Petersburg och var 1836—40 g.m. den för
sin rikedom kände furst Pavel Demidov. 1846
ingick hon nytt äktenskap med överste A. Karamzin,
som stupade 1854 i Krimkriget. K. bodde sedan
1868 i Finland, där hon 1867 grundade
diakoniss-anstalten i Helsingfors och åtnjöt stort anseende
för sin välgörenhet och sitt fosterländska sinnelag.
— Litt.: I. Qvarnström, ”Ett legendomspunnet
liv” (1937).
Karantä’n (fra. quarantaine, av quarante, 40),
isolering vid ett lands gränser av människor, djur
och föremål i avsikt att förhindra införandet av
smittsamma sjukdomar. Till isoleringen fogas
vederbörlig desinfektion. Namnet k. härleder sig
från den tidsperiod av 40 dagar (ital. quaranta
giorni), under vilken Venedig vid pestfara under
medeltiden isolerade till staden ankommande
fartyg. K.-bestämmelserna ha under tidernas lopp
växlat mycket i anslutning till den ökade
samfärdselns fordringar. Så t.ex. lägges enl.
Pariskonferensen 1911/12 från kolera- och pestsmittade
hamnar ankommande fartyg i k., blott då
misstänkta sjukdomsfall uppträtt ombord på fartyg el.
inkubationstiden för sjukdomen icke är utlupen.
K.-undersökningar verkställas av vederbörande ka-
— 789 —
— 790 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
