Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlberg - Karlbo - Karlbom, Torvald - Karl den danske - Karl den djärve - Karl den elake - Karl den enfaldige - Karl den lille - Karl den skallige - Karl den sköne - Karl den store - Karl den tjocke - Karl XII:s bibel - Karl XII:s skansar - Karl XIII:s orden - Karl den vise - Karle av Edsvära - Karlebo, Selim - Karleby (Skaraborgs län) - Karleby (Karaby, Malmöhus län) - Karleby (Finland) - Karleby (kommun i Vasa län) - Karleby, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLEBY
tet (färdiga 1795). K. genomgick 1941—47 en
genomgripande restaurering, med hjälp av
insamlade medel och statsunderstöd. Härvid fick man
fram väl bevarade målningar, ornamentering m.m.
i barockstil från den De la Gardieska perioden. —
Litt.: H. O. Prytz, ”Carlberg förr och nu” (1872);
S. Ekstrand, ”K. Kungl. Krigsakad:s och Kungl.
Krigsskolans historia 1792—1936” (1937); T. O.
Nordberg, ”K:s slott. En byggnadshistorisk
skildring” (1945). E.Ln;S.E.B.
Karlbo, samhälle i Folkärna* kommun i Dalarne.
Karlbom, Oskar T o r v a 1 d, fackförenings- och
folkbildningsman (f. 27E 1901). Som
tändsticks-arbetare i Tidaholm deltog K. livligt i
nykterhetsarbetet och den politiska debatten, genomgick
1927—28 Brunnsviks folkhögsk. och 1929 LO:s
skola i Brunnsvik, var
1930—37 sekr. i
Svenska grov- och
fabriksarbetareförbundet och
blev 1937
studierektor vid LO-skolan i
Brunnsvik. Sedan dess
har K. intagit en
central ställning inom
svenskt
folkbildnings-liv, bl.a. som v. ordf,
i ABF sedan 1938
och ordf, sedan 1948
samt som ordf, i dess
Stockholms-avd. 1940
—48. K. är sedan
1939 ordf, i fackförenings- och
nykterhetsrörelsernas samarbetskommitté, var 1942—46 led. av
radionämnden och är sedan 1947 led. av
Radiotjänsts styrelse. K. har även anlitats i flera
offentliga utredningar, bl.a.
rationaliseringsutred-ningen 1934—38, socialutbildningssakkunniga 1942
—44, tillhör 1946 års skolkommissions expertråd,
är sedan 1948 led. av Svenska inst:s råd och
Samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Utom
studiehandledningar och korrespondenskurser har K.
bl.a. utg. ”Svenska grov- och
fabriksarbetarför-bundets historia” (2 bd, 1941—44),
”Pappersindustriarbetarnas fackliga organisationshistoria” (1945),
”Industriell demokrati” (s.å.) och ”Blodprov på
arbetsglädje” (1949) samt är sedan 1939 ordf, i
redaktionskommittén för ”Den svenska
arbetarklassens historia”. E.Bng.
Karl den danske, greve, se Karl, Flandern.
Karl den djärve, hertig, se Karl, Burgund.
Karl den elake, konung, se Karl, Navarra 2).
Karl den enfaldige, konung, se Karl, Frank-
rike 4).
Karl den lille, konung, se Karl, Neapel 3).
Karl den skallige, konung, se Karl, Frankrike 3).
Karl den sköne, konung, se Karl, Frankrike 5).
Karl den store, kejsare, se Karl, Frankrike 2).
Karl den tjocke, kejsare, se Karl, Tysk-romerska
riket 1).
Karl XII:s bibel, se Bibelkommission.
Karl XII:s skansar, se Fältbefästning.
Karl XIII:s orden, se Orden 4) och Frimureri.
Karl den vise, konung, se Karl, Frankrike 6).
Karle av Edsvära, lagman i Västergötland,
prisas i Västgötalagens lagmanskrönika som den
ideale lagmannen, ”fäderneslandets fader”. Han
bör ha levat under noo-talets förra del, och man
har gjort den ytterst osäkra gissningen, att K.
är den lagman, som Västgötalagens
kungakrö-nika åsyftar, när den omtalar, att efter dråpet
på Ragnvald Knaphövde Västergötland styrdes
av ”en god lagman och landets hövdingar”.
Karlebo, Carl S e 1 i m, ingenjör och affärsman
(f. 8å 1892), examinerades från Tekniska
elementarskolan i Örebro 1911, hade
ingenjörsanställ-ningar vid Näfveqvarns bruk 1911—12, vid
Hus-qvarna vapenfabrik 1912—19 och vid ab. Rylander
& Asplund i Stockholm 1919—27. Sistn. år
grundade K. egen firma för handel med
verktygsmaskiner, Maskin ab. Karlebo. K. har vid sidan av
sin affärsverksamhet nedlagt ett förtjänstfullt
arbete inom Centralföreningen för idrottens
främjande, har verkat som konstsamlare och
konstmecenat samt understött svensk arkeologisk
forskning. Han är v. ordf, i Tekniska läroverkens
ingenjörsförbund samt styrelseled. i Föreningen
Tekniska museet, i Samfundet för svensk
folklivs-forskning samt i Uppfinnareföreningen. På eget
förlag låter K. sedan 1936 utge ”Karlebo
handbok”, teknisk handbok för konstruktörer (7 uppl.
1948). A.Lg.
Karleby, socken i Vartofta hd i Skaraborgs län
och församling i Slöta, Karleby, Åsle, Mularps
och Tiarps pastorat i Vartofta kontrakt av Skara
stift, närmast ö. om Falköping; 21,83 km2, därav
21,84 land; 529 inv. (1949; 24 inv. pr km2). K.
tillhör Falbygden, omfattar delar av Nordfalan
och Söderfalan med n. ändan av Älleberg samt
sluttar i ö. ned mot den nu utdikade Äsle mosse.
Åkern utgör 67 °/o av landarealen, skogsmarken
2°/o. I K. ligger Uddagårdens kalkbruk
(tillhörande ab. Västergötlands förenade kalkindustrier)
med industribana till Falköping. — K. är bekant
för sina många ståtliga stenkammargravar. Vid
landsvägen Leaby-Uddagården finnas 13
gång-grifter och 9 hällkistor. Den största gånggriften*
i Norden ligger n. om K. kyrka. Kyrkan, av
sten, från 1839 restaurerades 1932. I s.v. finnas
de konserverade grundmurarna till Agnestads
kyrkoruin, Sveriges minsta rundkyrka, byggd av
biskop Bengt i Skara under senare hälften av
noo-talet; kyrkan raserades o. 1500. Om K.
”radby” el. K a r 1 e b y 1 å n g a se G. Lindgren,
”Falbygden och dess närmaste omgivning vid
1600-talets mitt” (1939), sid. 118. — Namnet uppträder
1309 som Karlæby. Förleden är gen. plur. av
karl, ovisst i vilken bet.; efterleden har översatts
med byalag (se I. Lundahl, ”Falbygdens by- och
gårdnamn”, 1927, sid. 100). I.Mg;Er.
Karleby (Karaby), socknar i Malmöhus län,
se Västra Karaby och östra Karaby.
Karleby, städer i Finland, se Gamlakarleby och
Nykarleby.
Karleby, fi. Kaarlela, kommun i Vasa län,
Finland, förut benämnd Gamla Karleby
landskommun; 290 km2; 4,666 inv. (1948; 16 inv. pr km2),
övervägande svensktalande. Åkern upptar 44 km2
(15% av arealen), skogsmarken 105 km2.
Karleby, Nils Teodor, tidningsman,
nationalekonom (1892—1926). Urspr. typograf började
K. efter att ha genomgått Brunnsviks folkhögsk.
1911 medverka i olika socialistiska tidskr. Efter
— 889 —
— 890 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
