Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlsbadbesluten - Karlsbaderplommon - Karlsbadersalt - Karlsbadervatten - Karlsbadprogrammet - Karlsborg (Västergötland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSBORG
sätt kunna dämpa den sociala oron nåddes icke.
K. upphävdes av tyska förbundsdagen 2 A 1848.
Ka’rlsbaderplommon, stora, utkärnade, delvis
torkade men ändå saftiga, blå plommon, fyllda
med köttet från mindre plommon. K., som fått
sitt namn efter kurorten Karlsbad, äga stor
die-tisk användning för patienter med trög peristaltik.
Ka’rlsbadersalt, se Karlsbadervatten.
Ka’rlsbadervatten, naturligt, alkaliskt,
kolsyre-haltigt vatten från Karlsbad*, vars 15 olika källor
lämna vatten med en temp. av 40—70° och ung.
samma sammansättning: natriumsulfat o. 2,3%,
natriumkarbonat o. 1,3 °/o, natriumklorid o. 1 °/o,
kaliumsulfat o. 0,2% samt mindre mängder järn,
kalcium, magnesium, litium, fosforsyra m.m.
Genom avdunstning av vattnet från Sprudelkällan
er-hålles naturligt k a r Isb a d e rs al t. Detta
ersättes oftast av konstgjort salt, sal carlsbadPnse
fac-bestående av 2 d. kaliumsulfat, 18 d.
natriumklorid, 36 d. natriumkarbonat och 44 d. torkat
natriumsulfat. Det naturliga vattnet ersättes
likaledes av konstgjort, hållande ung. samma
mängder salter som det naturliga. J.H.
Karlsbadprogrammet, det av Sudettyska partiet
på våren och sommaren 1939 förfäktade
programmet till lösning av den sudettyska frågan och till
organisering av den tjecko-slovakiska staten. K.
bär sitt namn på den grund, att dess principer först
framlades av K. Henlein i ett politiskt tal i
Karlsbad 23A 1938. Här framfördes åtta inrikespolitiska
krav, näml, den sudettyska folkgruppens
likaberättigande med det tjeckiska folket, dess
konstituerande som rättslig korporation, fastställande
av. det sudettyska bebyggelseområdet, territoriell
autonomi åt detta, garantier åt de sudettyskar, som
bodde utanför detsamma, gottgörelse åt
sudettys-karna för efter 1918 tillfogade oförrätter,
genomförande av regeln om tyska ämbetsmän i det tyska
området, full frihet för tyskarna att bekänna sig
till den tyska nationen och den tyska
världsåskådningen. Utrikespolitiskt krävde Henlein en
omläggning av Tjeckoslovakiens utrikespolitik,
uppsägning av allianserna med Frankrike och
Sovjetunionen samt en tyskvänlig kurs. Dessa krav
fullföljde i stort sett men skärpte förslag, vilka
Sudettyska partiet framlagt redan 1937 och vilka då
betecknats som utslag av en utpräglad
demonstra-tionspolitik. Den tjeckoslovakiska regeringen
vägrade att diskutera programmet men mottog i
början av juni av den sudettyska
förhandlingsdelegationen ett memorandum med förslag till praktiskt
förverkligande av K:s inrikespolitiska punkter. Det
var mycket invecklat och rymde element av
gammal österrikisk statsrätt; dess grundläggande regel
var, att Tjeckslovakien skulle omdanas från en
nationalstat till en ”nationaliteterstat”, d.v.s.
staten skulle vara uppbyggd icke på basis av
individernas utan de olika folkgruppernas
likaberättigande samt starkt decentraliseras till förmån för
autonoma folkgruppsområden. Riksdagen skulle
uppdelas på nationalitetskurier, vilkas ledare skulle
ha plats i den tjeckoslovakiska centralregeringen.
Sudettyskarna krävde, att förhandlingarna mellan
deras talesmän och den tjeckoslovakiska
regeringen skulle föras på bas av detta memorandum, men
den tjeckoslovakiska regeringen önskade
förhandlingar på grundval av sitt eget, ännu icke fullt
ut
arbetade förslag till nationalitetsstatut. Efter
starka engelska påtryckningar gick den dock i mitten
av juni med på att båda de två aktstyckena skulle
bli förhandlingsbas. Emellertid uppstodo vid
underhandlingarna genast så allvarliga
meningsskiljaktigheter, att de måste avbrytas. De
återuppto-gos först sedan Runciman anlänt till Prag, då det
visade sig, att sudettyskarna oavvisligt krävde en
lösning enl. K:s principer. Den tjeckoslovakiska
regeringen tvingades nu av England att göra nya
eftergifter och slutl. i början av september
framlägga ett förslag, ”fjärde planen”*, som nära
anslöt sig till K. men utformade detta på ett annat
sätt, än Sudettyska partiet gjort i sitt
junimemorandum. Kort därefter krävde Hitler 12/» inför
partikongressen i Nürnberg självbestämmanderätt för
sudettyskarna, vilkas egna talesmän nu förklarade
K. förlegat. Icke desto mindre fick K. förnyad
aktualitet, då de sudettyskar, som efter
Sudeten-lands inkorporering i Tyskland kvarblevo under
Prag, vid årsskiftet 1938/39 framförde krav, som
ungefär gingo ut på att K. borde genomföras för
Tjeckoslovakiens numera obetydliga tyska
minoritet. Förhandlingarna härom avbrötos genom den
tyska ockupationen av de tjeckiska provinserna i
mars 1939. B.
Karlsborg. 1) Socken och garnisonsort (till 1928
även fästning) i Vadsbo hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och pastorat i S. Vadsbo kontrakt
av Skara stift, vid Vättern mitt emot Motala;
9,03 km2, därav 5,57 land; 3,681 inv. (1949).
Socknen består av två halvöar, vilka förenas av det
näs, som begränsar Bottensjön mot Vättern och
som skäres av Göta kanal. Åkern utgör blott 2 %
av landarealen, skogsmarken 36 °/o och omfattar
i n.v. Tivedens sydligaste utlöpare. Den egentliga
garnisonsorten Karlsborg med sluten
bebyggelse ligger på den s. halvön med Vanäs
udde och växte upp i samband med
fästningsan-läggningen från 1820-talet (se K.2). Samtliga
stads-stadgor gälla för garnisonsorten, varför den i viss
mån kan jämställas med ett municipalsamhälle. K.
är förläggningsort för Västgöta flygflottilj (F 6),
Karlsborgs luftvärnsreg. (Lv 1), Karlsborgs
tygstation (K T) och Andra intendenturkomp. (Int 2;
indrages Vi 1951); där finnas ett arméns
intendentur-förråd samt ammunitionsfabrik med
provskjutnings-anstalt. K. har samrealskola, yrkesskolor,
kanalstation (Rödesund) och är ändpunkt för
statsbane-linjen från Skövde; bussförbindelser med bl.a.
Hjo, Askersund och Töreboda. Karlsborgs
radiostation* ligger i Mölltorps sn. I K. finnas ett
60-tal handlande och hantverkare, apotek,
garnisonssjukhus och distriktsveterinär; träindustri,
mekanisk verkstad och rederirörelse. Kyrkan uppfördes
1869—71 och är sammanbyggd med slutvärnet. —
Namnet efter Karl XIV Johan (1832). I-Mg.
2) Förutvarande fästning i K.i). n/s 1819
fastställdes ett av dåv. chefen för Ingenjörkåren, B.
E. Franc-Sparre, utarbetat förslag till en fästning
på Vanäs udde med landfronter enl.
bastions-och sjöfronter enl. tenaljsystemen. 1820
fastställdes ett nytt förslag enl. Carnots system, varefter
grundstenen lades till Vanäs fästning, som
K. i början kallades. 1835 framlade dåv.
löjtnanten J. Kleen ett förslag till landfronternas
befästande enl. kaponjärsystemet. Föi slaget till det
— 901 —
— 902 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
