Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlsborg (Västergötland) - Karlsborg (Norrbotten) - Karlsborg (Bohuslän) - Karlsborgs artillerikår, Karlsborgs artilleriregemente - Karlsborgs luftvärnsregemente, Lv 1 - Karlsborgs radiostation - Karlsburg - Karlsby revir - Karlsdal - Karlshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSBORG
s.k. slutvärnet, uppgjort av K. F. Meijer,
fastställdes 1845. Arbetena på kärnfästningen
avslutades 1909. Med hänsyn till alltmera ökade
skottvidder framlades 1899 förslag att bygga en
framskjuten gördel av befästningar, av vilka
endast de på Vaberget, 5 km v. om K., kommo
till utförande. Inom kärnfästningen ha uppförts
förråd, kyrka, ammunitionsfabrik m.fl. byggnader.
Till K. ha under årens lopp varit förlagda olika
truppförband, delvis som garnison, samt militära,
centrala skolor (se K. 1). [A.lV.G.]S.Bn.
Karlsborg, industrisamhälle i Nederkalix sn i
Norrbotten, på en udde vid kusten 10 km s.ö. om
Kalix municipalsamhälle; 937 inv. (1949).
Karls-borgsverken, som omfatta sågverk, ångtork,
hyv-leri, sulfatfabrik, destillationsverk,
tvättmedels-och kemisk-teknisk fabrik, tillhöra numera ab.
Statens skogsindustrier. Lotsstation. Hamnen har
595 m kaj vid 5,5—6,3 m djup; den är i regel
stängd av is från mitten av dec. till slutet av maj.
1947 ankommo och avgingo 116 fartyg om
tillsammans 146,626 nettoton, nästan uteslutande med
frakt av trä och träprodukter (lossning av 211,880
m3 trävaror). P.
Karlsborg, medeltida slottsruin, belägen vid
Äbyfjorden i Bro sn, Bohuslän. Slottet uppfördes
1455—56 av Tord Karlsson Bonde, förstördes
delvis av danskarna 1531, överlämnades 1532 till
Danmark. Ruinen utgrävdes 1889 av W. Berg, varvid
rika fynd av mynt och vapen gjordes. — Litt.: W.
Berg i ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och
Bohusläns fornminnen och historia”, 6 (1900).
Karlsborgs artillerikår, Karlsborgs
artilleriregemente, se Karlsborgs luftvärnsregemente.
Karlsborgs luftvärnsregemente, Lv 1, leder sitt
ursprung från det f.d. finska kompani, 2:a
beläg-ringskompaniet, som 1815 införlivades med Göta
art.-reg. och 1831 förlädes till Vanäs (sedermera
Karlsborgs) fästning; 1892 uppsattes
Karlsborgs ar t.-k å r som fästningsart., bildande
stommen för det 1901 uppsatta B o d e n-K a r 1
s-borgs ar t.-r e g., varav en bataljon skulle vara
förlagd till Karlsborg med namnet Karlsborgs
a r t.-b a t a 1 j o n. Enl. 1914 års
härordningsbe-slut blev denna bataljon från 1920 självständig under
återigen namnet Karlsborgs art.-kår och organiserad
som tungt fältart. Genom 1925 års försvarsbeslut
om-bildades kåren från 1928 till ett luftvärnsreg.
under namnet Karlsborgs ar t.-r e g., vilken
benämning jämlikt 1936 års försvarsbeslut
ändrades till K. [E.O.B.lS.Bn.
Karlsborgs radiostation uppfördes vid
Karlsborgs fästning 1915—18, urspr. för militära
ändamål. Den övertogs efter 1 :a världskriget av
telegrafverket och användes för kommersiell
förbindelse med europeiska radiostationer. I K. ingå
numera 2 långvågs- och 3 kortvågssändare.
Antenneffekten är f.n. max. 40 kW för bägge
sän-dartyperna. De två master, som uppbära
långvågs-sändarnas antenner, äro 210 m höga.
Kar’lsburg [-bork], tyska namnet på staden
Alba-lulia.
Karlsby revir, adress Karlsby, tillhör östra
distriktet och omfattar Aska, Dals och Lysings
härader, av Finspånga läns hd Godegods och del
av Tjällmo socknar samt av Bobergs hd del av
Kristbergs sn i Östergötlands län. Areal 1948:
statsskogar 11,740 ha, varav 8,848 ha produktiv
skogsmark; övriga allmänna skogar 1,041, resp.
733 ha. Avverkning 1947 35,730 m3 (4,04 m3 pr ha
skogsmark). Medelavverkning 1941—45 4,96 m3 pr
ha skogsmark. Reviret är delat i 4
bevaknings-trakter. F.A.Bn.
Karlsdal, nedlagt järnbruk i Karlskoga stad.
Bruket fick sina första privilegier 1669 under
namnet Kortfors, vilket 1761 ändrades till K.
Tackjärnstillverkningen nedlades i början av
1930-talet, och bruksegendomen såldes 1934 av
Carls-dahls ab. till Staten.
Karlshamn, stad (under landsrätt sedan Vi
1950) i Blekinge län, vid Mieåns utlopp i
Östersjön (Karlshamnsfjärden); 15,80 km2, därav 15,68
land; 22% av landarealen äro åker, 2% äng,
54°/o skogsmark och återstoden övrig mark inkl,
tomtmark; 10,600 inv. (1950). — Före K:s
grundläggning fanns där en handels- och hamnplats,
B o d e k u 11, som Karl X Gustav efter freden
i Roskilde var starkt betänkt på att göra till
hamnstad och huvudstation för flottan.
Emellertid kommo andra saker emellan, och det dröjde
till 1664, innan Bodekull fick stadsprivilegier (två
år senare, 1666, fick K. sitt nuv. namn). 1668
blev K. stapelstad. Stadsplanen är uppgjord av
Erik Dahlbergh, likaså förslaget till K:s
befästande (jfr Karlshamns kastell). Okt. 1676—mars
1677 hölls K. besatt och antändes 1678 av
danskarna. 1710 brandskattades K. åter av danskarna,
och 1710—n, då böldpesten härjade i Blekinge,
bortrycktes ung. hälften av befolkningen. 1763
lades 4 kvarter i aska, och 1790 härjades 20
boningshus och kyrkans klockstapel av eld. Den
goda hamnen och de efter Blekinges förening med
Sverige förbättrade landsvägsförbindelserna gjorde
K. redan under 1600-talet till nederlagsplats för
v. Blekinge och stora delar av s. Småland.
Under 1700-talet, särsk. sedan Frans Cervin blivit
stadens borgmästare 1740, utvecklades K:s
handel, sjöfart och industri betydligt. På 1760-talet
funnos i K. skeppsvarv, tobaksfabriker, ylle- och
strumpfabrik, färgeri, stärkelsefabrik, repslagerier,
såpsjuderier, pappers- och tegelbruk, garveri, flera
kvarnar m.m. Under kontinentalsystemets tid,
särsk. 1808—12, hade K. en stor transitohandel
med engelska varor till Tyskland. Under 1840
—70-talen, då stora mängder tjära, trä och
spannmål fördes ned till K. från skogsbygden, ända
uppifrån Växjö-trakten, hade de gamla
handelshusen sin glansperiod. Genom järnvägarnas
tillkomst fick handeln i viss mån en annan karaktär;
förut hade det funnits några få rika köpmän, nu
blev handeln mera jämnt fördelad. 1874 fick K.
järnvägsförbindelse med Vislanda vid S.
stambanan, 1886 med Kristianstad, 1889 med
Karlskrona. Folkmängden har ökats jämnt sedan
1800-talets början; den uppgick 1800 till 3,170,
1850 till 5,071, 1880 till 6,402, 1910 till 7,209 och
1935 till 7,935. 1937 inkorporerades från Asarums
sn 9,59 km2, och inv.-antalet ökades med c:a 2,000;
1940 uppgick det till 10,018.
K. har den för 1600-talsstäderna vanliga
regelbundna stadsplanen. Längsgatorna löpa parallellt
med Mieån, tvärgatorna vinkelrätt däremot. I K.
har en hel del av 1700-talets träarkitektur
bevarats. I Stortorgets n.v. hörn ligger det äldsta
— 903 —
— 904 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
