Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskoga - Karlskoga härad - Karlskrivning - Karlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSKRONA
vidta Bofors’ gamla arbetarbebyggelse s. om
Bofors station, Björkborn kring det gamla
Björk-bornsbruket s. om Björkborns krutbruks nya
vidsträckta anläggningar, Sandviken invid Möckeln
samt Brickegården och Bråten längre i n.ö., medan
Immetorp omedelbart ö. om Svartälven och
Valåsen med dess stora sågverk vid Möckeln nära
Svartälvens utlopp bilda gräns österut för den
mera sammanhängande stadsbebyggelsen. Vid
Svartälven ligger ö. kyrkogården med krematorium.
Trots den utbredda bebyggelsen är den mera
stadsmässiga bygden i K. dock helt koncentrerad
till mindre än Vio av stadens yta. övriga delar
av K. upptagas i v. och n.v. av en blandad
skogs- och jordbruksbebyggelse, medan i n. och
ö. utbreda sig vidsträckta öde skogar,
mossmarker och skjutfält, vilka i ö., inom
Villings-bergs väldiga kronopark på Kilsbergen, snabbt
höja sig från Möckelns sjöyta på 89 till c:a
170 m ö.h. och i n. upp till över 300 m ö.h.;
dessa båda öde områden avbrytas endast av
Svart-älvens-Karlsdalssjöns smala bygd med Karlsdals
bruk som centralpunkt för skogsbruket i
Svartälvens revir. — K. har samrealskola med
kommunalt gymnasium, stort praktiskt lärov., simhall
och lasarett samt är tingställe (kansliort fr.o.m.
1951) för Karlskoga hd. I K. utkomma 2
dagliga tidn., ”K. tidn.” och ”K.-kuriren”. —
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1948 16,662,200 kr och å annan
dyl. fastighet 198,410,600 kr, varav 52,329,000 för
svenska ab.; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s.å. för svenska ab.
till 11,687,380 och för andra skattepliktiga till
73,084,542 kr. — K. bildar eget pastorat i
Vis-nums kontrakt av Karlstads stift. — Karlskoga
bergslag blev på 1580-talet uppkallad efter hertig
Karl (IX). — Litt.: G. Lindberg, ”K. bergslag.
Historia och beskrifningar” (1895—97); J-
Johansson, ”Bidrag till K. krönika” (s.å.); G. Wagnér,
”K.” (1933); L. Dalgren m.fl., ”K. historia 1586—•
1936” (1936). M.O.;Er.
Karlskoga härad, i Örebro län, s.ö. delen av
Värmland, omfattar Degerfors köping och
Bjur-tjärns sn; 232,49 km2 (land); 9,031 inv. (1949).
Karlskoga tingslag (39,220 inv.), som
även omfattar Karlskoga stad, ingår i Nora
domsaga (tingsställe Karlskoga), Karlskoga fögderi
och Visnums kontrakt i Karlstads stift.
Karlskrivning, se Skeppsgossekåren.
Karlskrona, stapel- och residensstad samt
svenska flottans huvudstation, belägen i s.ö. Blekinge
nära Lyckebyåns utlopp; 11,03 km2; 30,851 inv.
(1950). K. anlades av Karl XI 1680 som
flottstation och erhöll stadsprivilegier s.å. För att
främja en kraftig och snabb utveckling beviljades
staden stora förmåner, varjämte Ronneby
berövades sina stadsrättigheter och dess borgare befalldes
flytta till K. Den första stadsplanen, uppgjord
1683 av E. Dahlbergh, H. Wachtmeister och C.
M. Stuart, visar K. som en ren fästning. 1694
års plan (av Dahlbergh) blev den, som
sedermera följdes och med obetydliga ändringar ännu
gäller för centrala delen av staden, d.v.s. Trossö
och närmast liggande holmar (se nedan). K.
utvecklades först ganska raskt, men i början av
1700-talet inträdde en stagnation på gr. av krig
och farsoter. 1710—11 dogo således o. 7,000
personer i pest. Även 1741 och 1789 hemsöktes
staden av farsoter, som vardera gången krävde
över 6,000 offer. Trots detta tillväxte K.
kraftigt under 1700-talets senare del. 1766 var
inv.-antalet sålunda 10,018; K. var då Sveriges 3:e
stad. 1790 nedbrann större delen av staden men
återuppbyggdes raskt. Även 1887 och 1909
härjades K. av större eldsvådor. I början av
1800-talet gick utvecklingen något långsammare. 1800
var inv.-antalet 10,166, 1850 14,097. Industriens
utveckling och järnvägarnas tillkomst (1874 K.—
Växjö, 1889 Blekinge kustbanor, 1899 ö. Blekinge
järnväg) under 1800-talets sista decennier
medförde också för K. en uppblomstring. 1875 hade
K. 16,877 inv., 1900 23,955. Utflyttning till
grannkommunerna medförde därefter en nedgång
under vissa år. Stadens beroende av de militära
anläggningarna avspeglas klart i
befolkningstalets växlingar, medan konjunkturförändringarna
på den civila arbetsmarknaden tidigare gjort sig
mindre gällande för K:s del. 1923 hade staden
28,414 inv., men 1924—25 skedde en betydande
minskning av den militära personalen, och 1930
hade som följd därav befolkningstalet sjunkit
till 25,492. 1934 inkorporerades från Augerums
kommun municipalsamhället Långö och
villaförorten Hästö, varvid befolkningen ökades med
2,772 personer. Den förstärkta försvarsberedskapen
under kriget 1939—45 medförde även för K. en
stark utökning av de militära förbanden, varvid
många av de inkallade med sina familjer bosatte
sig i staden och avflyttade därifrån efter krigets
slut. Inv.-antalet var 1935 28,287, 1939 27,849, 1944
32,467 och 1948 30,247. Under de senaste åren har
emellertid folkmängden åter ökat, delvis beroende på
tillkomsten av nya industrier (1950 se ovan).
Skattehemmanet Trossö, där K. nu ligger,
ägdes 1680 av bonden Vitus Andersson, som
tvingades sälja det till Kronan. K. är byggt på ett
stort antal öar, av vilka de flesta nu äro
förenade genom utfyllningar. Länge fanns endast
en infartsväg, som mellan fastlandet och Trossö
gick över flera, tillsammans nära 600 m långa
Högabergsgatan före 1950.
— 909 —
— 910 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
