Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSKRONA
Fredrikskyrkan. Interiör mot orgelläktaren.
Ur G. Näsström, ”Forna dagars Sverige”.
broar. Genom utfyllning mellan Vämö och
Pan-tarholmen (området kallades ”Muddret”, emedan
fyllnadsmassorna tagits vid muddring för
hamnens utbyggnad) erhölls möjlighet att anlägga
en ny infartsväg v. om och intill järnvägen,
vilket skedde under 1930-talet. Av öarna är Trossö
den största inom gamla staden och bebyggdes
först jämte Björkholmen och Pantarholmen.
Björkholmen är sjömännens och varvsarbetarnas
speciella stadsdel, som ännu har kvar mycket av
sin gamla prägel med små, låga stugor, som
vanl. vända gaveln mot gatan, därtill även en
särpräglad dialekt, framför allt utmärkt av
diftongljud. Ekholmen började bebyggas 1906, Saltö
1918, de n. stadsdelarna, på Vämö och vid Sunna,
från o. 1910. De centrala delarna av staden
karakteriseras av ett flertal raka, breda gator,
utstakade utan större hänsyn till
terrängförhållandena, medan de nya stadsdelarna, Västra mark,
Saltö, småstuguområdet vid Ekeberg,
hyreshusbebyggelsen i Galgamarken o.a., ansluta sig til!
modernare stadsplaneidéer, såväl i fråga’ om
gatunätets sträckning som kvarterens och
grönområdenas utformning. Under de två senaste
decennierna har en omfattande nybyggnad skett, både
inom gamla staden, genom rivning av äldre
fastigheter, på Saltö, Vämö och inom de till de
äldre stadspartierna närmast gränsande delarna av
fastlandet, vid Sunna-Gullberna. Inom sistn.
område ha såväl bostadsfastigheter som
industribyggnader uppförts, på Saltö folkskola och
pensionärshem, varjämte Saltö sands badplats utvidgats och
moderniserats, sedan kallbadhuset vid Saltsjöbaden
rivits. S. delen av Trossö upptas av Karlskrona
örlogsvarv*. Flottans sjömansskola (tidigare
Flottans sjukhus och Kustart:s kaserner) samt en av
örlogsstationens kaserner (avd. Anckarstierna,
tidigare kasern för Skeppsgossekåren, nedlagd 1938)
och Amiralitetskyrkan, en centralkyrka av trä med
korsarmar (sannol. ritad av N. Tessin d.y.), invigd
1685. På Amiralitetsslätten står
Amiralitetsklock-stapeln. I ö., vid Kungsbron, märkas bastionen
Aurora, en rest av de äldre försvarsverken,
Länsresidenset, en byst av Erik Dahlbergh och en
staty av Hans Wachtmeister (1930); vid
Drottninggatan Flottans värnpliktsskola,
Länsstyrelsen, Högre allm. lärov. och en av stadens äldre
kyrkogårdar. På Tossöns n. del ligga
elektricitetsverket, kronohäktet, ålderdomshemmet
(Strandgården), stadens två järnvägsstationer samt
Höglands park. I den senare står Karl XIII:s staty
(av Byström), ”Grodan” (av Hasselberg) och
”Eko” (av Lundberg). På Stortorget (15,37 m
ö.h.) ligger i s. nya posthuset, Trefaldighets- el.
Tyska kyrkan, en centralkyrka av sten (efter
ritningar av N. Tessin d.y.), invigd 1709, delvis
ombyggd efter 1790 års brand, i ö. Fredrikskyrkan,
en långkyrka i barock (också av Tessin), invigd
1744, i v. rådhuset, uppfört 1798, tillbyggt 1905
och 1914, och i n. stadens nya teater- och
konserthus (arkitekt: W. Gahn), färdigt 1939. Mitt
på torget står Börjesons staty av Karl XI (1897).
Vid Borgmästaregatan ligga Blekinge museum
och Wachtmeisterska palatset (Grevagården). De
viktigaste affärsgatorna äro Ronneby-, Landbro-,
Borgmästare- och Hantverkaregatorna. Vid
Ron-nebygatan ligga bl.a. stadens banker, två av dess
apotek, telegrafstationen, stadsbibl. och
Stadshotellet. I stadens n. del ligga kakelfabrik, två
pensionärshem, nya lasarettet (gamla lasarettet är
numera folkskola), nya kyrkogården och
Vämö-parken med friluftsmuseum. I Vämöparken står
C. Carlemans byst av anläggningens initiativtagare,
museiintendenten Gustaf Quiding. Kronobergs
reg:s detachement i K. (I 11 K) indrogs 1939, Göta
ingenjörkårs (Ing 2 K) 1940: deras anläggningar
ha tagits i anspråk för K. kustart.-reg. (KA 2),
resp, som expeditionslokaler för Blekinge
kust-art.-försvar. Även den militära flygstationen på
Stumholmen är nedlagd, och dess anläggningar
disponeras av Östermans aero-ab. — I K. finnas
högre allm. lärov., kommunal flickskola, högre
tekniskt lärov., teknisk yrkes- och verkstadsskola,
kronohäkte, centrallasarett, epidemisjukhus, flera
konsulat m.m. Industrien i K. var länge ganska
obetydlig men har under senare år utvecklats
kraftigt, dels genom att nya företag förlagts till
staden, dels genom att flera av de äldre
utvidgats. Där finnas nu bl.a. porslins- (c:a 350 arb.),
kakel- (125 arb.), konfektions- (135 arb.),
telefon-(ab. L. M. Ericsson, 355 arb.), hatt- (185 arb.)
och lampfabriker. Av livsmedelsindustri kunna
nämnas ett större mejeri, slakteri, charkuteri- och
fruktkonservfabriker, fyra större och flera mindre
bagerier samt bryggerier. Vidare finnas
skeppsvarv (utom örlogsvarvet några mindre, civila;
sammanlagt 2,050 arb.) och mekaniska verkstäder
(bl.a. ab. Atlas-Diesel, c:a 40 arb.). På Stumholmen
ligger Försvarets fabriksverk (beklädnads- och
skoreparationsverkstad samt tvättinrättning). Vid fisk-
— 911 —
— 912 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
