Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona - Karlskrona amiralitetsförsamling - Karlskrona befästningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSKRONA BEFÄSTNINGAR
hamnen på Saltö (se nedan) har staden uppfört ett
flertal byggnader med lokaler för filéskärning,
torskmjölsfabrik, fryshus och rökeri. 1930 funnos
57 industriella anläggningar med sammanlagt 2,425
arb., 1950 voro motsv. siffror 76 och 4,342. 1947
levde ej mindre än 46,3% av stadens befolkning
av allmän tjänst och fria yrken (näst Vaxholm
den högsta °/o-siffran bland Sveriges städer),
17,7 °/o av handel och samfärdsel, 17,2% av
industri och hantverk. 1945 var yrkesfördelningen
följande: allmän tjänst och fria yrken 32,4%,
handel och samfärdsel 19,1% och industri och
hantverk 35,8%. — K. har en utmärkt hamn, utbyggd
1885—92 och 1898—1910. Hela kajlängden är c:a
2,500 m. ö. hamnen el. Skeppsbrohamnen, för
större fartyg, moderniserades 1932 och 1949: sistn.
år avslutades bl.a. arbetet med en förlängning
av ö. kajen, varigenom kajsträckan där utökades
med c:a 120 m. Den skall förlängas ytterligare
lika mycket och en ny kaj byggas c:a 10 m
utanför nuv. n. kajen, varigenom även ökat
upplags-utrymme erhålles. Skeppsbrohamnen har nu ett
djup av 7,2 m på en sträcka av c:a 350 m, 6,5 m
på en sträcka av c:a 150 m, i övriga delar är
djupet 5—6 m. Där finnas 2 st 5-tons
portalkranar, magasin, skjul och järnvägsspår. V.
hamnen, vid Borgmästarefjärden, som användes
av mindre fartyg, bl.a. av ett flertal av
skärgårdsbåtarna samt av mindre fiskebåtar, har en
kajlängd av c:a 500 m och ett djup av 1,5—3 m.
1947 färdigställdes en med statsbidrag byggd
fiskhamn på Saltö vid Saltösund. Denna har en
kajlängd av 236 m och en 35 m lång
tilläggs-brygga. Djupet vid kaj är 4 m. K. har
regelbundna ångbåtsförbindelser med flera svenska och
en del utländska hamnar. Linjen till Gdynia, som
tillkom 1931,
nedla-des emellertid vid
krigsutbrottet 1939.
Planer föreligga att
i stället söka få till
stånd en
tågfärjeför-bindelse med Polen
över K. Antalet
ankomna och
avgångna fartyg uppgick
1949 till 4,274 om
261,526 nettoton,
därav i utrikes fart
402 om 110,124
nettoton. S.å. voro i K.
hemmahörande 8
fartyg (över 20
nettoton) om 453 nettoton,
alla segelfartyg med
hjälpmaskin. — K. är
ändstation för
järnvägslinjerna K.—
Kristianstad (Blekinge
kustbanor),
K.—Alvesta—Göteborg (urspr. K.—Växjö
järnväg) och K.—Torsås
-—Kalmar (östra
Blekinge järnväg). —
I K. utgivas
”Blekinge läns tidn.”
Fattigsparbössan ”Rosenbom”.
Foto K. O. Sjöström.
(frisinnad), ”Sydöstra Sveriges dagblad”
(socialdemokratisk), dessa båda 6 ggr i veckan, samt
”Ble-kinge-Posten” (bondeförbundet), 1 gång i veckan.
”Karlskrona-tidn.” upphörde 1935. —
Taxeringsvärde (1949) å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 311,300 kr, å annan fastighet 150,125,300 kr; till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst: svenska
ab. 2,477,070 kr, andra skattskyldiga 84,034,340
kr. — K. är uppdelat på två församlingar,
Kungl. amiralitetsförsamlingen (10,447 inv. 1950;
ej territoriell) och Stadsförsamlingen (20,404 inv.
1950). Med Stadsförsamlingen sammanslogs 1846
den tidigare Tyska församlingen. K. tillhör ö.
härads kontrakt i Lunds stift. — Staden är
uppkallad efter sin grundläggare, Karl XI. — Litt.:
E. Hägg, ”Sjömännens stad” (3 uppl. 1926); W.
Andersson, ”K.” (1930); J. Bromé, ”K. stads
historia” (3 bd, 1930—34); A. Lundström, ”K. En
geografisk studie” (i ”Svensk geografisk årsbok”,
1934); S.-ö. Swahn, ”Gamla karlskronagårdar
och deras ägare” (1933), ”Adel, präster, borgare”
(1934), ”F’rån Kalvhagen till Alamedan” (1939),
”Gubben Rosenbom” (1949). A.Lm.
Karlskrona amiralitetsförsamling. Till K. hör
samtlig vid Karlskrona örlogsstation fast
anställd personal med familjer. K:s historia går
tillbaka till örlogsstationens grundande på
1680-talet, då även den ännu befintliga
Amiralitets-kyrkan uppfördes. K. har 1 amiralitetspastor, 2
amiralitetspredikanter och 10,447 församlingsmedl.
(1950). — Litt.: J. Feuk, ”Ett bidrag till Lunds stifts
herdaminne” (i ”Personhistorisk tidskr.”, 1928).
Karlskrona befästningar. Sedan Karl XI 1679
bestämt, att Karlskrona örlogshamn och stad
skulle anläggas, erhöll Eric Dahlbergh i uppdrag
att uppgöra förslag till befästningar. Arbetena,
som igångsattes 1683, skulle omfatta en
sammanhängande stads- och hamnbefästning samt
spärrande av s. inloppet (Kungsdjupet) mellan
Tjurkö och Aspö genom sjökastell på
Kungsholmen* och Drottningskär*.
Stadsbe-fästningen kom ej till utförande, utan i stället
beslöts 1694 anläggandet mellan staden och
hamnen av ett slutningsverk om 3 bastionerade
fronter. Hamnbefästningarna sträckte sig från
verket Göta lejon på Björkholmen i v., över
Drottninghall v. om varvet,
Lindholms-verken, bastionen Söderstjärna och
Havsfrun till Kungshall i ö. Arbetena
fortskredo långsamt, och ännu 1709 var icke
något av verken fullbordat och av slutningsverket
endast ö. delen i försvarsbart skick. 1724 års
fästningskommission framlade förslag till bl.a.
samtliga 7 inlopps befästande. Under den följ,
tiden blev föga åtgjort. Först under kriget 1789
sattes verken i försvarstillstånd, och från 1791
fortsatte arbetena på befästningarna. 1822
beslöts, att ett nytt verk skulle till skydd av v.
inloppet anläggas på V. Hästholmen,
varjämte under 1830-talet tornen Kurrholmen*
och Godnatt* kommo till utförande.
Krono-hamnens och varvets befästningar upphörde som
försvarsverk. Först 1871 beviljades medel till
befästningarnas fullbordande. 1822 hade s. och
v. inloppen förstärkts samt landfronten befästs
genom de på V ä m ö liggande O sc ar s vär n
s-linjerna*. Under 1890-talet utfördes vissa mo-
— 913 —
— 914 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
