Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona befästningar - Karlskrona grenadjärregemente - Karlskrona hattfabriks ab. - Karlskrona kustartilleriregemente, KA 2 - ab. Karlskrona porslinsfabrik - Karlskrona-tidningen - Karlskrona—Växjö järnväg - Karlskrona örlogsstation - Karlskrona örlogsvarv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSKRONA GRENAD JÄRREGEMENTE
derniseringsarbeten. Av 1897 års
befästnings-kommitté föreslagna omfattande arbeten på
land-och sjöfronterna voro färdiga 1909. 1914 beslöts,
att sjöfronten skulle avsevärt förstärkas,
varigenom samtliga inlopp erhöllo försvar och moderna
batterier byggdes på A s p ö och T j u r k ö.
Omedelbart före och under 2:a världskriget
moderniserades ett flertal anläggningar, varjämte nya
tillkommo. K. ingå numera i Blekinge
kustartilleriförsvar (se Kustartilleriförsvar). — Litt: G.
Clemensson, ”Flottans förläggning till
Karlskrona. En studie i flottstationsfrågan före år 1683”
(1938). AW.G.jF.Nm.
Karlskrona grenadjärregemente uppsattes Vi
1902 efter sammanslagning enl. 1901 års
härord-ningsbeslut av Smålands grenadjärkår*
med Blekinge batalj o n*. K. vapenövades
till en början på Bredåkra och Ränneslätt men
inflyttade 1906 i nybyggda kaserner i Karlskrona.
Dess från Smålands grenadjärkår ärvda fanor
upp-togo segernamnen Breitenfeld 1631, Lützen 1632,
Clissow 1702, Warschau 1705, Holoftzin 1708.
Genom 1925 års försvarsbeslut bestämdes, att K.
skulle indragas; en del av kadern bibehölls och
bildade 1928—39 Kronobergs reg :s
de-tachement i Karlskrona, indraget 1939
jämlikt 1936 års försvarsbeslut. E.O.B.
Karlskrona hattfabriks ab., Karlskrona,
etablerat 1872, bolag 1900, tillverkar herrhattar och
filtstumpar. Aktiekapital 0,4 mkr, omslutning c:a
2 mkr, årligt tillverkningsvärde 4 mkr; antal
arbetare o. 200.
Karlskrona kustartilleriregemente, KA 2, leder
sitt ursprung från de 2 sjömanskårens kompanier,
vilka enl. 1887 års beslut skulle utgöra
fästnings-art.-trupp i Karlskrona. 1893 uppsattes
Karlskrona artillerikår, lydande under
sjöförsvaret. I samband med organiserandet av
Kustart. bildades K. 1902 av Karlskrona art.-kår och
fasta minförsvarets minkompanier m.m. K. har
1902—14 och 1926—43 haft ett detachement i
Älvsborgs fästning.
ab. Karlskrona porslinsfabrik, Karlskrona,
grundat 1918, tillverkar bord- och kaffeserviser samt
restaurangporslin i fältspatäkta kvaliteter.
Aktiekapital 0,625 mkr, omslutning c:a 1,7 mkr, årligt
tillverkningsvärde 3 mkr; antal arbetare o. 350.
K. äges av Upsala-Ekeby ab.
Karlskrona-tidningen, morgontidning, grundad
5/i 1754 under namnet ”Carlscrona weckoblad”
av boktryckaren Johan Vinquist, som 1746
övertagit Amiralitetstryckeriet, varifrån tidn., som i
fortsättningen hade skilda namn, från 1908 K.,
och som 1904 blev daglig, utgavs till 1935, då
den nedlades. K. redigerades i konservativ anda.
Karlskrona—Växjö järnväg, längd 114 km,
spårvidd 1,435 m, öppnad 1874. K- förvärvades 1941
av Staten. Dess elektrifiering skall påbörjas 1950.
Karlskrona örlogsstation var förr en
sammanfattande benämning på anläggningarna för
flottans underhåll och skydd i Karlskrona (jfr
örlogsbas); sedan 1936 avses med K. endast
anläggningar för personalens förläggning,
bespisning, utbildning o.d. — För inkvartering av
uppbådat manskap, soldater och båtsmän var det
från början illa ställt i Karlskrona alltifrån dess
anläggande 1680. Först 1790 inlöste Kronan en
— 915 —
del tomter på s. sidan av Kyrkogatan i dennas
östligaste del. Där anlades 1795 närmast
Stum-holmsbron en kasern, som först avsågs för
krono-arbetskarlar, sedan för båtsmän och volontärreg.
Denna kasern, kasern Sparre, påbyggdes i flera
etapper, senast 1892. På 1800-talet tillkommo
kaserner på Stumholmen och Kungshall, och
inom bastionen Aurora byggdes
Amiralitetssjuk-huset (Flottans sjukhus). Den första
skeppsgossekasernen stod färdig 1836. Den fick lämna plats
för den nuv. kasern Ankarstierna, som blev färdig
1881. Vid Vallgatan uppfördes 1895 kaserner, som
1902 togos i bruk av Karlskrona kustart.-reg. och
1943 av Flottans sjömansskola. Ang.
organisationen se örlogsstation. Bg.
Karlskrona örlogsvarv. Behovet av en
örlogsbas närmare östersjö-inloppen och de tyska
besittningarna samt mera isfri än Stockholm kom
Karl XI att i Blekinge-skären hösten 1679 låta
utsöka och i dec. s.å. bestämma den plats, dit
flottans fartyg i framtiden skulle vara förlagda.
Under amiralgeneral Hans Wachtmeisters
kraftfulla ledning började redan samma vinter ett
skeppsvarv anläggas på Vämö n. om Trossö,
och 1682 kunde de första nybyggda fartygen sättas
i sjön. 1681 påbörjades byggandet av
Amiralitets-kyrkan och 1684 anläggandet av det nuv. varvet
på Trossös sydsida och öarna därutanför; främst
Lindholmen. 1692 löpte där de första
fartygen av stapel. Varvsledningen ordnades så, att
en holmamiral, sedermera varvsamiral, med
biträde av ekipagemästaren och överkommissarien,
den senare för upphandlingsväsendet, skötte
ör-logsvarvets angelägenheter under
amiralgeneralen, den för sjöförsvarets såväl tekniska som
militära ledning ansvarige. Under 1690-talet
anlades 2 stapelbäddar, smedjor, målar-, snickar-,
bildhuggar- och segelmakarverkstäder,
artilleribodar, en 300 m lång repslagarbana, vakthus,
bastioner m.m. Till 1700 hade 24 skepp färdigbyggts
i Karlskrona, och örlogsvarvet hade nått en
utveckling, som efter färdigställandet 1724 av
Pol-hemsdockan, den första torrdockan, tog sitt nästa
stora steg framåt först 1780, då
varvschefsbo-ställe, nya verkstäder och förrådshus,
inventarie-kammare och modellsal började uppföras. 1758
hade inom varvsområdet ett dockbygge börjat,
som kom att fortgå till 1850 (med undantag av
1804—40, under vilka år även skeppsbyggnaden
nästan fullst. låg nere), då den sista av 5
planerade torrdockor blev färdig. I samband med
färdigställandet av dockan nr 3 blev den stora
mastkranen fullbordad 1805. Den höga stenmur,
som nu omger hela varvsområdet, färdigbyggdes
1830. På 1890-talet inträdde en ny
utvecklingsperiod, under vilken betydande anläggningar
kom-mo till utförande, ss. torpedbåtsslipen, mekaniska
verkstäder, den långa utrustningskajen av sten
(mobiliseringska j en), Oscar II :s docka, min- och
art.-förråd, torpedverkstad, vid vilken 1910 fullständig
torpedtillverkning kunde igångsättas, m.m. Före
och under 2:a världskriget moderniserades varvet
i flera avseenden. Sålunda förlängdes Oscar II :s
docka väsentligt, ökades kajututrymmen,
upprättades en motortorpedbåtsbas och utbyggdes
verkstäderna. örlogsvarvets resurser medge numera
byggnad endast av jagare och mindre fartyg, men
— 916 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
