Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona örlogsvarv - Karlskrönikan - Karlskyrka (Södermanland) - Karlskyrka (Uppland) - Karlskyrka (Östergötland) - Karlslund, Carlslund - Karlslunda - Karlsohn, Anna - Karlson och Karlsson - Karlsson, Karl Gustaf (handlande, politiker) - Karlsson, Karl Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSON
för underhåll och reparation av all befintlig
far-tygsmateriel förslå de nuv. tillgångarna av nytt och
gammalt. Det senare har i trädgården på
Lindholmen med dess saijiling av forna örlogsfartygs
gal-lionsbilder sin speciella minnesplats. Ang. varvets
nuv. arbetsorganisation se örlogsvarv. [H.SkJBg.
Karlskrönikan, vedertagen benämning på en i
Sverige under Karl Knutssons tid skriven
rimkrönika på knittelvers, med nära 10,000 versrader,
behandlande Sveriges historia från 1390-talet till
1452. Den finns bevarad i en handskrift, utförd
av flera händer och med talrika rättelser och
ändringar. Den är starkt partisk för Karl
Knutsson och är utan tvivel författad på hans direkta
uppdrag. Denne framställes som typen för en
ridderlig konung, hans fiender, Erik Puke, Jöns
Bengtsson etc., i mörkaste dager. Första
partiet av krönikan, vilket ägnas unionen mellan de
nordiska rikena och Engelbrekts uppträdande, har
tolkats dels som en med Engelbrekt samtida, av
den tyske rådsskrivaren Johan Fredebern på
svenska skriven rimkrönika, vilken i den
vetenskapliga litteraturen benämnts
Engelbrekts-krönikan, dels som en delvis på brevmaterial
utarbetad, med den övriga K. samtidig och med
denna direkt sammanhängande framställning. En
omfattande diskussion från historiska och
filologiska utgångspunkter har förts om dessa frågor;
enighet torde ha nåtts om brevmaterialets
betydelse för K:s tidigare del. K. är utg. 1866 av
Klemming i ”Svenska medeltidens rimkrönikor”
(i ”Sami. utg. av Sv. fornskriftsällskapet”) samt
i facsimile med inledn. av O. Wieselgren 1938.
— Litt.: G. v. d. Ropp, ”Zur
deutsch-skandinavi-schen Geschichte des 15. Jahrhunderts” (1876);
I. Andersson, ”Källstudier till Sveriges historia
1230—1436” (1928); E. Neuman, ”K:s proveniens
och sanningsvärde” (i ”Samlaren”, 1927, 1931,
1934), ”Dateringen av den s.k. K:s olika partier”
(1934); K. Kumlien, ”Till frågan om
’Engelbrekts-krönikans’ författare” (i ”Personhist. tidskr.”,
1932); E. Lönnroth, ”Sverige och Kalmarunionen
1397—1457” (i934); S. Kraft, ”K:s datering” (i
”Hist. tidskr.”, 1937); E. Noreen,
”Författarfrå-gor i ’Nya el. Karlskrönikan’ ” (i ”Arkiv för
nordisk filologi”, 55, 1940); vidare märkas inlägg i
akademiska befordringsstrider av N. Lindqvist
och G. Carlsson m.fl. I.A.
Karlskyrka, socken i Södermanland, se Kung Karl.
Karlskyrka, kyrka i Uppland, se Söderby-Karl
(jfr Karlung).
Karlskyrka, kyrka i Östergötland, se Oppeby.
Karlslund, C a r 1 s 1 u n d, gods i Örebro, vid
Svartån 4 km v. om stadens centrum, omfattar
med underlydande i Vintrosa sn 1,020 ha, därav
500 åker, med ett taxeringsvärde av 1,504,400 kr.
Ett 10,5 m högt fall i ån utnyttjas av ett
elkraftverk om 800 hk. K. var f.ö. den första egendom
i Sverige, som elektrifierades (1886), och på
1820-talet anlades här rikets första gasverk. Slottet
av sten i tre våningar byggdes 1801, de båda
flyglarna på 1700-talet. Bland konstskatter märkas
ett par utsökta Sergel-statyer. Vidsträckta
trädgårdsanläggningar sänka sig i terrasser mot ån.
K. har ägts av bl.a. ätterna Günther och
Anckar-svärd samt sedan 1874 av släkten Dieden; sedan
1927 tillhör det godsägare Th. Dieden. P.
Karlslund.
Karlslunda, socken i S. Möre hd i Småland,
Kalmar län, och församling i Arby, Hagby och
Karlslunda pastorat i S. Möre kontrakt av Växjö
stift, s.v. om Kalmar; 124,26 km2, därav 123,77
land; 1,409 inv. (1949). K. består i stort sett av
jämna skogsmarker med mindre mossar; åkern
utgör 8% av landarealen, skogsmarken 76%.
Stationssamhället P å r y d (695 inv. 1946) vid
kyrkbyn är ändpunkt för statsbanelinjen från
Ljungbyholm; förutom lädervaru- o.a. mindre
fabriker finnas här bobin- och lackeringsfabrik,
tillhörande Kalmar bobbin-co. ab., bildat 1922
(aktiekapital 228,000 kr, 150 arbetare, årligt
tillverkningsvärde c:a 2 mkr). Kyrkan av trä
byggdes 1817, klockstapeln 1840. Före 1873 var K.
en del av Arby. — Socknen är trol. uppkallad
efter Karl XI, under vilkens tid ett kapell
tillkom i denna del av Arby sn (se Hj. Lindroth
i ”S. Kalmar län”, 2, 1926, sid. 15). — Litt.: K.
Berggren, ”Några blad ur K. förs:s och kyrkas
historia” (1918). P.;Er.
Karlsohn, Anna Margaretha, operasångerska,
sopran (1852—1935), utbildad vid Konservatoriet
i Stockholm och anställd vid Kungl. teatern 1879
—1912. Berömd i subrettpartier och som
koloratursångerska (Rosina i ”Barberaren”, Susanna i
”Figaros bröllop”).
Karlson och Karlsson. Dessa uppslagsord ha
sammanförts till e n artikelserie. Se även Carlson.
Karlsson, Karl Gustaf, handlande,
politiker (1856—1924). K. arbetade sig upp inom
han-delsyrket, grundade 1890 firman Park & co., var
1895—I922 led- av Göteborgs stadsfullmäktige, från
1919 ordf. Led. av A.k. 1897—1911 och F.k. 1912
—17 för Göteborgs stad. Bevillningsutskottets
ordf, från 1912. Liberal och frihandlare tillhörde
han Folkpartiet, därefter Liberala samlingspartiet
och var en av dess mest dugande och
inflytelserika medl.
Karlsson, Karl Henrik, biblioteks- och
arkivman, medeltidshistoriker (1856—1909), fil. dr i
Uppsala 1890, e.o. amanuens vid Kungl. bibi.
1885, amanuens 1894, vistades med statsanslag i
Rom för forskningar i Vatikanens arkiv 1894—
1900 (reseberättelse i ”Meddelanden från Svenska
riksarkivet”, 25, 1901), bibliotekarie vid
Stockholms stads bibi. K. var en utomordentlig
kännare av de svenska medeltida frälseätterna och
— 9U —
— 918 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
