Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlson, Arwid - Karlsruhe - Karlsson - Karl Staaffskolan - Karlstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSTAD
”Ateljébord”. K. har även, spec. 1937, och icke
utan framgång, sysslat med skulptur. — Litt.: H.
Hedemann-Gade, ”Skånsk konstrevy” (1945). H.Ge.
Karlsruhe [-roa], huvudstad i Baden; 172,343
inv. (1946), därav ung. hälften protestanter. K.
är beläget på övre Rhenslätten, på Rhens högre
terrasser no—120 m ö.h. och 5 km v. om den
gamla huvudstaden Durlach, en av s.v. Tysklands
viktigaste vägknutpunkter, i vilken en av
huvudvägarna från Italien till Nordsjön och från Paris
till Wien korsades. K. grundades 1715 av
markgreven Karl Vilhelm av Baden-Durlach och är
uppkallat efter honom. Staden anlades på en
skogbeväxt sandslätt efter norditalienskt mönster.
Mitt i en ring uppfördes slottet, från vilket 31
vägar radierade ut genom skogen. 9 av de mot
s. radierande vägarna utbyggdes till gator. K.
fick på så sätt en solfjäderformig stadsplan.
Under 1800-talet tillkommo 6 nya radialgator och
4 nya stadsdelar. K. övertog snart det av
fransmännen förstörda Durlachs funktioner. Av den
lilla residensstaden, av vars 13,711 inv. ännu 1812
nära hälften bestod av statstjänstemän,
hovpersonal och militär, växte upp en stad med livlig
industri och handel. Detta uppsving är till stor
del betingat av att K. blev centrum för flera
viktiga kommunikationsleder. Nu sammanstråla här
ett 10-tal järnvägar, av vilka 5 äro dubbel- el.
fyrspåriga. 1899—1901 förbands K. genom en
1,9 km lång kanal med Rhen; den rymliga
hamnen, belägen i stadens v. utkant, består av 5
bassänger och har en kajlängd av 8 km. K. har
stora bryggerier, metall- och maskin- (bl.a.
symaskins-), livsmedels-, textil- och pappersindustri,
parfymfabriker (Wolff und Sohn), trä- och
vinhandel, talrika högre läroanstalter, museer och
inst.; dess teater och tekniska högsk. (grundad
1825) äro berömda. — Genom flygbombningar
under 2:a världskriget och främst genom det
brittiska massanfallet 3A 1942 åsamkades stadens
centrum mycket allvarliga skador. Bland märkligare
offentliga byggnader, de flesta stammande från
1800-talet, vilka blivit totalt förstörda, må nämnas
följ.: storhertigliga palatset, uppfört 1752—82,
markgrevliga palatset, slottet Gottesau, den
katolska och den evangeliska stadskyrkan, båda i
klassicerande stil, rådhuset, det stora
Landesbib-liothek, Hoftheater, konst-, musik- och tekniska
högskolorna. Delvis förstörda äro bl.a.
lantdags-byggnaden, tyghuset och Kunsthalle, vars rika
samlingar även omfatta en Hans
Thoma-kol-lektion. P.
Karlsson, se Karlson.
Karl Staaffskolan, ett organ, som bildades 1945
för att med ekonomiskt stöd av bl.a. Karl Staaffs
fond för frisinnade ändamål anordna
folkbild-ningskurser på olika platser i landet för liberal
ungdom. Verksamheten har sedan 1949 drivits i
samarbete med Liberala studieförbundet, och
kurserna äro numera huvudsaki. förlagda till
Breviks-gården i Lidingö.
Karlstad, residensstad i Värmlands län och
stiftsstad i Värmlands stift, vid Klarälvens
mynning i Vänern; 74,74 km2 land, därav 6 km2
stads-planelagt; 35,089 inv. (1950). — Från K. leda två
av Värmlands viktigaste dalgångar,
Klarälvsda-len och Fryksdalen, in i landet. På Tingvallaön,
Flygbild över Karlsruhe före 2:a världskriget; i
bakgrunden slottet.
K:s nuv. centrum, uppstod mycket tidigt en
tings- och marknadsplats, som under medeltiden
hette T h i n g v a 11 a, vilket namn utbyttes mot
K., när orten 1584 erhöll stadsprivilegier av
hertig Karl. Småningom utvecklade sig K. till den
förnämsta handels- och hamnstaden vid Vänern;
någon egentlig industri fick staden ej förrän
under senare hälften av 1800-talet. 1647 blev K.
stifts-, 1779 residensstad och erhöll i slutet av
1600-talet gymnasium. 1652 voro 360 personer
mantalsskrivna i K., som 1800 hade 2,165, 1850
3,807, 1900 11,866, 1920 19,248 och 1930 20,911 inv.
1934 inkorporerades så gott som hela Karlstads
landskommun och delar av Grava sn, varigenom
K:s areal ung. tredubblades och folkmängden
steg till 25,666, 1940 hade K. ett inv.-antal av
28,878 inv. Eftersom K. är utförsort för
Klar-älvsdalens och Fryksdalens stora bruks- och
skogsbygder, är stadens historia till stor del
historien om dess hamn, men denna i sin tur är
beroende av kanalbyggnaderna vid Trollhättan,
där den första kanalen blev färdig 1800, en
djupare anlades 1838—44 och den sista
kanalanläggningen var färdig 1916. Först 1835 började en
ordentlig hamn anläggas vid K., men denna
utgjordes eg. blott av den nuv. inseglingsrännan
vid Kanikenäset (dessförinnan användes v.
älvgrenen till hamn, och en lastageplats fanns vid
nuv. Skoghall). Därifrån leddes en kanal,
Pråmkanalen, till ö. grenen av Klarälven. En ny och
bättre hamn, den nuv. Inre hamnen, anlades 1859
—61. För att möta de nya fraktbehoven vid
tillkomsten av K.—Munkfors järnväg utbyggdes
Yttre hamnen, som blev färdig 1907; den fick
redan då samma djup som Trollhätte kanal skulle
få några år senare. Inre hamnen har en kajlängd
av 745 m och ett djup av 3 m (vid lågvatten),
Yttre hamnen en kajlängd av 180 m och ett djup
av 4,4 m. K. har ångbåtsförbindelser (ej
personbefordran) med Stockholm, Göteborg och
hamnar i s. Sverige samt med Manchester, Liverpool,
London, Hull, Rouen, Antwerpen, Rotterdam m.fl.
utländska hamnstäder. Antalet ankomna och
avgångna fartyg uppgick 1949 till 2,291 om ,344,112
nettoton. Sjöfarten pågår i regel från slutet av
mars till mitten av jan. 1841 erhöll K. stapel-
— 921 —
— 922 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
