Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlstad - Karlstads härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSTADS HÄRAD
Biskopsgården i Karlstad.
Foto D. Gunner.
stadsrättigheter. 1869 fick K. genom N.v.
stambanan järnvägsförbindelse med Laxå, 1871 med
Norge. Något omedelbart uppsving medförde
ej denna järnväg, och det var till direkt skada
för K., att Bergslagernas järnväg (färdig 1879)
ej drogs fram till staden utan skar stambanan
vid Kil; en del av Värmlands export och handel
kom därigenom att gå direkt till Göteborg i st.f.
över K. Under senare hälften av 1800-talet
undergick Värmlands industriella liv en stark
förändring: de gamla järnbruken, som lågo
spridda över stora delar av landskapet, lades ner,
ångsågar, trämassefabriker och pappersbruk
växte upp. En stor del av dessa nya industrier
förlädes till och i trakten av K. 1854 byggdes
Orr-holmens ångsåg, 1855 Skoghalls, och sedan följde
flera andra. Till den gamla värmländska
järnhanteringen anknyta en del av K:s industrier,
framför allt Karlstads mekaniska verkstad
(anlagd 1860; c:a 750 arb.) och C. J. Wennbergs
mekaniska verkstad (1875; c:a 130 arb.). Bl.a.
industrier märkas Karlstads spinneri och väveri
(1898; c:a 150 arb.), Sem L. Stawes trikåfabrik
(1888; 80 arb.), Värmlands trikåfabrik (1914: 175
arb.), B. Bergson & söners konfektionsfabrik
(grundad 1900, urspr. som engrosfirma i
manufakturvaror; 250 arb.), J. P. Nyströms orgel- &
pianofabrik (1865; 100 arb.), Klaraviks tricotfabrik
(1917; 120 arb.), snickeri-, möbel-,
tagelspinneri-fabriker, hattfabrik, bryggerier, skeppsvarv m.m.
1947 funnos i K. 109 industriella anläggningar med
sammanlagt 3,387 arb. 1940 levde 44,9 °/o av
befolkningen av industri och hantverk, 17,5% av
handel, 13,7% av allmän förvaltningstjänst och
fria yrken, 9,1 % av samfärdsel, 4,0 % av
jordbruk med binäringar, 3,7 % av husligt arbete och
3,8 °/o av ospecificerad verksamhet.
Sitt nuv. utseende har K. i huvudsak fått efter
1865, då en eldsvåda lade så gott som hela
staden i aska. Från tiden före branden återstå blott
domkyrkan, gamla gymnasiet, biskopsgården (vid
V. Torggatan, 1770-talet) samt några gamla
gårdar vid Älvgatan. Domkyrkan uppfördes 1723—
31 av sachsaren Christian Haller och har formen
av ett grekiskt kors. Tornet förstördes vid
bran
den 1865 men återuppfördes följ. år. Kyrkans
inre undergick 1915—16 en grundlig restaurering.
K:s märkligaste byggnad är gamla gymnasiet,
uppfört 1754—59 efter ritningar av C. Hårleman,
C. J. Cronstedt och J. E. Carlberg. Det är ett
tvåvåningshus med tjocka gråstensmurar och
vackra gavelpartier (av Carlberg). På taket finns
ett åttkantigt torn, förr använt till astronomiskt
observatorium. Numera inrymmer byggnaden
lokaler för domkapitlet, lärov.- och stiftsbibl. och
biologiskt museum. I det gamla K. var
bebyggelsen synnerligen sammangyttrad; stora uthus
kantade gårdarna, som åtskildes av prång av
knappt 1 m bredd. Orsaken till detta
bebyggelsesätt var det sanka läget, som ej tillät inredande
av källare. För att förebygga ett upprepande
av en sådan eldsolycka som den 1865 gjordes
gatorna i den nya staden ovanligt breda och
kvarteren och gårdarna rymliga. De breda
gatorna, de låga husen och det stora, något
ödsliga torget karakterisera K:s centrala delar. Åren
närmast efter branden uppfördes flera av K:s
monumentalbyggnader: rådhuset (färdigt 1868) vid
Stora torgets v. sida, lärov. (1870) vid dess ö. och
frimurarlogen (1869; 3:e vån. 1923) vid dess s.
sida samt residenset (1871; 3:e vån. 1923) och
stadshotellet vid Klarälvens v. gren. Framför
residenset restes 1926 en staty av K:s
grundläg-gare, Karl IX (av Chr. Eriksson). Bland senare
tiders byggnader märkas folkskoleseminariet
(invigt 1924) och Värmlands museum (1929, av
Cyrillus Johansson), vackert beläget på det i älven
utskjutande näset Sandgrund. I
Mariebergssko-gen finnes (sedan 1925) ett friluftsmuseum med
den på sin ursprungliga plats stående Mariebergs
herrgård som huvudanläggning. V. om Klarälven
ligger bl.a. stadsdelen Klara med Värmlands reg:s
kaserner. Strax s. om staden vid Klarälvens v.
mynningsarm ligger i Hammarö köping
industrisamhället Skoghall (c:a 5,300 inv.). ö. om själva
staden ligger vid Alsteråns utlopp i Vänern
egendomen Alster, där Gustaf Fröding föddes. — K.
har högre allm. lärov., högre elementarskola för
flickor, folkskoleseminarium, skolor för
yrkesundervisning och privata handelsinst., centralbibi.,
teater, konsertförening, centrallasarett med
epidemisjukhus, sinnesslöanstalt och
fångvårdsan-stalt. I K. utges ”Karlstads-tidn.”, ”Nya
Werm-landstidn.” och ”Värmlands folkblad”.
Rundradiostation. — Taxeringsvärdet å
fastighetsskatte-pliktig jordbruksfastighet var 1948 3,082,100 kr
och å annan dyl. fastighet 173,855,600 kr, varav
30,639,900 för svenska ab.; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. för
fysiska personer m.fl. till 88,636,750 kr, för svenska
ab. till 5,679,640 kr och för andra skattskyldiga
till 715,050 kr. K. bildar ett pastorat i Kils
kontrakt av Karlstads stift. — Staden är uppkallad
efter Karl IX. — Litt.: C. E. Nygren, ”K:s
historia” (1914; för tiden 1815—65), ”K:s brand
1865 och stadens senare historia” (1915); A.
Dahlman, ”K.” (1924); C. E. Nygren & L. Dalgren,
”K:s stads historia”, 1—2 (1934—39; för tiden
1584—1815); M. H. Ronge, ”Det gamla Carlstad.
En bildkavalkad” (1945). J.C.
Karlstads härad i Värmland, kring Karlstad
och Klarälvens nedersta lopp, omfattar Hammarö
— 923 —
— 924 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
