Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karsten, Georg - Karsten, Ludvig - Karstensen, Asger - Karstsjö - Karst-tratt, -tråg - Karstula - Kart - Karta (skrift) - Karta (plan avbildning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARSTEN
Ludvig Karsten: Syskon, 1901. Privat ägo.
tyska djuphavsexpeditionen 1898—99 (i
”Wissen-schaftliche Ergebnisse der Valdivia-Expedition”,
2:2, 1905—07). ”Über die Mangrove-Vegetation im
Malayischen Archipel” (i ”Bibliotheca botanica”,
22, 1891) var med sina anatomiska och
utvecklings-historiska observationer av väsentlig betydelse
för kännedomen om tropiska växters byggnad
och livsbetingelser liksom K:s rika, under resor
hopbragta fotografiska material med text i hans
tills, med H. Schenck utg. ”Vegetationsbilder”,
1—26:4 (1903—44). K. utgav ”Lehrbuch der
Pharmakognosie” (1903, 5 Aufl. tills, med U.
Weber 1937), skrev fanerogamdelen i den av E.
Strasburger m.fl. grundade ”Lehrbuch der
Botanik” (6—19 Aufl., 1904—36) och medarbetade i
”Handwörterbuch der Naturwissenschaften”. —
Litt.: U. Weber, ”G. K.” (i ”Berichte der
Deut-schen botanischen Gesellschaft”, 55, 1938). A.Hr.
Karsten, Ludvig, norsk målare (1876—1926),
utbildad i München, vistades därefter i Spanien
och Paris, var efter 1907 mestadels bosatt i
Köpenhamn. K. tog i Paris intryck av Matisse men
är f.ö. mest besläktad med E. Munch i sin
koloristiskt våldsamma uttrycksfullhet, sin häftiga
pen-selföring och sin romantiska uppfattning. Han
har utfört starkt personliga parafraser över äldre
måleri (”Gravläggningen” efter Ribera,
Nasjonal-galleriet i Oslo, 1906). — Litt.: Monogr. av Pola
Gauguin (1949). A.
Kar’stensen, A s g e r Kristen, dansk politiker
(1874—1945)» deltog som student i högerns
ung-domsrörelse, ingick i pressen, var 1896—98 red.
för ”Tidens Krav”, 1903—15 medarbetare vid
”Na-tionaltidende”, 1915—20 red. för ”Frederiksborgs
Amtstidende”, var 1917—21 borgarrepresentant i
Köpenhamn och 1918—20 medl. av Folketinget.
K. var tidigt verksam för skapandet av en
folklig, konservativ partiorganisation och en av de
främsta initiativtagarna vid grundandet av
Konservative Folkeparti. I sin strävan att inom detta
hävda de breda folklagrens inflytande råkade
K., vars politiska begåvning var betydande men
som hade svårt att samarbeta med oliktänkande,
i konflikt med partiets industribetonade flygel
och lämnade 1920 de konservativa. Efter att en
tid ha gått som vilde inträdde han i Venstre,
för vilket parti han 1932 och 1935 utan framgång
kandiderade till Folketinget. K. utgav 1940
memoarverket ”Et liv i Politik”. B.
Karstsjö, se Sjö 1).
Karst-tratt, -tråg, geogr., geol., se Karst, sp. 960.
KaPstula [-ola], kommun i Vasa län, Finland;
864 km2; 8,295 inv. (1948; 9 inv. pr km2),
finsktalande. Åkern upptar 55 km2 (6°/o av arealen),
skogsmarken 563 km2. — Vid K. ägde 21/s 1808
en strid rum mellan svenskarna, o. 1,600 man, under
Fieandt och ryssarna, 3,200 man, under Vlastov.
Efter några timmars strid måste svenskarna, hotade
av ryska kringgångsrörelser, dra sig tillbaka mot
Lintulaks. Förlusterna blevo under återtåget så
stora, att Fieandt nästa dag ansåg sig nödsakad att
gå hela 60 km tillbaka, vilket tvang även de övriga
svenska trupperna att återtåga. K. blev därigenom
vändpunkten i sommarfälttåget. Mdn;P.S.
Kart (jfr sv. dial. kart, grov näver el. bark,
liten sten, hård knöl, av ovisst ursprung),
omogen frukt, omoget bär.
Karta (lat. charta, papyrusblad, skrift; etymol.
= cert och subst. kort), 1) (skriven lag och)
författning, ”frihetsbrev” (se Charta); 2) belägga
med karta (se Charta sigillata), stämpelbelägga;
3) förteckning över brev, paket m.m., varav bildl.
komma på överblivna kartan, icke få någon friare,
icke bli gift.
Karta (samma ord som föreg.), en på mätbart
sätt framställd, vanl. plan avbildning av (del av)
jordytan, havsbottnen, skikt under jordytan,
him-melssfären med till kartskalan anpassat generellt el.
speciellt innehåll. För avbildningen tänkes
markytan el. havsbottnen projicierad till ett visst
avbild-ningsplan, vanl. havsytan och dess fortsättning i egen
nivå under den fasta jordytan. Vid framställning
av förhållandena under jorden och för
astronomiska kartor få andra avbildningsplan användas (jfr
Astronomiska koordinater, Himmelssfär och
Gruv-mätning). Kartskalan är vanl. ett bråktal,
som anger vilken bråkdel ett visst avstånd på
kartan utgör av motsv. längd på avbildningsplanet;
bråktalets täljare är oftast 1. Vid uppmätning av
kartor över mindre områden i skalor större än
1: 10,000 kan i allm. bortses från jordytans
rund-ning. Så snart kartläggningen sträcker sig över
större områden och avser mindre skalor, måste de
fel, vilka alltid medfölja den sfäriska ytans
omsättning till plan, upphävas genom en lämplig
projektion (jfr nedan och art. Geodesi). Valet av
kartprojektion blir bl.a. beroende av kartans
ändamål, det avbildade områdets form och geografiska
läge. — Av en kartbild fordras i allm., att den
framställer de olika företeelsernas på jordytan
läge i avbildningsplanet (kontur, planbild), de
vertikala höjdskillnaderna samt genom ett gradnät
de olika punkternas geografiska läge. Ju flera
enskildheter kartan skall upptaga, desto större måste
avbildningsskalan göras. Vanl. kallar man de
kartor topografiska, vilkas skalor ligga
mellan gränsvärdena 1:20,000 och 1:200,000. K. i
större skala än 1:20,000 gå ofta under namnet
tekniska el. geometriska kartor;
uppmätta i stora skalor med begagnande av enhetligt
geodetiskt underlag benämnas de k at a s t e r-
— 963 —
— 964 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
