Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karst - Karstadt, Rudolph, A.G. - Karstbildningar - Karsten (namn) - Karsten, Christian - Karsten, Hermann - Karsten, 1. Petter Adolf - Karsten, 2. Rafael - Karsten, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARSTEN
dränerad sjö. — Det från grottornas tak till golvet
nedsipprande vattnet avger därvid sin koldioxid,
varvid den lösta kalken utfälles och avsätter sig
som droppsten, ofta i form av tappar, dels
nedhängande från taket, stalaktiter, dels
uppskjutande från golvet, stalagmiter, vilka
genom att växa ut i längd och bredd förenas till
droppstenspelare. Benlämningar efter i grottan
fordom befintliga djur och människor kunna därvid
inneslutas i droppstenen till s.k. benbreccior,
eftersökta av arkeologer och paleontologer. —
Sporadiskt förekomma smärre karstbildningar i
Sveriges kalkstensförande sedimentformationer, ss. i
Bjurälvens dalgång i Jämtland, vid Vittskövleån i
Skåne och Lummelundaån på Gotland. — Litt.:
J. Cvijic, ”Hydrographie souterraine et évolution
morphologique du Karst” (1918). G.Fn.
Karstadt, Rudolph, A.G., [ro’dålf ka’rjtat [-ak’t-siangazäljaft],-] {+ak’t-
siangazäljaft],+} tysk varuhusfirma, grundad 1881,
Aktiengesellschaft 1920, med säte i Hamburg.
Firman ägde före 2:a världskriget ett 80-tal
varuhus, spridda över hela Tyskland. Den drev en
omfattande produktion, framför allt av textilvaror.
K.-koncernen tog initiativet till
enhetspris-varuhu-sen genom bildandet av Einheitspreis A.G.
Karstbildningar, geol., se Karst.
Karsten, mansnamn, se Kristian.
Karsten, Christopher Christian,
operasångare, tenor (1756—1827). Efter en tids anställning
vid Kungl. teatern fick K. genom Gustav III:s
förmedling sin slutliga utbildning i Köpenhamn
(i777) och blev 1778 förste hovsångare; var
anställd vid operan till 1806 samt fast engagerad för
gästspel 1812—17. Bland hans främsta roller
märkas Christiern i Naumanns ”Gustaf Vasa”, Roland
och Orfeus. K:s stämma var av sällsynt kraft och
klarhet och dess omfång imponerande. Sålunda
ansågs ett basparti, titelrollen i Sacchinis ”Oedip
i Athén”, vara hans kanske märkligaste skapelse.
Även som skådespelare var K. högt uppskattad,
och han säges rätteligen vara den gustavianska
operans främsta prydnad. Han var ock en
uppburen oratorie- och konsertsångare. Biogr. av J.
Flodmark i ”Sveriges teaterhistoriska samfunds
årsskr.”, 1912. G.M.
Karsten, Gustav Karl Wilhelm H e r m a n n,
tysk botanist (1817—1908), e.o. prof, i botanik i
Berlin, 1868 prof, i växtfysiologi i Wien, avgick
1872 på gr. av politiska stridigheter vid univ.,
företog 1848—56 resor i Venezuela, Nya Granada
och Ecuador och utgav bl.a. ”Gesammelte Beiträge
zur Anatomie und Physiologie der Pflanzen” (2
bd, 1865—90), ”Florae Columbiae terrarumque
ad-iacentium specimina selecta” (1858—69, 200 tavlor),
”Die medicinischen Chinarinden Neu-Granadas”
(1858), ”Das Geschlechtsleben der Pflanzen und die
Parthenogenesis” (1860), ”Deutsche Flora” (1880
—83) m.fl. G.
Karsten. 1) Petter Adolf K., finländsk
botanist (1834—1917), fil. dr 1861, lektor i botanik vid
Mustiala lantbruks- och mejeriinst. 1864—1908,
prof:s titel 1900. K. ägnade sig åt mykologisk
forskning och var en utmärkt kännare av
Rysslands, Finlands och den skandinaviska halvöns
hattsvampar. Hans förnämsta verk är ”Mycologia
fennica” (4 bd, 1871—79). K:s svampherbarium
SU 15. — 961 —
31 — Red. avsl. is/s 50.
inköptes av finska staten och förvaras på
Helsingfors’ botaniska inst.
2) Torsten (T o r) Evert K., den föreg:s
kusins son, språkforskare (1870—1942), e.o. prof, i
germansk filologi vid Helsingfors univ. 1912, prof,
där i nordisk filologi 1931. Bland hans skrifter
märkas de stora och viktiga arbetena
”Germanisch-finnische Lehnwortstudien” (1915), ”Svensk bygd i
Österbotten nu och fordom” (2 bd, 1921—23) samt
översikten ”Die Germanen” (1928). I sina
undersökningar har K. med stöd även av arkeologiens
resultat diskuterat och tagit ställning till frågorna
rörande Finlands etnografiska och
bebyggelsehistoriska förhållanden, varvid han bl.a. hävdat den,
dock starkt bestridda, uppfattningen, att det
tidigare germanska folkskiktet i Finland kommit från
s. och ej, som vanl. antages, från Sverige. E.H.
3) Sigfrid Rafael K., den föreg:s bror,
sociolog (f. 1879), doc. i jämförande
religionsvetenskap i Helsingfors 1907, prof, i praktisk filosofi
1922—48. Under
långvariga forskningsresor
i Sydamerika 1911—13,
1916—19, 1928—29,
1937 och 1946—47
studerade K. indianernas
seder och religion.
Bland hans skrifter
märkas ”Hedendom
och kristendom” (1910),
”Bland indianer i
Ek-vadors urskogar” (2
bd, 1920—21),
”Naturfolkens religion” (1923),
”Civilization of the
South American
In
dians” (1926), ”Naturfolkens samhällsliv” (1928),
”Inledning till religionsvetenskapen” (s.å.), ”The
Head-hunters of Western Amazonas” (1935), ”The
origins of religion” (s.å.), ”Inkariket och dess
kultur” (1938; något omarb. eng. ed. ”A
totali-tarian State of the past”, 1949), ”Stridsfrågor
inom den moderna sociologien och
religionsvetenskapen” (1947). [A.Gr.JG.Lm.
Karsten, Georg, tysk botanist (1863—1937),
fil. dr i Rostock 1885, e.o. prof, i Bonn 1903,
prof, i Halle 1909. K. företog 1889 en 2 års
forskningsresa till Sundaöarna, Malacka och
Cey-lon och senare resor till Mexico, v. Nordamerika
och Kanarieöarna. Vid sina grundläggande
studier över kiselalgerna undersökte han utom
skalets struktur det
levande cellinnehållet och
auxosporbildningen,
utgav ”Die Diatomeen
der Kieler Bucht” (i
”Wissenschaftliche [-Meeresuntersuchung-en”,-]
{+Meeresuntersuchung-
en”,+} N.F., 4, 1899) och
”Bacillariophyta
(Diatomeen)” (i A.
Eng-ler & K. Prantl, ”Die
natürlichen
Pflanzen-familien”, 2 Aufl., 2,
1928) samt bearbetade
fytoplankton från den
— 962 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
