Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karta (plan avbildning) - Kartprojektion - Kartframställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTA
denna. Minskas skalan, fås två längdriktiga
paralleller; mellan dem är avbildningen
förminskad, utanför förstorad. Av detta slag är den
projektion (C. G. Spens 1817), som användes
för Generalstabens k. över s. Sverige m.fl. Ang.
projektion för n. Sverige se Topografisk karta.
Av ytriktiga projektioner har L a m b e r t
framställt en, med längdriktig mittparallell (fig. 3 B),
A 1 b e r s en annan, där två paralleller äro
längdriktiga (den ytriktiga k. i fig. 2 B är gränsfall av
Albers’). I den senare avbildas polen som en
cirkelbåge. Detsamma gäller för den redan av
Pto-lemaios använda projektionen med längdriktig
mittpafallell, som avbildar meridianerna
längdrik-tigt. — Som oäkta konisk betecknas B o
n-n e s ytriktiga projektion (fig. 5), särsk. förr
mycket använd. Den rätliniga längdriktiga
mittmeridianen och de koncentriska parallellcirklarna
konstrueras som i föregående k. Från mittmeridianen
räknat indelas parallellcirklarna längdriktigt,
varefter genom delningspunkterna de krokliniga
meridianerna dragas.
Cylindriska kartprojektioner (fig.
2 C). Den normala konforma (Mer cato r 1569)
användes för sjökort. L oxo d rome n, en
kurva, som skär varje meridian under samma
vinkel, avbildas som en rät linje. Ett fartyg, som
håller konstant kurs, följer sålunda en rät
linje på sjökortet. Den transversala konforma
(Gauss) användes i Sverige för beräkning av
triangelmätningar samt från 1931 för
fotokartor och ekonomiska kartor. I Lamberts
ytriktiga projektion avbildas globen på en
tangerande cylinder, varvid varje kartparallell
erhål-les som skärning av globparallellens plan med
cylindern (fig. 3 C). I den redan under
antiken kända s.k. plattkartan avbildas
meridianerna längdriktigt. — Som oäkta
cylindriska betecknas S a n s o n-F lamsteeds
ytriktiga projektion, vilken framgår som gränsfall
av Bonnes och där meridianerna äro sinuskurvor,
samt M o 1 1 w e i d e s ytriktiga projektion (se
t.ex. kartor vid Europa), där meridianerna äro
ellipser.
Helt utanför den använda indelningen falla ett
stort antal kartprojektioner, bl.a. åtskilliga, som
avse framställning av hela globen i en kartbild,
av Aitow, Hammer, van der Grinten, Schjerning,
Eckert m.fl. [I.CJ.]E.O.B.
Kartframställning. I Sverige framställas k. på
officiell och enskild väg. De viktigaste statliga el.
kommunala myndigheternas kartframställning
avser: lantmäterikartor för jorddelning och
fastighetsbildning på landsbygden i huvudskalorna
1:1,000, 1:2,000 och 1:4,000 genom lantmäteriet;
kommunala kartverk som underlag för
fastighetsregister, fastighetsutredningar,
tomtindelning, stadsplanering och för översiktsändamål
i skalorna 1:400—1:10,000 genom kommunernas
egna mätorgan el. på entreprenad;
skogskartor i skalorna 1: 8000—1: 20,000 genom
domänverket ; samfärdselväsendets k. genom
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
vägförvalt-ningarna; vattenreglerings- och
kraft-ledningskartor av Vattenfallsstyrelsen;
torrläggningskartor av Statens
lant-bruksingenjörer; ekonomiska k. i skalan
1:10,000 (tidigare även 1:20,000 och 1:50,000),
topografiska, ekonomis k-t o p o g r a f i
s-k a, översikts-, höjd- och
generalkartor (ang. skalor se Topografisk karta) samt
fotokartor av Rikets allmänna kartverk;
jord- och bergartskartor samt b e r
g-grundskartor i skalorna 1: 50,000—1: 200,000
av Sveriges geologiska undersökning; sjökort*
av Sjökarteverket. Kartframställning på enskild
väg i Sverige avser i de flesta fall att tillgodose
samfärdsel och turism, varvid stora och
mellan-skalor användas, el. undervisning, där i allm.
små skalor tillämpas; så är också fallet med de
statistiska och ekonomisk-geografiska kartor,
som i alltjämt stigande mängd framställas.
Framställning av de viktigaste geometriska k.,
lantmäterikartor, sker enl.
mätningsför-ordning* av 1920 och verkställighetsföreskrifter av
1921. På marken utlägges’ett nät av stomlinjer,
mätningslinjer och stödpunkter genom
triangelmätning, polygonmätning el. stomlinjemätning. Efter
stomnätets utstakning och mätning samt
uppläggning på nätkarta följer detaljmätning på särskilda
mätblad, varvid alla de föremål inmätas, vilka
skola upptagas på k. Mätningssättet är ant.
numeriskt, vanl. med teodolit, då längder och vinklar
erhållas i siffror på sådant sätt, att ur dessa en k.
upprättas, el. grafiskt, varvid samma
storheter helt el. delvis direkt avbildas.
Instrument för detaljmätning äro mätband, teodolit,
takymeter, distanstub, mättavla, kompass (den
tidigare använda dioptern har nu så gott som helt
försvunnit). Lantmäterikartor utarbetas vanl. i
skalorna 1:1,000, 1:2,000 och 1:4,000; för särskilda
ändamål kunna såväl större som mindre skalor
komma till användning. De anslutas i många
fall till rikets triangelnät. — Vid framställning
av kartor över större områden än
som kunna ifrågakomma vid geometrisk
kartframställning, i sht för topografisk och
ekonomisk kartframställning, måste med hänsyn till
jordrundningen ett särskilt geodetiskt underlag
föreligga (jfr ovan och art. Geodesi), bestående
av triangel nät av i:a, 2:a och 3:e
ordningen, vilka framställas genom numerisk
mätning med teodolit och vilkas läge på
jordellip-soiden grundas på astronomiska bestämningar.
Detta triangelnät utfylles numera i Sverige med
skalriktiga, från luften på stor höjd tagna
flygbilder, vilka till sitt läge inpassas i förh. till
triangelpunkterna. När dessa bilder
sammansättas och uppdelas i likformiga blad, erhåller man
en fotokarta, vilken i Sverige normalt har
skalan 1:10,000. Ur dessa fotokartor kan
därefter en planbild framställas över kartområdets
alla skilje- el. sammanbindningslinjer, av föremål
danade av naturen el. av människohand.
Kompletterad vid markrekognoscering med hänsyn till
jordens fördelning ur brukbarhetssynpunkt och
till jordregistrens fastighetsredovisning erhålles på
denna väg en ekonomisk k., som även denna
har skalan 1:10,000.
Den ekonomiska k. kan även tjäna som sto
m-karta för den topografiska k. för att
genom användning av den förras redan kända
detaljer i möjligaste mån nedbringa
fältmät-ningsarbetet. Sedan stomkartans olika delar hoppas-
— 971 —
— 972 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
