Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kartmätare - Kartnagel - Kartnoggrannhet - Kartog - Kartograf - Kartografi - ab. Kartografiska institutet - Kartografiska sällskapet - Kartogram - Kartometri - Kartong - Kartongmaskin - Kartonnerad - Kartotek - Kartov - Kartprofil - Kartprojektion - Kartreproduktion - Karttecken el. kartsymboler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTNAGEL
nas flera sifferkransar, var och en motsv. en viss
reproduktionsskala. A.Lg.
Kartnagel, en deformerad, på ytan ojämn, ofta
missfärgad och oftast förtjockad nagel med
tendens till sprickbildning och uppflisning. Orsaken
till dessa förändringar av nagelplattan bero på
sjukliga processer (inflammation, svampbildning,
skador) i nagelns tillväxtdel, den s.k. nagelbädden,
vilken på gr. härav ej längre kan bilda normal
nagelsubstans.
Kartnoggrannhet, måtten på de läges- och
höjdfel, som vidlåda utsättandet av en kartas
geografiska element. Ju mindre fel, desto större k.
Kartframställningsmetoderna äro avgörande för
k., som i allm. är störst i de större kartskalorna.
Karto’g, vapentekn., se Kartaun.
Kartogra’f, person, som sysslar yrkesmässigt med
kartors upprättande, vare sig det gäller mätnings-,
redigerings- el. ritarbete. K. vid Rikets allmänna
kartverk bär titeln statskartograf.
Kartografi’, den verksamhetsgren, som
omfattar bearbetning av beräknat el. på fältet uppmätt
primärmaterial till färdiga kartoriginal samt
dessas iordningställande för reproduktion, varvid ofta
olika slag av förlagor måste framställas; till k.
hör även sammandragning av kartor i stora
skalor till sådana i mindre el. små. I vidsträcktare
mening innefattas i k. även alla de teorier, som
ligga till grund för ovannämnda verksamhet. Se
Karta.
ab. Kartogra’fiska institutet, Stockholm, sedan
1922 dotterbolag till ab. Sveriges litografiska
tryckerier och förenat med Centraltryckeriet, är ett
enskilt företag för framställning av kartor. K.
grundades 1915 av Magnus Lundqvist under
namnet Kartografiska byrån.
Kartogra’fiska sällskapet i Stockholm bildades
1908 och har till ändamål att höja intresset för
Sveriges kartarbeten och söka främja dessas
utveckling genom att anordna föredrag och
diskussioner samt genom utgivande av skrifter.
Kartogram’, se Grafisk framställning, sp. 1042.
Kartometri’, mätning ur kartor av verklighetens
dimensioner: längder, ytor, höjder, djup.
Kartong [-åij’] (fra. carton, av lat. charta,
papper). 1) Papper av tjock, styv konsistens, som
framställes efter olika metoder, ant. i ett lager,
s.k. maskinkartong, i flera lager på
samma maskin, s.k. g u s k a d k. (papp), el. genom
hopklistring i särskild maskin av två el. flera
pappersbanor, som tillverkats var för sig, s.k.
klistrad k. Den guskade k., som vanl. består
av sämre råmaterial, kan ha ena el. båda sidorna
täckta av bättre material. Den klistrade k. kan
ha ett mellanskikt av mörkare, ogenomskinligt
material och täckark av hög vit färg
(bristol-kartong) el. fint genomskinligt material i alla
skikten (elfenbenskartong). J .K.
2) Boktr., blad, som avtryckts för att vid häftning
el. bindning ersätta felaktiga.
3) Konsthist., en i teckning el. målning noggrant
utförd arbetsskiss på papper, avsedd som modell
för större kompositioner i olja, murala målningar,
glasmålningar el. vävnader. K. kan ant.
inskränkas till en detalj el. sammanfogas till att omfatta
kompositionen i sin helhet. — Berömda äro Rafaels
— 987 —
kartonger (7 i London) till de i Bryssel vävda
tapeterna för Sixtinska kapellet i Vatikanen.
Kartongmaskin., maskin för tillverkning av
kartong och papp. Till skillnad från vanliga
pappersmaskiner, som i regel ha en enda plan vira,
äro k. vanl. utrustade med ett flertal (5 å 8)
cylindriska viror, s.k. siebcylindrar, placerade
invid varandra. Fiberbanan avtages från cylindrarna
medelst en gemensam, i kontakt med deras
översidor löpande, ändlös filt. Under filten avsätter
sig då en fiberbana från varje siebcylinder,
varigenom pappen får önskad tjocklek. De olika
delskikten sammanpressas härefter etappvis i k:s
guskparti, som består av en rad valspar.
Härefter föres pappbanan genom en ”våtpress”
och vidare till ett flercylindertorkparti. — Jfr
Papper. A.Lg.
Kartonne’rad (fra. cartonné, försedd med
kartong), om bok, som bundits i enkelt pappband
med smal klotrygg utan lösrygg och klothörn
och vars pärmsidor skurits järns med bokens
och överdragits med papper.
Kartote’k (till sv. karta i bet. kort och grek, theke,
förvaringsrum), skåp för registreringskort o.d.;
kortregister (se Kortsystem).
Karto’v, vapentekn., se Kartaun.
Kartprofil, bild i förminskad skala av skärningen
mellan ett (vanl. vertikalt) plan och jordytan.
Kartprojektion, en matematiskt definierad, plan
avbildning av jordytan, se Karta, sp. 969 ff.
Kartreproduktion. Innan den moderna
reproduktionstekniken ställt sina många medel till
förfogande för k., reproducerades en karta genom
avteckning för hand, genom träsnitt el. genom
tryckning från kopparplåt, senare även genom
stålstick. Efter upptäckten av den litografiska
stenens egenskaper graverades el. tecknades kartor
på sådan sten, varefter tryckning kunde ske från
stenen i maskinpress. Koppar- och stentrycket har
fortfarande sin betydelse vid framställning av
mindre upplagor högvärdiga kartor; för framställning
av stora upplagor väljes dock den litografiska
övertrycksmetoden, från kopparplåten, resp,
stenen (i st.f. sten kan även zinkplåt användas) tages
på s.k. övertryckspapper ett avtryck, som
överföres till zink- el. aluminiumplåt, vilken genom
preparering och etsning iordningställes för
tryckning, oftast i offsetpress; erforderliga färger
påtryckas från särsk. litograferade plåtar el. stenar.
Ett på papper ritat kartoriginal reproduceras
numera vanl. genom fotomekaniska
tillvägagångssätt, varav fotolitografien och direktkopieringen
äro de allmännast tillämpade. Vid fotolitografi
överföres en fotografisk avbildning till tryckplåt
el. sten; storleksförändring är således möjlig i
samband med k. Genom direktkopiering överföres
originalet i sin egen storlek medelst genomlysning
direkt till en tryckplåt. Vid mindre fordran på
tryckskärpa kunna kartor reproduceras medelst
kliché. K. från graverade plåtar el. stenar kallas
djuptryck, från litograferade flacktryck; träsnitt och
klichétryck kallas högtryck. — Litt.:
”Bildreproduktionen i Sverige” (1923); ”Handbuch der
modernen Reproduktionstechnik” (2 bd, 1927). E.O.B.
Karttecken el. kartsymboler, tecken med
viss definierad betydelse, vilka tillsammans utgöra
kartbilden. De kunna indelas i tre grupper: k o n-
— 988 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
