Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kashmir (Jammu och Kashmir) - Kashmirget - Kashmiri - Kashmirull - Kasida - Kasimir (textilier) - 1. Kasimir I Restaurator (konung av Polen) - 2. Kasimir II, den rättrådige (konung av Polen) - 3. Kasimir III (konung av Polen) - 4. Kasimir IV Jagiellończyk (konung av Polen) - Kasimirsborg, Casimirsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASHMIRGET
medelst fäbodar. De talrika fårhjordarna och de
vilda getterna i bergen lämna råmaterialet till
omtyckta schalar. Den viktigaste industrien är
sidenfabrikation. Förbindelsen med övre Indus,
östturkestan och Tibet går över v. Himalayas
lägsta pass Zoji-la (3,520 m ö.h.) och med
nordindiska slätten medelst en ny bilväg över
Pir-Panjal-passet (3,494 m) till Rawalpindi, medan
en annan går till J a m m u, vid berglandets fot.
I denna stad, som är förbunden med det indiska
järnvägsnätet, residerar regeringen om vintern.
K. tillhörde med säkerhet Mauryaväldet
(200-talet f.Kr.), senare Kushanaväldet. Efter 528
erövrade heftaliterna K. men avlöstes o. 565
av den inhemska Karkotaka-dynastien. Härefter
följde olika inhemska dynastier, tills 1334 en
afghansk äventyrare, Schahmir Swati, övertog
makten; islam har sedan dess i K. förblivit de
härskandes religion. 1586—1752 under
stormogul-väldet, därefter under durrani, lades K. 1819 av
Randjit Singh till sikhernas välde, men efter första
sikhkriget tillerkändes K. Gulab Singh av den
rajputiska Dograklanen, vilken av Randjit Singh
fått Jammu som län (1846). Den sålunda bildade
staten Jammu och K. tillhörde därefter Gulab
Singhs dynasti under den engelsk-indiska
regeringens överhöghet. Härskaren bär sedan 1846
titeln maharaja. Vid Indiens delning 1947 reste
sig muhammedanerna i Poonch i v. K. mot
ma-harajan Sir Hari Singh och begärde anslutning
till Pakistan. Även invånarna i Gilgit-området
i n.v. K. gjorde uppror. I Poonch stöddes
resningen av irreguljära styrkor, bestående av män
från de krigiska bergstammarna i N.v.
gränsprovinsen, vilka trängde in i K. och hotade
huvudstaden Srinagar. För att rädda sin tron och den
härskande hinduiska minoritetens ställning anslöt
sig maharajan i okt. s.å. till Indiska unionen, som
genast sände trupper till K. I Jammu utbröto
blodiga inbördesstrider mellan hinduer och
muhammedaner; en stor del av de sistn. flydde till
Pakistan. I v. K. upprättades en provisorisk
muhammedansk regering. Konflikten om K. vållade
stark spänning mellan Indiska unionen och
Pakistan. Läget blev mycket farligt, då
unionstrup-per i april 1948 inledde en offensiv mot Poonch
och Pakistan med anledning därav militärt
intervenerade i K. FN :s säkerhetsråd tillsatte en
speciell kommission med uppgift att medla och
åvägabringa en folkomröstning. Fientligheterna
avbrötos Vi 1949, och 13/s s.å. träffades ett
vapen-stilleståndsavtal, enl. vilket demarkationslinjer
fastställdes i K. FN-kommissionen förmådde däremot
icke övertala Indiska unionen och Pakistan att
dra tillbaka sina trupper och hade ännu i jan. 1950
heller icke fått till stånd en folkomröstning. En
delning av K. genom skiljedom har varit på tal.
Indiska unionen nämner i 1949 års författning
staten Jammu och K. som integrerande del av
unionen. — Litt.: C. E. Tyndale Biscoe, ”K. in
sunlight and shade” (1921). [J.F.;C.F.]V.Hn;S.Br.
Kashmirget, ras av getsläktet*.
KashmiTi [kaj-] (kashmirt), det indo-ariska språket
1 Kashmir, bildar jämte shina och kohi stani
en särskild gren av den indo-ariska språkfamiljen.
Antalet k.-talande torde uppgå till c:a 1 V2 mill.
_K. visar en egenartad utveckling av det
ursprung
— 999 —
liga språkmaterialet men står under starkt
inflytande av sanskrit, hindustani och persiska. På k.
förefinnes en dock varken särdeles betydande el.
särdeles gammal (tidigast från 1500-talet)
litteratur. Det grafiska uttrycksmedlet är q a r a d
a-alfabetet (jfr Indisk skrift); för tryck användes
de-vanagari. — Litt.: G. A. Grierson, ”Manual of the
K. language” (2 bd, 1912). C.F.
Kashmirull, det fina, mjuka håret av kashmirget.
Kasi’da (arab, kasida, ”tendensdikt”, av verbet
ka’sada, syfta) kallas hos araberna en längre dikt,
dock sällan över 100 verser, vilken i bestämd
ordning behandlar olika ämnen och slutar med sitt
egentliga syftemål, urspr. den egna stammens
förhärligande el. ett smädande av dess fiender, senare
oftast en lovsång till en familj el. person, varav
skalden väntade en belöning. Början är alltid av
erotisk art, nasib, en klagan över att den älskade
med sin familj lämnat sin tidigare lägerplats.
Mel-lanpartiet skildrar diktarens färd till k:s adressat.
Den mest berömda samlingen äldre k. är
Mu"alla-kät*. Även inom andra språk, särsk. persiska och
turkiska, har k. upptagits och flitigt använts. [O.]L.
Ka’simir, textil., se Kashmir.
Ka’simir (po. Kazimierz), polska furstar.
1) Kasimir I Restaurator, konung (1016
—58), son till Mieszko II, efterträdde denne 1034,
förjagades 1037 av stormännen men återinsattes
på tronen med kejsar Henrik III:s bistånd 1041.
K., som bl.a. erövrade Masovien åt Polen, förde
en kraftig politik.
2) Kasimir II, den rättrådige, konung
(1138—94), son till Boleslav III, hävdade sin
besittning av tronen i strid mot sin bror Mieszko
och bragte ordning i flera inre frågor.
3) Kasimir III, konung (1310—70), son till
konung Vladislav Lokietk, som han 1333
efterträdde. För att vinna inre lugn i riket offrade
han prov. Pommern och Schlesien åt resp. Tyska
orden och Böhmen. österut utsträckte K. sitt
välde över Röda Ryssland, vilket gav anledning
till en övergående tatarinvasion. K. förde en
kraftig inre regering, skapade ordning i
förvaltningen genom ny lagstiftning, främjade städerna
och borgerskapet, gav judarna nya rättigheter och
grundläde 1464 univ. i Kraköw. K. dog sonlös
och efterträddes av sin systerson Ludvig av
Ungern. E.Lö.
4) Kasimir IV Jagielloriczyk, konung
(1427—92), son till Jagiello. Redan som barn
storfurste av Litauen valdes han efter brodern
Vladislav III till konung 1444 och kröntes 1447.
Efter att i början av sin regering ha avvärjt
tataranfall började K. 1454 krig med Tyska orden
för att understödja de preussiska städerna i deras
strävan att ansluta sig till Polen. Kriget slöts
först 1466 med fördraget i Thorn, varigenom
Västpreussen införlivades med Polen. Under
denna strid var K. förbunden med den
landsflyktige konung Karl Knutsson av Sverige, som
1464 gjorde sitt restitutionsförsök med hjälp av
en polsk här. Efter krigets slut instiftade K. den
polska riksdagen. Hans regering betecknar en
glansperiod för den andliga odlingen i riket. E.Lö.
Kasimirsborg, Casimirsborg, gods i
Gamleby sn i Småland, vackert beläget på n.ö. sidan
av Gamlebyvikens innersta del, omfattar 622 ha,
— 1000 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
