Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kasern - Kasernbyggnadsnämnden - Kasernera - Kasernförvaltare - Kasernofficer - Kasevia - Kasha - Kashan - Kashgar, Kaschgar - Kashmir, kaschmir el. kasimir (textilier) - Kashmir (Jammu och Kashmir)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASHMIR
el. enkelrum och av relativt låg standard,
hyreskasern, studentkasern.
Kasernbyggnadsnämnden, se Arméns
kasernbyggnadsnämnd.
Kaserne’ra, anordna permanent förläggning av
ett truppförband i kasernetablissemang.
Kasernförvaltare, se Kasernofficer.
Kasernofficer, officer, som vid ett truppförband
handhar ärenden rörande kasernvård, förvaltning
och underhåll av övningsfält, skjutbanor o.d. Vid
vissa truppförband tjänstgör i stället en
underofficer som chef för kasernvårdsavd. med titeln
kasernförvaltare (jfr Förvaltare).
Kasevi’a, bot., art av släktet Glyce/ia*.
Kasha [kaj"a], mjukt, vanl. lätt melerat och ljust,
fint ylletyg till klänningar och damdräkter, av
franskt ursprung, ofta imiterat. K. var modernt
på 1920-talet.
Kashan [-J’a’n], stad i prov. Kashan i v. Persien,
mellan Isfahan och Teheran, 990 m ö.h.; c:a 45,000
inv. K. har många moskéer; blomstrande
konsthantverk (textilier). I trakten finnas rika järn- och
kopparfyndigheter.
Kashga’r [kaj-l, Kaschgar, kin. Shu-fu, stad i
östturkestan vid Kashgar-darja på en höjd av 1,284
m ö.h.; o. 80,000 inv. K. är den viktigaste orten i
s. delen av östturkestan, är residens för en
kinesisk landshövding och ett stort antal kinesiska
militära och civila myndigheter. Ryskt och
engelskt generalkonsulat finnas. K. är utgångspunkt
för handeln på Sovjetunionen, vilken de senaste
åren ökat starkt, samt knutpunkt för vägarna från
Jarkend—Khotan och Ak-su. De kringliggande
oaserna äro mycket rika och bördiga. Marknader
och torgdagar besökas flitigt av kirgiserna från
bergen, som i K. avyttra skinn o.a. produkter. —
Det egentliga K., ”gamla staden”, är omgivet av
en stor lermur, inom vilken basarerna och de stora
affärshusen ligga. 8 km s. om K. ligger ”nya
staden”, Han-cheng, till största delen bebodd av
kineser och förläggningsort för en kinesisk garnison.
I egentliga K. bedriver Svenska missionsförbundet
mission med sjukhus, skolor och boktryckeri. I
mindre omfattning bedriver samma sällskap
kinesmission i Han-cheng. G.Jg.
Kashmi’r [kaj–], kaschmir el. kasimir
(eg. tyg från Kashmir), textil., urspr. indisk, mjuk
och fin treskaftad kypertvävnad av
kashmir-getens ull, numera en fin, smidig yllevävnad
av liknande kvalitet. Kashmirschalar vävdes
med inslag i många olika färger, som
inplockades för hand och på baksidan bildade små
noppor. Varpen var ytterst tät och fin, färgerna
och mönstren karakteristiska och av
persisk-muhammedansk typ. Dessa dyrbara ”äkta schalar”
voro modeplagg kring 1800-talets mitt och
imiterades fabriksmässigt i Europa. I.
Kashmi’r [kaj-], off. Jammu och
Kashmir, stat i Indien (se karta vid d.o.); 218,780
km2, 4,021,600 inv. (1941). Huvudstad Srinagar
(207,787 inv.). K. omfattar större delen av
Ka-rakorum och v. Himalaya med dettas förkedjor
vid randen av den nordindiska slätten och består
av ett stort antal alpdalar, av vilka Indus-dalen
utgör kärnan i landets n.ö. och n. delar med
landskapen Ladak, Baltistan och Gilgit.
Huvudflod i s. K. är Jhelum, som avvattnar s. K:s
Jhelum vid Srinagar i Kashmir. Se även bilder å pl.
vid Karakorum.
huvuddal, Srinagar-bäckenet. Detta är en i v.
Himalaya djupt nedsänkt depression, enl.
somliga forskare en gravsänka, enl. andra bildad
genom en på gr. av veckning åstadkommen
höjning av bäckenets s. del, vilken inträffat i
sen-tertiär el. t.o.m. kvartär tid. De ofta inträffande
jordskalven visa, att den ännu pågår. Klimatet
är mycket sunt. Srinagar har en medeltemp. för
jan. av o°7 och för juli av 22°s och en
årsnederbörd av 940 mm. De n. och n.v. delarna äro
mycket torra: Leh i Ladak har blott 81 mm
årlig nederbörd. På Himalayas sydligaste kedjor
faller däremot på yttersidorna upp till 2,000 mm.
I Himalaya inkl. Srinagar-bäckenet härska ända
till 2,000 m ö.h. ständigt gröna lövskogar av ek
(Quercus inca’na), platan, poppel, Celtis australis,
01’ea cuspida’ta och palmen Trachycar pus Martia’na.
Högre upp dominera lövfällande skogar av
valnötsträd, ek, alm, hassel, platan och barrträd,
ss. Cedrus Deoda’ra, Taxus baccata, Ab’ies
Web-biana, Pinus Peuce. Skogsgränsen ligger 3,400
m ö.h. — Befolkningen är av europid ras i
Srinagar-bäckenet och i Indus-dalen ända till Gilgit.
Inv. i de n. och n.v. bergdalarna äro av
mongo-loid typ och leva av boskapsskötsel. I egentliga
K., särsk. i Srinagar-bäckenet, bedrives åkerbruk.
Jhelum och dess många armar, som slingra sig
över den vida dalslätten, medge en vidsträckt,
sedan gammalt sinnrikt genomförd
konstbevattning, som bildar förutsättningen för en utbredd
risodling, och byarna nästan döljas av fruktträd
och vinstockar. Stor betydelse har också
odlingen av majs, vete och korn. De utmärkta
betesmarkerna i de omgivande bergen utnyttjas
— 997 —
— 998 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
