Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaskadgran - Kaskadkoppling - Kaskadomformare - Kaskarillabark - Kaskasapakte - Kaskasatjåkko - Kaskel, Walter - Kaskelott el. pottval - Kaskelotter - Kaskett - Kaski, Heino - Kaskinen - Kasko, casco - Kaskö - Kasmogam - Kasos - Kaspar - Kasper (namn) - Kasper (tidning) - Kasperle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASKADKOPPLING
Kaskelott.
till 80 m hög med en stamomkrets av 8 m. Den
blir vid odling i Sverige bred och frodig och är
ett dekorativt träd i trädgårdar och parker.
Årsskotten äro fint brunfiltade; de blåaktigt gröna
barren äro på grenarnas undersida från basen
böjda åt sidorna, på ovansidan däremot upprätta.
Kottarna komma till utveckling även hos ganska
unga träd, nå ända till 25 cm i längd och 7—8
cm i bredd. — Var. glauca med sina starkt blågrå
barr anses som en av de praktfullaste
prydnads-granarna. W.
Kaskadkoppling, fys., se Seriekoppling.
Kaskadomformare, se Elektriska maskiner, sp.
351.
KaskarilFabark, cortex cascarill/ae, barken från
grenar av törelväxterna Crot’on Elute’ria och C.
Cascarill’a. K. innehåller bitterämnet kaskarillin,
1—3 % flyktig olja, samt harts- och garvämnen
Användes som adstringerande medel vid
tarmkatarr samt i rökkryddor mot astma.
Kas’kasapakte, en av Kebnekaises ståtligaste och
svårtillgängligaste toppar, närmast n. om
Kebne-paktepasset; o. 2,035 m ö.h. K. bestegs f.g. 1923.
Kas’kasatjåkko, den ståtligaste av Kebnekaises
toppar, n.ö. om Kebnepaktepasset, 2,076 m ö.h. K.,
som bestegs f.g. 1880, är relativt lättillgänglig.
Kaskel, Walter, tysk jurist (1882—1928), prof,
i Berlin från 1920, utgav ett flertal arbeten,
behandlande modern sociallagstiftning, ss. ”Grundriss des
sozialen Rechts” (1912), ”Das neue Arbeitsrecht”
(1920) m.fl.
Kaskelott’ (fra. cachalot) el. p o 11 v a 1,
Physe’-ter ca’todon, art av fam. spermacetivalar. Den
karakteriseras av ett stort, fyrkantigt huvud och liten
underkäk med kraftiga, koniska tänder. Huvudet
utgör Vs av djurets längd och är på översidan
starkt ansvällt och av samma höjd och bredd som
bålen. Den av bindväv bildade ansvällningen är
fylld av en ljus, oljig massa, kallad valrav* el.
spermaceti. Kraniet är starkt asymmetriskt,
endast det v. näsbenet är utbildat. K. är svart el.
mörkbrun. Hannen når en kroppslängd av 20—23
m; honan är betydligt mindre. K. förekommer
huvudsaki. i de varma haven men följer ofta de
varma strömmarna även upp till kallare hav. Den
lever av bläckfiskar. Tarmen innehåller ofta ett
välluktande ämne, ambra*. Y.Ln.
Kaskelotter, underfam. av fam. spermacetivalar*
med arten kaskelott*.
Kaskett’ [-k-] (av fra. casquette, dim. till casque,
mössa, hjälm, jfr Kask). 1) K. (förr även k
a-schett [-/-]), medelhög mössa av tyg, läder el.
skinn med stor framskärm och ibland med
nedslagbara klaffar el. uppvikning; i sen tid sportmössa
av liknande typ. — 2) Krigsv., dets. som kask*.
Kaski, H e i n o Wilhelm Daniel, finländsk
tonsättare (f. 1885). K. studerade musik vid
Filharmoniska orkesterskolan i Helsingfors, för Paul
Juon i Berlin (1911—14) samt i Tyskland,
Italien och Frankrike (1919—24); sedan 1926 är han
verksam som sång- och pianolärare i
Helsingfors. Han har komponerat 1 symfoni, 4 sviter
m.m. för orkester, piano-, violin- och cellosonater
samt sånger.
Kas’kinen, finska namnet på Kaskö.
Kasko, casco (spa. casco, eg. skål, kruka;
fartygsskrov), tvåmastad segelpråm, som på
Filippinerna begagnas för transport av last till och
från fartyg.
Försäkr. Kaskoförsäkring, inom
sjöförsäkring försäkringen av fartyget med tillbehör
till skillnad från försäkringen av lasten, inom
automobilförsäkring försäkringen av fordonet till
skillnad från försäkringen av passagerare el. tredje
man (trafikförsäkringen).
Kaskö, fi. Kaskinen, stad i Vasa län, Finland,
vid Bottniska vikens kust; 8 km2; 1,758 inv.
(1949), övervägande svensktalande. K.
grundades 1785 och erhöll stapelrätt 1792. Stadsplanen
är uppgjord enl. rutsystemet. Bebyggelsen har
en idyllisk prägel med låga trähus och talrika
planteringar. Antalet arbetsställen inom
industrien är 8 med 121 arbetare (1947). Staden har
en god hamn med en sammanlagd kajlängd av
620 m vid 6—8 m djup. Hamnen utnyttjas spec.
för export av trävaror. Järnvägsförbindelse till
österbottniska stambanan erhölls 1913. Svensk
mellanskola. Mdn.
Kasmoga’m (till grek, kasme, gapande, och gam’os,
äktenskap), chasmogam, om en blomma, som
öppnar sig så, att befruktning genom pollen från
andra blommor kan äga rum. Förhållandet kallas
kasmogami. Jfr Kleistogam och Pollination.
Kas’os, en av Tolvöarna*.
Kaspar, se Kasper.
Kasper, eg. tyskt mansnamn, av mlat. Cas’parus,
i traditionen namn på en av de tre vise männen
från österlanden (se Heliga tre konungar). Andra
former av samma namn äro ty. Kaspar, fra. Gaspar,
da. och sv. Jesper.
Kasper, skämttidn., började utgivas V12 1869 av
Richard Gustafsson, som redigerade K. t.o.m. 1910.
Den inköptes senare av Åhlén & Åkerlunds förlag,
förenades med veckotidskr. ”Förgät mig ej”,
grundad 1895, och upphörde med år 1930. Bland red.
märkes E. Norlander 1921—27, bland tecknarna
C. G. Hellqvist, Carl Larsson, Victor Andrén och
P. Lindroth.
Kas’perle, den populäraste österrikiska variatio-
— 1003 —
— 1004 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
