Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kastilien - Kastiliska kanalen - Kastklubba - Kastkulor - Kastlekar - Kastlina - Kastlös - Kastlösa - Kastman, Carl Wilhelm - Kastman, Greta - Kastmaskin - Kastner, Hermann - Kastning - Kastnät - Kastor - Kastor, biber, kastorfilt - Kastorgarn - Kastorhandskar - Kastorolja - Kastpjäs - Kastrat, Kastration - Kastratsångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASTRATSÅNGARE
K. hennes make Ferdinand, tronföljare i Aragonien
och 1479 dess konung. Trots att efter Isabellas
död 1504 hennes svagsinta dotter Johanna blev
drottning av K. och dennas gemål Filip av
Habs-burg (d. 1506) en kort tid verkligen regerade i K.,
kan man i verkligheten föra tillbaka till
Ferdi-nands och Isabellas samregering den 1516 formellt
etablerade union mellan Aragonien och K., varur
den enade spanska monarkien växte fram. Se
vidare Spanien, historia. P.;B.
Kastiliska kanalen, se Pisuerga.
Kastklubba, kort klubba, vanl. av trä,
användes mest vid jakt på fågel och små däggdjur,
mycket sällan som fiskredskap (Celebes). K.
förekommer framför allt i Afrika (särsk. i s., s.k.
kirri) och Australien men även i Söderhavet
(t.ex. Nya Britannien, Fidjiöarna) och
Sydamerika (mest i Chaco). På sina håll finnas
bume-rangliknande k. (Indien, Celebes). Ibland är det
svårt att skilja k. från andra kastredskap, ss.
kastkäppar (stavformiga). Jfr Klubba och
Bume-rang. G.Lm.
Kastkulor, etnogr., se Bola.
Kastlekar, lekar och idrottsliga övningar, där
kast* med boll el. annat föremål ingår som en
väsentlig del. Hit höra sålunda de flesta
bollspelen* men även de gamla svenska folklekarna
störta stång, kasta varpa, slå trissa m.fl. Jfr
Stång-störtning, Varpa och Trissa.
Kastlina, se Kasttåg.
Kastlös, se Kast.
Kastlösa, socken i Gräsgårds hd i Kalmar län
och församling i Kastlösa, Smedby och S.
Möck-leby pastorat i Ölands s. kontrakt av Växjö stift,
på Ölands västkust s. om Mörbylånga; 54,35 km2,
allt land; 697 inv. (1950; 13 inv. pr km2).
Nedanför landborgen är bördig kustslätt, i övrigt
mestadels alvarmark. Åkern utgör 33 % av
arealen, skogsmarken blott 2%. Egendomar: Kastlösa
gård, Storgården och Kastlösa boställe. Många
järnåldersgravar finnas, i sht längs landborgen
(stensättningar, resta ”flisor” och högar). Den
gamla 1100-talskyrkan efterträddes 1855 av den
nuv., som bevarar en dopfunt av gotländsk typ.
— Namnet skrevs 1271 in kastarløso. Förleden
är gen. till kast (jfr Katslösa), efterleden är lösa,
äng. Se Hj. Lindroth i ”S. Kalmar län”, 2 (1926),
sid. 13. P.;Er.
Kastman, Carl Wilhelm, skolman (1832
—1912), kollega i Eksjö 1860—63, adjunkt vid
Linköpings folkskoleseminarium 1864—71, rektor
vid folkskoleseminariet i Karlstad 1871—83, i
Stockholm 1883—91, kansliråd och byråchef i
Ecklesiastikdep. 1891—1901. Vid sidan om sin
seminarietjänst var K. folkskolinspektör inom
skilda inspektionsområden 1867—91. Hans
organisatoriska talang togs även i anspråk inom en
rad kommittéer, särsk. på folkundervisningens
område. K. var en nitisk ämbetsman i F. F.
Carlsons anda och sysslade hellre med detaljspörsmål
än med större organisationsplaner. Hans patos
var folkundervisningens uppbyggande på kristlig
grund. Bland skolans män kom K. att inta en
central ställning icke minst i egenskap av utg.
av ”Tidn. för folkskolan” 1871—81 samt ”Tidskr.
för folkundervisningen” 1882—91. K. redigerade
dessutom 1881—83 ”Skolan och hemmet” samt
utgav ett stort antal läroböcker och populära
biografier, de senare företrädesvis publicerade i
den av K. redigerade serien ”Svenskt folkbibi.”
1902—08. E.Bng.
Kastman, Maria Margareta (Greta),
skol-köksinspektris (f. 15/e 1901), examinerades från
Ateneums skolköksseminarium 1921, var lärarinna
där 1921—40 och föreståndarinna 1940—48,
skol-kökslärarinna vid Ateneum för flickor 1921—39
och vid Norrmalms kommunala mellanskola 1939
—43, lärarinna vid Statens skolköksseminarium
1944—46, skolköksinspektris sedan 1946;
styrelse-ordf. i Svenska skolkökslärarinnors förening.
Kastmaskin. 1) Krigsv., forntida krigsmaskin,
där projektilerna sattes i rörelse genom på
mekanisk väg åstadkommen kraft. (Jfr eldvapen,
där kraften fås på kemisk väg genom krutets
förbränning.) Se Ballist, Blida, Katapult och Onager.
2) Lantbr., äldre typ av sädesrensningsmaskin.
Kastner, H e r m a n n, tysk jurist och politiker
(f. 1886), medl. av sachsiska lantdagen 1923—33
(Tyska demokratiska partiet), praktiserande
advokat i Dresden 1933—45, deltog vid bildandet
av Liberaldemokratiska partiet i Sachsen 1945,
invaldes i lantdagen där 1946 och var
justitieminister dec. s.å.—april 1948, då han efterträdde
W. Külz som ordf, i Liberaldemokratiska
partiet i den östtyska ockupationszonen. K. anslöt
sig med partiet till den av kommunisterna
upprättade Nationella fronten och blev i okt. 1949 v.
ministerpresident i Grotewohls regering. S.Br.
Kastning. 1) Lantbr. K. av säd utfördes förr för
hand, helst mot vind, med en liten, med c:a 15 cm
långt handtag försedd skovel för att skilja säden
från agnar men även för att skilja tyngre (bättre)
och lättare kärnor från varandra. Kastmaskinen
(jfr Rensning, i Suppl.), som avlöste k. med skovel,
har därav fått sitt namn. — K. el.
omskov-ling av i magasin upplagd säd utföres (för öppna
luckor), för att säden skall torka och hålla sig
frisk.
2) Veter., se Kastsjuka.
Kastnät, se Fiskredskap, sp. 827.
Kas’tor. 1) Grek, myt., se Dioskurerna.
2) Astr., se Tvillingarna.
3) Miner., se Petalit.
Kastor [-å’r] (grek, kastor, bäver), b i ber,
kasto r f i 11, finaste hårfilt, urspr. av bäverhår. —
Kastorhatt, hatt av kastorfilt.
Kastorgarn [-å’r-], mjukt, tjockt garn, spunnet
av fin ull.
Kastorhandskar [-å’r-], tvättskinnshandskar av
sämskgarvade gasell- el. rådjursskinn.
Kastorolja (eng. Castor oil), engelska namnet på
ricinolja.
Kastpjäs, art.-pjäs, som företrädesvis avger
kasteld* (haubits el. mörsare); motsats: f 1
äckel d spjäs (se Kanon). K. ha mindre
utgångs-hastighet (och skottvidd) och kunna därför göras
lättare än kanoner av samma kaliber. Haubitser*
skjuta i regel med undergrader (<45°), mörsare*
mest med övergrader (>45°). Jfr Artilleripjäs.
Kastra’t, Kastratio’n, se Kastrering.
Kastratsångare, sångare, som i barndomen
undergått ett operativt ingrepp, varigenom
könsmognadens inträdande förhindrades. Stämman undgick
det vanliga målbrottet och bevarade gossröstens
— 1021 —
— 1022 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
